Visar inlägg med etikett Miljöpåverkande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Miljöpåverkande. Visa alla inlägg

måndag 1 februari 2016

De små stegens tyranni; Om konsten att bli besviken på en miljöorganisation....

I slutet av januari dimper ett brev ner i min brevlåda. Brevet, ett pappersbrev, är skrivet som om det är utskickat till alla medlemmar eller åtminstone till alla som betalar medlemsavgiften med autogiro. Jag tänker att det är fler än få, att det inte är en försumbar händelse. Det är utskrivet i färg, med foton på de båda ordförandena. Texten är kort, den berättar att medlemsavgiften har höjts med 2 kr i månaden för en vanlig medlem och med 3 för ett familjemedlemskap.

Föreningen har alltså höjt årets medlemsavgift med 24 kr för mig, d v s 2 kr/månad. Jag gick med i föreningen i december 2015 - med medlemskap från januari 2016. Beslutet om höjningen fattades i april 2015, och sändes till medlemmarna (per ordinarie post) i januari 2016. I brevet står att syftet är att skapa mer resurser till medlemsdriven aktivism. Denna information borde sålunda ha kunnat finnas på hemsidan sedan rätt lång tid tillbaka - istället sänder Jordens vänner ett brev till mig.

Ni har alltså höjt avgiften med 2 kr/månad för mig. För att meddela mig detta har ni använt en persons tid att skriva och sända ett brev som bara berättar om detta, inget annat. Brevet visar mig att ni inte förstått vad som är er uppgift. Eller hur man använder pengar på rätt sätt.

1) Ett papper. Ja, det kan ju te sig futtigt och litet att orda om, men är det inte de små stegens tyranni som bidrar till de stora katastroferna? Ett papper som når mig i posten symboliserar här något stort; en helt felaktig riktning.
2) Färgutskrift. Vad gör utskrifter med miljön? Vad kostar färg framför svart/vitt?
3) Arbetstid. Vems arbetstid, betald eller obetald, värderades så lågt att man satt vederbörande på denna, naturförstörande och onödiga uppgift?
4) Fönsterkuvert - med fönster i plast och med förklistrad förslutning. Hur tänker man kring plasten i er miljörörelse? Hur många människor sorterar fönsterkuvert?
5) Hur tänker man kring lim, är det ett positivt inslag i miljörörelsens arbete? Är det ett lim som innehåller djurrester? Har djuren ingen rätt i miljörörelsens tanke?
6) Porto.

Hur summeras detta i en relevant kostnad? Hur många fick detta brev? Hur stor del av höjningen av min avgift (2 kr/månad) finns nu kvar till medlemsaktivism? Och hur påverkade detta miljön?

Det enkla brev ni sänt till mig berättar för mig - att det finns allvarliga tankefel hos er. Det gör mig beklämd.

Anna Danielsson och Ellie Cijvat, ni som är ordföringar i rörelsen, jag vill bara meddela er att jag, som ny inspirerad medlem, nu känner mig väldigt tveksam till att vara med i denna förening.

A..


lördag 9 januari 2016

Miljöpolicy; Kan vi undvika negativt miljöpåverkande fotspår idag?

Detta är exempel på frågor som kan finnas i en miljöpolicy. Har du exempel på fler?

Organisationen ska;

- följa eller överträffa de krav på miljöhänsyn som finns i lagar och förordningar. Vi kan och vill alltid göra mer eller bättre än det som är lagstadgat. Att sikta högre ger mer miljöpositivitet för oss alla. Det är viktigt att vi hela tiden har en miljöpåverkanstanke i vårt arbete, att alla är medvetna om miljöfrågorna. Vi vill inte påverka miljön negativt. Vi vill istället låta naturen läka.

- arbeta efter en helhetssyn kring miljöfrågorna, lokalt, regionalt och globalt samt minimera vår negativa påverkan på miljön.

- sträva efter att hushålla med energi och materiella resurser. Hur kan vi minska vårt resursanvändande? Hur kan vi minska vår energiförbrukning? Hur arbetar vi för att t ex undvika plast och kemikalier, som har en allvarlig påverkan på miljön? Lagar och återanvänder vi våra tillgångar eller slänger vi och köper nytt? Hur förhåller vi oss till våra resurser?

- se miljöproblemen som påverkbara, och se optimistiskt på vårt miljöarbete. Vi ser vår insats som en del av det globala miljöarbetet och vi talar om det tillsammans med varandra och med andra människor och organisationer som vi möter i våra liv.

