... när han arbetar med vägprojekt i Nånö som spar det allmännas medel, som kommer till skott, som skapar nya initiativ mellan aktiva och lokalt engagerade människor och som skapar en bättre miljö för människorna.
Följ hans exempel istället för att bråka på honom - och engagera människorna i Älmsta/Väddö för att skapa den bättring som behövs där. Gör det på ert sätt i en positiv anda, och tillåt de privata initiativen på andra platser!
Larsson - var en positiv medverkare när människor vill göra, inte en negativt motande kraft!
Anette Grinde
Visar inlägg med etikett Tidningen Norrtälje Tidning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tidningen Norrtälje Tidning. Visa alla inlägg
måndag 25 maj 2009
torsdag 14 maj 2009
En eloge till Pingstkyrkan!
Perfekt.
Jag läser i dagens Norrtälje Tidning att Pingstkyrkan i Norrtälje startar en secondhandförsäljning i Görla, Norrtälje. De har nu funnit relevanta lokaler och har en god tanke. Mottagning och försäljning av möbler, kläder och husgeråd. Öppettiderna (lö 10-14) verkar lite snålt tilltagna för de 300 kvm butiksyta och 500 kvm butiksyta, men tid och övriga avvägningar och resurser spelar naturligtvis roll.
Att Pingstkyrkan nu öppnar detta - till gagn för utvecklingsarbete utomlands och för sociala projekt i Norrtälje, känns fantastiskt bra! De tar hand om överblivna tillgångar, som annars bara riskerar att slängas. De skapar arbetstillfällen. De skapar möjligheter till värde för andra.
Jag önskar dem varmt lycka till!
Anette Grinde
Jag läser i dagens Norrtälje Tidning att Pingstkyrkan i Norrtälje startar en secondhandförsäljning i Görla, Norrtälje. De har nu funnit relevanta lokaler och har en god tanke. Mottagning och försäljning av möbler, kläder och husgeråd. Öppettiderna (lö 10-14) verkar lite snålt tilltagna för de 300 kvm butiksyta och 500 kvm butiksyta, men tid och övriga avvägningar och resurser spelar naturligtvis roll.
Att Pingstkyrkan nu öppnar detta - till gagn för utvecklingsarbete utomlands och för sociala projekt i Norrtälje, känns fantastiskt bra! De tar hand om överblivna tillgångar, som annars bara riskerar att slängas. De skapar arbetstillfällen. De skapar möjligheter till värde för andra.
Jag önskar dem varmt lycka till!
Anette Grinde
fredag 3 april 2009
Hot - får aldrig accepteras....
Jag läser i lokaltidningen idag om en aktiv lokal- och riksdagspolitiker som hotats. Jag har hört det förr. Hoten är alldeles för många. Det får inte accepteras. Mot detta måste vi ta krafttag.
Varje hot måste anmälas. Stort som smått. Ett efter ett måste det tydliggöras och läggas på den hög hos polisen som till slut gör bilden så synlig att den måste tas tag i. Det måste oxå ordas om.
Om varje enskild politiker väljer att bara tyst ta emot hoten så kan människorna i samhället runt omkring inte sluta upp runt varandra. Det är viktigt med öppenheten i samhället. Det är viktigt att säga ifrån innan världen bygger på framgång genom hot och vrede. Det är viktigt att det finns politiker som talar om sådant som behöver uppmärksammas och förbättras. Utan att behöver riskera hot och vrede i retur.
Det är viktigt att vi synliggör. Hoten påverkar vårt samhälle. I negativ riktning. De påverkar vårt agerande. De skadar vår frihet.
Låt oss inte, genom vår tystnad, bidra till att skapa ett samhälle där vi alla skrämts till tystnad.
Anette Grinde
Varje hot måste anmälas. Stort som smått. Ett efter ett måste det tydliggöras och läggas på den hög hos polisen som till slut gör bilden så synlig att den måste tas tag i. Det måste oxå ordas om.
Om varje enskild politiker väljer att bara tyst ta emot hoten så kan människorna i samhället runt omkring inte sluta upp runt varandra. Det är viktigt med öppenheten i samhället. Det är viktigt att säga ifrån innan världen bygger på framgång genom hot och vrede. Det är viktigt att det finns politiker som talar om sådant som behöver uppmärksammas och förbättras. Utan att behöver riskera hot och vrede i retur.