- integrera miljötänkande och miljöarbete i verksamhetens alla delar. Inga delar och inga människor lämnas utanför miljötänkandet. Det står högt på vår dagordning.

- fortlöpande informera och utbilda personal, kunder, leverantörer och andra intressenter inom alla verksamhetsområden om miljöfrågorna. Vilka miljöåtgärder vidtar vi och varför? Har någon förslag till miljöförbättrande åtgärder? Uppmuntra förslag och se till att det finns ett forum som tar hand om  och diskuterar förslagen.

- ställer motsvarande miljökrav på entreprenörer och leverantörer och försöker tillsammans med våra samarbetspartners utveckla lösningar inom miljöriktig teknik och resurshushållning.

- ha en miljörelaterad inköps- och resepolicy och

- aktivt arbeta med en konkret miljöplan som årligen ska diskuteras, utvärderas och uppdateras.

Organisationen behöver ha en miljögrupp, som löpande ansvarar för att miljöfrågorna finns på organisationens dagordning. Arbetet sköter sig inte självt.

Vi tänker genomgående miljöpositivt på vår arbetsplats och tar med oss den tanken och handlingen också till våra privata liv. Hur kan vi undvika negativt miljöpåverkande fotspår idag?

Den här listan är inte fullständig. Den kan utökas, förändras och förbättras. Den utgör ett första steg för en aktiv och medveten miljötanke i organisationen. Vad vi sedan gör, aktivt gör, av policyn och det faktiska arbetet, är än viktigare.

Har ditt företag, din arbetsplats, en miljöpolicy som finns med i ert löpande arbete?

A..

Länkar i frågan; 

måndag 14 december 2015

Miljöavtal!

Mitt miljöavtal med mig själv!

Mindre saker; du har tillräckligt mycket saker. Du behöver inte köpa fler.

De saker som inte används behöver ges bort till välgörenhet (second-hand) eller säljas. De behöver återanvändas, helt enkelt. Inte samla damm.

Mer upplevelser - mindre saker. Res & upplev mer med egen kraft (undvik flyg).

Mindre flyg. Överväg andra transportsätt. Flyg mindre, åk mer tåg. Cykla och spring mer - gärna långt.

Ät inget kött (vilket ju inte var så svårt, eftersom jag inte gjort det sedan typ 1991).

Överväg en övergång till vegetarisk kost, alltså inte heller någon fisk. Eller, ännu bättre, vegansk kost. Överväg detta skarpt!

Mindre plast; undvik plast. Tänk medvetet och genomgående på att du inte vill vara en del av förbrukningen av kemikalier och plast.

Om du måste handla; köp bra grejer, som håller länge för det syfte du tänkt dig. Inte plast, inte kemikalier, inte naturförstörande material - och inte material som riskerar att skada andra människor när de tillverkats.

Läs innehållsförteckningen. Gelatin, palmolja och små plastkulor är exempel på fasa. Kapa t ex gelatinet, palmoljan och de små plastpartiklarna helt. Bort med kemikalierna.

Mat; tänk lokalt. Handla inte av GMO-företag. Handla inte av företag som skövlar naturen eller där goda arbetsvillkor, facklig anslutning och omsorg om personalen saknas. Vilka kemikalier hamnar i din kropp genom maten? Uppmärksamma dessa frågor.

Turism; res schyst. Ha med hållbarhetstanken i resandet, alltså hållbarhet ur sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv. Schysta arbetsvillkor och schysta villkor för lokalsamhällena är viktiga. Begrunda levnadsvillkor och din inverkan på människors vardag & samhälle, särskilt när du reser i fattigare länder (men annars också, såklart).

Var en schyst förebild.

A..



14 december 2015.
Igår kom första snön i Söderby.
Idag (på morgonen) är det
- 10 grader och vitt ute.
 Plogbilen har passerat.

torsdag 5 juni 2014

Radikalisera klimatpolitiken nu


Bästa medmänniska!

Utsläppen av koldioxid i världen fortsätter att öka. Även Sveriges utsläpp fortsätter att öka - om man räknar med både utsläppen i Sverige och utsläppen genom det som vi importerar till Sverige.

Är du bekymrad över vilket klimat vi som är vuxna nu, lämnar över till våra efterkommande?

Oroas du över att klimatförändringarna kommer att leda till ökad fattigdom och svält i världen?

Tycker du att det är sorgligt med den ökade utrotning av växt- och djurarter som sker på vår planet - både genom överutnyttjande av jordens resurser och i klimatförändringarnas spår?