Det är viktigt att vi synliggör. Hoten påverkar vårt samhälle. I negativ riktning. De påverkar vårt agerande. De skadar vår frihet.
Låt oss inte, genom vår tystnad, bidra till att skapa ett samhälle där vi alla skrämts till tystnad.
Anette Grinde
onsdag 1 april 2009
En ny bild....
En ny bild i landskapet är liggande soptunnor. Nya, gröna och kanske också ganska fina. Liggande kors och tvärs, till höger och till vänster.
Jag läser insändarna i Norrtälje Tidning på temat sopor. Människorna i bygden uttrycker vrede och frustration i förhållande till de nyligen införda ändrade reglerna. Ibland blir man förundrad över den sjudande vreden. Till er som protesterar vill jag säga – låt oss göra det bästa av det som hänt.
Låt oss förankra tunnorna, så att de inte rymmer och ramlar. Men låt oss göra det lätt, så att det inte försvårar renhållningens arbete när de skall tömmas.
Låt oss protestera mot det felaktigheter som finns i regelsystemet, genom ord och uppmärksamhet där det slår åt fel håll. I förklarande ord, med lugn i stämma och sinne. Skriv till alla de som påverkar, påverkat och beslutat. Personligt, med insikt och goda råd. Ej fungerande beslut kan alltid ändras.
Låt oss vårda vår jord. Låt oss ta vårt eget personliga ansvar. Var och en bär ansvar för vår jord. Vi kan inte bara tro att det är kommunens eller statens ansvar. Om stat och kommun fattar felaktiga beslut, så får det ändå inte medföra att vi avhänder oss vårt personliga ansvar. I det ligger omsorg om vår jord och de människor som finns här nu och i framtiden.
Sopsortering är ett måste. Nu och sen. Oavsett taxa, kostnader för transport, tokiga beslut och andra besvärligheter. Batterier, förpackningar, plast, glas, plast, papper och allt annat som kan sorteras skall naturligtvis sorteras ändå. Att lägga dessa ting i de vanliga soporna kan aldrig vara ett alternativ.
Kompostering för alla som kan. Kompostering innebär att återbörda ej använd del av mat/livsmedel till jorden istället för att låta det gå igenom en kostnadskrävande sophantering. Det tillför åter till vår jord. För naturens väl. När vi istället lägger detta i soporna kommer det inte till samma stora nytta. De skapar kostnader istället för värde. Att lägga dessa ting i soporna kan aldrig vara ett alternativ, åtminstonen för alla de som har en liten jordplätt utanför sin dörr eller en förening eller hyresvärd som ser naturens väl som något av vikt.
Jag ber. Inse ert eget personliga ansvar rörande vår jords väl. Miljön mår inte bättre när du inte komposterar och sorterar dina sopor. Då tär du mer än du tillför. Tillför istället det du kan. Du kan sortera, oavsett vem du är och var du bor. Du kan påverka, oavsett vem du är och var du bor. Du kan tillföra, även när felaktiga eller kostnadskrävande beslut fattas av våra valda politiker eller de anställda tjänstemännen. Låt inte din klokskap och omsorg om naturen förstöras för att någon annan fattar tokiga beslut.
Låt oss tillsammans göra väl. Låt oss ställa upp våra tunnor och fylla dem bara med sådant som inte kan sorteras eller komposteras. Låt oss hjälpas åt, tillsammans. Låt oss hjälpas åt att påverka våra styrande att fatta beslut som känns väl genomtänkta, rättvisa och fungerande, till en kostnad som känns rättvis och tål att förklaras för dem som berörs.
Om du finner att dina valda politiker inte fattar beslut som är enkla och fungerande, så är det ditt ansvar att påtala detta och också att i framtida val sätta fokus på de som tydliggjort och tagit ansvar i viktiga frågor. Fånga ditt ansvar. Påverka. Låt oss alla höra din ståndpunkt.
Konstruktivt, med lugn i stämma och sinne.
Anette Grinde
Jag läser insändarna i Norrtälje Tidning på temat sopor. Människorna i bygden uttrycker vrede och frustration i förhållande till de nyligen införda ändrade reglerna. Ibland blir man förundrad över den sjudande vreden. Till er som protesterar vill jag säga – låt oss göra det bästa av det som hänt.
Låt oss förankra tunnorna, så att de inte rymmer och ramlar. Men låt oss göra det lätt, så att det inte försvårar renhållningens arbete när de skall tömmas.
Låt oss protestera mot det felaktigheter som finns i regelsystemet, genom ord och uppmärksamhet där det slår åt fel håll. I förklarande ord, med lugn i stämma och sinne. Skriv till alla de som påverkar, påverkat och beslutat. Personligt, med insikt och goda råd. Ej fungerande beslut kan alltid ändras.
Låt oss vårda vår jord. Låt oss ta vårt eget personliga ansvar. Var och en bär ansvar för vår jord. Vi kan inte bara tro att det är kommunens eller statens ansvar. Om stat och kommun fattar felaktiga beslut, så får det ändå inte medföra att vi avhänder oss vårt personliga ansvar. I det ligger omsorg om vår jord och de människor som finns här nu och i framtiden.
Sopsortering är ett måste. Nu och sen. Oavsett taxa, kostnader för transport, tokiga beslut och andra besvärligheter. Batterier, förpackningar, plast, glas, plast, papper och allt annat som kan sorteras skall naturligtvis sorteras ändå. Att lägga dessa ting i de vanliga soporna kan aldrig vara ett alternativ.
Kompostering för alla som kan. Kompostering innebär att återbörda ej använd del av mat/livsmedel till jorden istället för att låta det gå igenom en kostnadskrävande sophantering. Det tillför åter till vår jord. För naturens väl. När vi istället lägger detta i soporna kommer det inte till samma stora nytta. De skapar kostnader istället för värde. Att lägga dessa ting i soporna kan aldrig vara ett alternativ, åtminstonen för alla de som har en liten jordplätt utanför sin dörr eller en förening eller hyresvärd som ser naturens väl som något av vikt.
Jag ber. Inse ert eget personliga ansvar rörande vår jords väl. Miljön mår inte bättre när du inte komposterar och sorterar dina sopor. Då tär du mer än du tillför. Tillför istället det du kan. Du kan sortera, oavsett vem du är och var du bor. Du kan påverka, oavsett vem du är och var du bor. Du kan tillföra, även när felaktiga eller kostnadskrävande beslut fattas av våra valda politiker eller de anställda tjänstemännen. Låt inte din klokskap och omsorg om naturen förstöras för att någon annan fattar tokiga beslut.
Låt oss tillsammans göra väl. Låt oss ställa upp våra tunnor och fylla dem bara med sådant som inte kan sorteras eller komposteras. Låt oss hjälpas åt, tillsammans. Låt oss hjälpas åt att påverka våra styrande att fatta beslut som känns väl genomtänkta, rättvisa och fungerande, till en kostnad som känns rättvis och tål att förklaras för dem som berörs.
Om du finner att dina valda politiker inte fattar beslut som är enkla och fungerande, så är det ditt ansvar att påtala detta och också att i framtida val sätta fokus på de som tydliggjort och tagit ansvar i viktiga frågor. Fånga ditt ansvar. Påverka. Låt oss alla höra din ståndpunkt.
Konstruktivt, med lugn i stämma och sinne.
Anette Grinde
Till saken hör tanken om förvaltarskap...
Med den enskilda människans ansvar för sitt liv, sina resurser, beslut och handlingar följer ett förvaltarskap. Ansvaret att förvalta gäller såväl de egna som alla de gemensamma resurserna. Det gäller allt på jorden. Allt levande och alla tillgängliga resurser. Allt, som påverkar vår fortlevnad. Det gäller helt enkelt allas vårt allas väl.
Det handlar om frågor som rättvisa, måttfullhet och mod. Det handlar också om praktisk klokskap liksom om omsorg och kärlek om vår nästa och om vår jord.
Det måste vi bära med oss - i alla de frågor och handlingar som landar i vårt knä....
Förvalta är, för mig, omsorg och omvårdnad. Som i värdehöjande.
Förvalta är inte förbrukning.
A..
Böcker till salu...(nya & begagnade)
onsdag 15 oktober 2008
Jag läste en ledare om bistånd....