Ser du ett moraliskt problem med att den rika världen har genererat mest koldioxid - samtidigt som de som drabbas värst av klimatförsämringarna själva genererar låga utsläpp?

Forskarnas oro för hur mänskligheten ska klara av att hantera klimatförändringarna ökar. Men de politiska partierna framställer ändå klimatproblematiken som ganska enkel att lösa - det räcker med investeringar i ny teknik. Tror du att det också krävs att vi i den rika delen av världen är beredda till livsstilsförändringar?

Då kanske du vill stödja det upprop som nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu formulerat. Vi vill hjälpa politikerna att fatta tillräckliga beslut. Vill du också hjälpa dem?

Gå då in på vår hemsida radikaliseraklimatpolitiken.nu eller klicka nedan för att komma till uppropet:

http://www.radikaliseraklimatpolitiken.nu (till uppropet)

Vidarebefordra - dela & sprid - gärna denna info, du också. Om du gör så uppkommer en kedjebrevseffekt, som gör din insats extra värdefull.

Hälsar Nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu och jag är benägen att hålla med (tills någon lyckas övertyga mig om det ohållbara i nätverkets tankar).  Många andra, med mig, håller också med. Visst håller du också med? 

A..




onsdag 4 juni 2014

Solidaritet

Solidaritet för min tanke åt vänster, politiskt. Det för också min tanke till Polen och dess politiska rörelse. Men det för också min tanke till vänskap, generositet, acceptans och medmänsklighet. Liksom till gemensamt ansvar, över alla gränser och med alla folk. Vi har ett gemensamt ansvar för varandra och för vår gemensamma värld. Det borde vara inskrivet i allas vår lag.

Hos Wikipedia sägs; Solidaritet (av latinets solidum, hela summan, kapitalet) innebär för kollektiv att gemensamt ta ansvar för något, inbördes gemenskap, att i egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan egenintresse för denna grupps bästa. Som juridisk term avseende ett förhållande, i synnerhet borgensman, gäldenär, eller delägare, där en gemenskap är av den arten att den ena har rätt att den andra parten fullföljer sina förpliktelser odelat. Som politisk term fundamental för socialismen, se till exempel solidarisk lönepolitik. Ej att förväxla med lojalitet, då etymologinför "solidaritet" anger en ekonomisk aspekt. Global solidaritet avser bekämpning av fattigdom i länder, ej gällande individer. 

Det finns mycket solidaritet i världen, men det finns också mycket kvar att utveckla, sprida och ge inom detta område. Miljörörelsen och fredsrörelsen är exempel på organisationer som arbetar med solidaritet i hjärtat. De arbetar för en bättre värld, inte bara för sig själva utan också för andra. Som t ex de som råkar ha ha blivit födda på en annan plats på vår jord, men behöver vår solidaritet.

Många biståndsorganisationer gör det också. Här hemma ser vi invandrarorganisationer, med hjärtat, känslan och handlingen för människor oavsett bakgrund. De behöver vår hjälp, därför har vi en skyldighet att hjälpa. Det är också så vi vill att andra skall göra mot oss, när vi behöver hjälp. Då måste också vi göra så mot dem. Det är grundläggande och viktigt. Och det börjar hos oss själva. Samhället har svårt att göra det du och jag inte kan eller vill. Solidaritet i var och ens hjärta och handling är därför mycket viktigt.

Vi behöver se vår natur och de varelser och växter som finns där. Vi behöver ta hänsyn till deras livsmiljö. Vi behöver se de människor som finns nära och omkring oss. Vi behöver hjälpa dem som har det tufft och behöver hjälp. Vi behöver hjälpa dem vars liv står på spel, de som behöver skydd, mat och tak över huvudet.

Vi behöver visa solidaritet mot alla dem som behöver.

I tidningen Vi nr 6 - juni 2014 - finns ett bildreportage av fotograf James Mollison. Han har fotograferat var barn sover, alltså deras rum. Problemet är att alla barn inte har ett rum. Alla barn är födda till olika livsförutsättningar, där föräldrar, land, politik, pengar, krig, fattigdom, kultur, mm tillhör de förutsättningar de har tilldelats utan egen förskyllan. Några har dragit en vinstlott och några en nit. Bilderna är fantastiska men också fruktansvärda eftersom de visar oss en del av den orättvisa som finns i världen.

Så. Vad gör vi åt detta idag?

A..