Jag läste en ledare om bistånd i Norrtälje tidning den 5 oktober 2008, och blev beklämd.
Bistånd är så mycket mer än bara matransoner.
Kan verkligen de olika delarna i bistånd ställas emot varandra, som antingen eller? Eller är de egentligen nödvändiga delar i en helhet? Som olika stater, olika NGO.s (icke statliga organisationer) , FN, Eu, olika företag och privatpersoner bidrar till - med resurser som pengar, praktisk handling och kunskap.
Mat och rent vatten för dagen till barn och vuxna är en nödvändighet. En nödvändighet är också att ändra strukturer och förhållningssätt så att människor i utsatta situationer kan klara sin liv själva. Den som lever i ett överflöd kan bistå i detta. Vi, t ex, kan bistå med resurser som pengar, praktisk handling och kunskap.
Min väg korsas av Fredsnytt nr 3/2008 - en tidning från Kristna Fredsrörelsen. Däri finner jag Karin Haglinds ord om Fadi, som inte når sina marker för att ta hand om sina olivträd - d v s sin mark och sin försörjning. Den olagliga och mänskligt horribla muren hindrar hans försörjning. Däri finner jag också Paula Löfs ord om den israeliska kvinnoorganisationen som bevakar och rapporterar kring övergrepp vid murens vägspärrar. Det finns anledning att lyssna på dessa rapporter och att aktivt göra något för att ändra situationen - dess strukturer och förhållningssätt. Det finns många som gör, men fler behövs.
Erikshjälpens tidning nådde mig också. Där läser jag om ett koprojekt, som går ut på att förse fattiga och hårt utsatta familjer med en egen ko för att på så sätt skapa en början till självförsörjning. Jag läser också om MonaLisa som i sin butik i Munkedal samla pengar för att köpa en ko till projektet. En ko kan skapa en enorm skillnad för en familj som inget har. Den kan skapa skillnad nu, och oxå bidra till att skapa en bättre framtid. Det finns fantastiska engagemang, som bidrar med resurser och omsorg till människor som behöver.
I samma organisation möter jag Chann Cho Ko, en liten grabb från Kambodja. Han har fått en läslampa! Den skapar möjligheter att läsa läxor och därmed en möjlighet att skapa ett bättre liv för honom och hans familj genom kunskap om livet och dess möjligheter. Solen skapar kraft till familjens kvällsljus. Ett kvällsljus som kan förbättra deras möjlighet att försörja sig själva, och oxå skapa bättre förutsättningar för fler. De svenska tjejer som bidrog och gjorde en stor insats, skapar stor glädje och nya förutsättningar för många - oxå för den lille grabben i Kambodja.
14 åriga Sabina, i Norra Indien, utbrister; Jag vill inte gifta mig än. Hon har just fått veta att hennes pappa tänker gifta bort henne med en äldre man. Hur gör vi för att ändra strukturena i de gamla kulturerna ute i världen? Tillhör det barnets skyldighet att tvingas gifta sig när hon är 14 år - eller är det ett övertramp som heter duga?
I mina ögon måste bistånd vara så mycket, mycket mer än ett matpaket. Ja, mat och vatten är viktigt och nödvändigt. Men! Demokrati, mänskliga rättigheter, ekonomisk och social rättvisa, forsonings- & genusperspektiv är några områden som också starkt måste ingå i tanken och den faktiska aktiviteten. Just den handling som gör skillnad för människorna som har det särskilt svårt.
Inte som antingen eller, utan som både och.
För att människorna själva skall kunna skapa skillnad i sina liv - och leva dem med en annan ton än med rädsla och hunger som ständiga medvandrare.
Anette Grinde
2008-10-15
Bistånd är så mycket mer än bara matransoner.
Kan verkligen de olika delarna i bistånd ställas emot varandra, som antingen eller? Eller är de egentligen nödvändiga delar i en helhet? Som olika stater, olika NGO.s (icke statliga organisationer) , FN, Eu, olika företag och privatpersoner bidrar till - med resurser som pengar, praktisk handling och kunskap.
Mat och rent vatten för dagen till barn och vuxna är en nödvändighet. En nödvändighet är också att ändra strukturer och förhållningssätt så att människor i utsatta situationer kan klara sin liv själva. Den som lever i ett överflöd kan bistå i detta. Vi, t ex, kan bistå med resurser som pengar, praktisk handling och kunskap.
Min väg korsas av Fredsnytt nr 3/2008 - en tidning från Kristna Fredsrörelsen. Däri finner jag Karin Haglinds ord om Fadi, som inte når sina marker för att ta hand om sina olivträd - d v s sin mark och sin försörjning. Den olagliga och mänskligt horribla muren hindrar hans försörjning. Däri finner jag också Paula Löfs ord om den israeliska kvinnoorganisationen som bevakar och rapporterar kring övergrepp vid murens vägspärrar. Det finns anledning att lyssna på dessa rapporter och att aktivt göra något för att ändra situationen - dess strukturer och förhållningssätt. Det finns många som gör, men fler behövs.
Erikshjälpens tidning nådde mig också. Där läser jag om ett koprojekt, som går ut på att förse fattiga och hårt utsatta familjer med en egen ko för att på så sätt skapa en början till självförsörjning. Jag läser också om MonaLisa som i sin butik i Munkedal samla pengar för att köpa en ko till projektet. En ko kan skapa en enorm skillnad för en familj som inget har. Den kan skapa skillnad nu, och oxå bidra till att skapa en bättre framtid. Det finns fantastiska engagemang, som bidrar med resurser och omsorg till människor som behöver.
I samma organisation möter jag Chann Cho Ko, en liten grabb från Kambodja. Han har fått en läslampa! Den skapar möjligheter att läsa läxor och därmed en möjlighet att skapa ett bättre liv för honom och hans familj genom kunskap om livet och dess möjligheter. Solen skapar kraft till familjens kvällsljus. Ett kvällsljus som kan förbättra deras möjlighet att försörja sig själva, och oxå skapa bättre förutsättningar för fler. De svenska tjejer som bidrog och gjorde en stor insats, skapar stor glädje och nya förutsättningar för många - oxå för den lille grabben i Kambodja.
14 åriga Sabina, i Norra Indien, utbrister; Jag vill inte gifta mig än. Hon har just fått veta att hennes pappa tänker gifta bort henne med en äldre man. Hur gör vi för att ändra strukturena i de gamla kulturerna ute i världen? Tillhör det barnets skyldighet att tvingas gifta sig när hon är 14 år - eller är det ett övertramp som heter duga?
I mina ögon måste bistånd vara så mycket, mycket mer än ett matpaket. Ja, mat och vatten är viktigt och nödvändigt. Men! Demokrati, mänskliga rättigheter, ekonomisk och social rättvisa, forsonings- & genusperspektiv är några områden som också starkt måste ingå i tanken och den faktiska aktiviteten. Just den handling som gör skillnad för människorna som har det särskilt svårt.
Inte som antingen eller, utan som både och.
För att människorna själva skall kunna skapa skillnad i sina liv - och leva dem med en annan ton än med rädsla och hunger som ständiga medvandrare.
Anette Grinde
2008-10-15
tisdag 12 augusti 2008
JSM Friidrott - Rånäs 4H, Norrtälje
Så har JSM i Friidrott - gått av stapeln i Norrtälje. 8-10 augusti 2008 härjade ungdomarna på idrottsplatsen nära Sportcentrum. Parkeringsplatsen var knökafull, funktionärerna var flitiga och skapade god ordning. Entrén var fri och evenemanget tillgängligt för alla intresserade.
Rånäs 4H stod som arrangör. De är vana vid dessa uppgifter. Programmet är digert, och de ror det iland med gott resultat. Nummerlappar, calling/samling inför allvaret, utlotsning till rätt plats på arenan. Boende och mat. Speaker. Uppvärmningsförutsättningar. Funktionärer i mängd, och idrottare med en god dos adrenalin i kroppen.
Var du där? Såg du ungdomarnas kraft och glädje? Insåg du alla timmars arbete, bakom det som skapar glädje och inspiration för oss som tittar på?
Såg du det som ligger bakom - såväl resultaten från ungdomarna, som arrangemanget av arrangören?
Vilket värde har ett evenemang som detta?
För ungdomarna? För ledarna? För staden? För föreningen?
Vilket värde har detta för dig?