Solidaritetsrörelser. Biståndsorganisationer. Miljörörelsen. Fredsrörelsen. Var barn sover. UNICEF. Sverige mot Rasism. 

tisdag 3 juni 2014

Miljön. En fråga om rättvisa och etik.

Svd (20 april 2014). Bra där, Billy Larsson. Viktigt. Riktigt viktigt.

Det är mitt och vårt ansvar. Inte någon annans. Det är vårt tillsammans. Och vi måste göra. Nu.

Nån-annan-ismen gäller inte. Du och jag är ansvarig, var för sig och tillsammans. Oavsett vad någon annan gör.

Våra ungar, deras ungar och deras ungar har också rätt till en jysst värld. Och de som kommer därefter också. Och de som bor i andra länder, oavsett var och hur. Även i översvämningarnas Bangladesh eller i torkans Afrika. Det är vårt ansvar att ta tag i saken. Mitt & ditt.

Fabriker, plast, utsläpp, kemikalier, besprutning, vattenslöseri, renhållning, överkonsumtion, slöseri, med mera. Det ligger på dig att dra i bromsen och tänka nytt. Och på mig. Nu.

A..



fredag 14 oktober 2011

Pappersreklam

Insändare DN 14 oktober 2011.

Jag inser plötsligt att jag bara ser Romson, när jag tänker på Miljöpartiet. Var de inte två? Var tog Fridolin vägen, tro?

Bosse Norell har skrivit en insändare i dagens DN. Han talar om pappersreklamen som en stor miljöbov. Jag håller verkligen med honom. Det ligger kilovis med reklam i lådorna på reklamdagarna. Vi tar inte emot reklam i vår låda, så vi klarar oss (oftast) från detta oskick. Det som kommer i tidningarna klarar vi oss dock inte ifrån. Vi bär mängder av onödigt papper från vår bostad.

Tidningarna läser vi, så de känns ännu någorlunda bra för oss (även om gränsen snart är nådd). Reklamen slänger vi oläst.

Visst vore det gott om fler satte lappen på lådan;

Reklam undanbedes - men vi tar gärna emot förenings- och samhällsinformation.

Och, ja visst, visst vore det bra om partierna uppmärksammade folket på pappersmissbruket och miljöförstöringen som en följd av detta.

Miljöpartiet & centerpartiet -  vad tycker ni om detta?

Anette Grinde



onsdag 1 april 2009

En ny bild....

En ny bild i landskapet är liggande soptunnor. Nya, gröna och kanske också ganska fina. Liggande kors och tvärs, till höger och till vänster.

Jag läser insändarna i Norrtälje Tidning på temat sopor. Människorna i bygden uttrycker vrede och frustration i förhållande till de nyligen införda ändrade reglerna. Ibland blir man förundrad över den sjudande vreden. Till er som protesterar vill jag säga – låt oss göra det bästa av det som hänt.

Låt oss förankra tunnorna, så att de inte rymmer och ramlar. Men låt oss göra det lätt, så att det inte försvårar renhållningens arbete när de skall tömmas.

Låt oss protestera mot det felaktigheter som finns i regelsystemet, genom ord och uppmärksamhet där det slår åt fel håll. I förklarande ord, med lugn i stämma och sinne. Skriv till alla de som påverkar, påverkat och beslutat. Personligt, med insikt och goda råd. Ej fungerande beslut kan alltid ändras.

Låt oss vårda vår jord. Låt oss ta vårt eget personliga ansvar. Var och en bär ansvar för vår jord. Vi kan inte bara tro att det är kommunens eller statens ansvar. Om stat och kommun fattar felaktiga beslut, så får det ändå inte medföra att vi avhänder oss vårt personliga ansvar. I det ligger omsorg om vår jord och de människor som finns här nu och i framtiden.

Sopsortering är ett måste. Nu och sen. Oavsett taxa, kostnader för transport, tokiga beslut och andra besvärligheter. Batterier, förpackningar, plast, glas, plast, papper och allt annat som kan sorteras skall naturligtvis sorteras ändå. Att lägga dessa ting i de vanliga soporna kan aldrig vara ett alternativ.

Kompostering för alla som kan. Kompostering innebär att återbörda ej använd del av mat/livsmedel till jorden istället för att låta det gå igenom en kostnadskrävande sophantering. Det tillför åter till vår jord. För naturens väl. När vi istället lägger detta i soporna kommer det inte till samma stora nytta. De skapar kostnader istället för värde. Att lägga dessa ting i soporna kan aldrig vara ett alternativ, åtminstonen för alla de som har en liten jordplätt utanför sin dörr eller en förening eller hyresvärd som ser naturens väl som något av vikt.