Nästa år står Rånäs 4H - och därmed oxå Norrtälje - värd för ett nytt friidrottevenemang. Då kommer de "lite äldre" att stå på startlinjen. Några tar det på lek, och några på riktigt allvar. Då har just du möjligheten att ta del, bidra - och hjälpa till att göra evenemanget till ett ännu större evenemang. Till glädje för än fler.
Hur får vi fler till evenemanget - som aktiva tävlande? Hur får vi fler som tittar och hejar? Hur får vi fler som engagerar sig - ideellt? Hur får vi fler ner till stadens butiker i samband med evenemanget? Hur kan vi sponsra arrangören - med olika typer av resurser? Hur informerar vi alla i bygden om hur, när och varför?
På vilket sätt skulle just du vilja bidra?
Anette Grinde
Övra Söderby 2008-08-12
(Publ. i Norrtälje Tidning 14/8 2008)
Rånäs 4H stod som arrangör. De är vana vid dessa uppgifter. Programmet är digert, och de ror det iland med gott resultat. Nummerlappar, calling/samling inför allvaret, utlotsning till rätt plats på arenan. Boende och mat. Speaker. Uppvärmningsförutsättningar. Funktionärer i mängd, och idrottare med en god dos adrenalin i kroppen.
Var du där? Såg du ungdomarnas kraft och glädje? Insåg du alla timmars arbete, bakom det som skapar glädje och inspiration för oss som tittar på?
Såg du det som ligger bakom - såväl resultaten från ungdomarna, som arrangemanget av arrangören?
Vilket värde har ett evenemang som detta?
För ungdomarna? För ledarna? För staden? För föreningen?
Vilket värde har detta för dig?
Nästa år står Rånäs 4H - och därmed oxå Norrtälje - värd för ett nytt friidrottevenemang. Då kommer de "lite äldre" att stå på startlinjen. Några tar det på lek, och några på riktigt allvar. Då har just du möjligheten att ta del, bidra - och hjälpa till att göra evenemanget till ett ännu större evenemang. Till glädje för än fler.
Hur får vi fler till evenemanget - som aktiva tävlande? Hur får vi fler som tittar och hejar? Hur får vi fler som engagerar sig - ideellt? Hur får vi fler ner till stadens butiker i samband med evenemanget? Hur kan vi sponsra arrangören - med olika typer av resurser? Hur informerar vi alla i bygden om hur, när och varför?
På vilket sätt skulle just du vilja bidra?
Anette Grinde
Övra Söderby 2008-08-12
(Publ. i Norrtälje Tidning 14/8 2008)
JSM Friidrott - Augusti 2008;
Rånäs 4H - Norrtälje;
söndag 8 juni 2008
Custom Bike Show - Norrtälje 7 Juni 2008
Igen har den varit.
Den bejublade Custom Bike Show i Norrtälje.
Den går av stapeln varje sommar, den första lördagen i juni.
Den "ägs" och arrangeras av motorcykelklubben Twin Club Mc, i Norrtälje. Den bygger på ett starkt och numera välkänt arrangemang, och den bygger på en mängd ideell kraft.
Twin Club Mc består av ett fåtal medlemmar, med mängder av kontakter. Arrangemanget bygger inte bara på ett fåtal medlemmars kraft utan även på engagerade vänner och sponsorer. Många drar sitt strå till stacken denna dag, och många drar sitt strå till stacken i planeringen innan - även om några få gör väldigt mycket.
Evenemanget består i grunden av en utställning i Socitetsparken. Under årets mörka dagar tillbringas många timmar i garage ute i vårt land. Det skruvas, pysslas och funderas. Det slipas, spacklas och dras el. Det byts däck, styren, backspeglar och växelanordningar. Och det görs väldigt mycket mer därtill. En del av alla dessa timmars arbeten ser vi resultaten av under denna utställning, för andra hinns inte klart i tid - och deras resultat kanske vi får se ett annat år.
Motorcyklarna är fantastiska. Spektakulära och fantastiska. Stor möda, mängd av tid och mycket pengar ligger i dessa mästerverk.
Twin Clubs medlemmar bygger oxå motorcyklar. De bygger och de hjälps åt. Tillsammans. När en inte kan, fyller den andre i. När en skadas, står de övriga vid hans sida. När någon saknar material, har någon annan det som behövs. Ja, visst hjälps de åt - där uppe, i sin föreningslokal.