Jag ber. Inse ert eget personliga ansvar rörande vår jords väl. Miljön mår inte bättre när du inte komposterar och sorterar dina sopor. Då tär du mer än du tillför. Tillför istället det du kan. Du kan sortera, oavsett vem du är och var du bor. Du kan påverka, oavsett vem du är och var du bor. Du kan tillföra, även när felaktiga eller kostnadskrävande beslut fattas av våra valda politiker eller de anställda tjänstemännen. Låt inte din klokskap och omsorg om naturen förstöras för att någon annan fattar tokiga beslut.

Låt oss tillsammans göra väl. Låt oss ställa upp våra tunnor och fylla dem bara med sådant som inte kan sorteras eller komposteras. Låt oss hjälpas åt, tillsammans. Låt oss hjälpas åt att påverka våra styrande att fatta beslut som känns väl genomtänkta, rättvisa och fungerande, till en kostnad som känns rättvis och tål att förklaras för dem som berörs.

Om du finner att dina valda politiker inte fattar beslut som är enkla och fungerande, så är det ditt ansvar att påtala detta och också att i framtida val sätta fokus på de som tydliggjort och tagit ansvar i viktiga frågor. Fånga ditt ansvar. Påverka. Låt oss alla höra din ståndpunkt.

Konstruktivt, med lugn i stämma och sinne.

Anette Grinde




Till saken hör tanken om förvaltarskap...
Med den enskilda människans ansvar för sitt liv, sina resurser, beslut och handlingar följer ett förvaltarskap. Ansvaret att förvalta gäller såväl de egna som alla de gemensamma resurserna. Det gäller allt på jorden. Allt levande och alla tillgängliga resurser. Allt, som påverkar vår fortlevnad. Det gäller helt enkelt allas vårt allas väl.
Det handlar om frågor som rättvisa, måttfullhet och mod. Det handlar också om praktisk klokskap liksom om omsorg och kärlek om vår nästa och om vår jord.
Det måste vi bära med oss - i alla de frågor och handlingar som landar i vårt knä....
Förvalta är, för mig, omsorg och omvårdnad. Som i värdehöjande.
Förvalta är inte förbrukning.
A..
Böcker till salu...(nya & begagnade)

fredag 14 mars 2008

Kött, flyg och livsstil...

Vi lyssnar & ser på Uppdrag granskning. Vi hör hur politiker igen och igen talar om flyg, bil, resor, tåg och alternativ. Alternativ i dagens livsstil, som innebär resor och transporter i mängd. Styrmedel används, som t ex skatter och avgifter för trängsel i stan och bonus vid köp av miljöbilar. Andra styrmedel som skatter för flyg och bensin diskuteras igen och igen.

I programmet ser vi siffror om jordbruket. Vi hör om idisslarnas påverkan på vår miljö. Vi hör om köttets påverkan genom uppfödning, foder, gödsel och gaser i massiv form.

Vad svarar styrmedelsansvariga? Att det är en livsstil, som var och en har att besluta om. Ja, så kan det vara - men är inte flyget och bilen det också? Om djuren påverkar oss så starkt, i miljöhänseende, varför är det då inte av prioriterad art att starkt - åtminstone - informera om detta. Så att var och en som finner jordens klimat väsentligt kan anpassa sig till det? Så att var och en förstår, att det inte bara är transporterna utan också uppfödningen, eller framdrivningen/odlingen, av olika produkter som påverkar vår jord.

Den springande punkten i väldigt många frågor är utbildning. Information, utbildning, information och utbildning - för allas vår möjlighet att fånga frågorna utifrån där vi står.

Vad är viktigt?Vår miljö är viktig. Den påverkar oss alla.Hjälp oss då att se till att vi får rätt information, så att vi kan bistå på alla de sätt vi har möjlighet.

Nu vet vi! Att vi skall reducera vårt köttintag, åtminstone det som kommer från uppfödda idisslare. Och därtill det som fötts upp på foder som har skapats på naturvidrigt sätt, t ex på marker som skövlats på regnskog eller som är skadligt för naturen på annat sätt.

Återigen.Information, utbildning, information och utbildning.Hjälp oss hjälpa varandra.Vi behöver mer kunskap.Och - vi behöver, var och en, ändra vår livsstil.

Vår livsstil – ingen del i den - kan aldrig vara helig, eller ett personligt val - om den förstör vår gemensamma jord.

Anette Grinde
2008-03-14