Men - denna dag, bygger de inte motorcyklar. Denna dag, bygger de ett gott arrangemang. De bygger för sig själva, de bygger för stora delar av motorcykel-Sverige och de bygger för Norrtälje. Det skapar värde för Twin Club Mc, för mc-Sverige och för Norrtälje med alla dess handlare och för kommunen i stort. Parken är "knökafull" av människor. Hamnplan och stadens gator likaså. Många har bytt sin normala kostym, sköterskeuniform eller butiksstass mot skinnklädsel denna dag. Och hit har de tagit sig, på sin motorcykel - från när och från fjärran. Tusentals motorcyklister har invaderat stan, inte bara tusen med ett först - och utan tusen med riktigt många. Värmen gör det lite plågsamt varmt, men vi härdar ut i glädjen av det goda arrangemanget. Arrangemanget besöks av "alla" - ung, som gammal, och ur alla olika samhällsskikt. Vår gemensamma nämnare denna dag är mc och glädjen att åka och på olika sätt njuta av detta intresse.
Det finns utställda motorcyklar i mängd, det finns underhållning på scenen, det finns korv, glass och kaffe. Det finns försäljare av kläder, tidningar, motorcyklar, ryggskydd och hjälmar. Det finns intresseorganisationer och klubbar som HDCS, Yamaha, Heaven Bikers och SMC på plats.
Funktionärerna, de ideella krafterna, gör arrangemanget möjligt. El, avspärrningar, planering av parkens yta, musikbeställningar, priser i mängd, säkerhet med en god dos vakter, insläpp på många ställen in till parken, vägvisare för motorcyklar och människor - och en omfattande mängd sponsorkontakter. Därtill samtal, tillstånd och överenskommelser med t ex kommunen, polisen och räddningstjänsten. Inte att förglömma är macka och förfriskningar till funktionärerna som står timme efter timme i insläpp, översläpp över gångbron i hamnen eller på annan uppgift i evenemanget.
Ett mycket gott arrangemang.
Oräknat är antalet besökare som denna dag samtidigt besökt stadens gator och torg. De som tillfört värde till Akeba, glasskiosken, apoteket, Granparken, Ica, systembolaget, På G, posten, Coop och alla andra inrättningar och butiker i stan. De som sett och glatts åt vår vackra lilla stad, med dess hus, torg och fina stråk. De som inte skulle ha sett Norrtälje, och tillfört värde till vår stad och dess köpmanskår och kommun om detta arrangemang inte varit.
Vilken tur vi har - vi här i Norrtälje, att här finns sprudlande ideella och drivande människor, som älskar att arrangera och som lyckas engagera en så stor grad av kraft, till glädje och ekonomiska framgång för så många fler här i bygden.
Må kommunen, polisen, företagarna, m fl i bygden uppmuntra och delta i detta arrangemang i god ton och takt även för kommande år.
Anette Grinde
Norrtälje 2008-06-08
Den bejublade Custom Bike Show i Norrtälje.
Den går av stapeln varje sommar, den första lördagen i juni.
Den "ägs" och arrangeras av motorcykelklubben Twin Club Mc, i Norrtälje. Den bygger på ett starkt och numera välkänt arrangemang, och den bygger på en mängd ideell kraft.
Twin Club Mc består av ett fåtal medlemmar, med mängder av kontakter. Arrangemanget bygger inte bara på ett fåtal medlemmars kraft utan även på engagerade vänner och sponsorer. Många drar sitt strå till stacken denna dag, och många drar sitt strå till stacken i planeringen innan - även om några få gör väldigt mycket.
Evenemanget består i grunden av en utställning i Socitetsparken. Under årets mörka dagar tillbringas många timmar i garage ute i vårt land. Det skruvas, pysslas och funderas. Det slipas, spacklas och dras el. Det byts däck, styren, backspeglar och växelanordningar. Och det görs väldigt mycket mer därtill. En del av alla dessa timmars arbeten ser vi resultaten av under denna utställning, för andra hinns inte klart i tid - och deras resultat kanske vi får se ett annat år.
Motorcyklarna är fantastiska. Spektakulära och fantastiska. Stor möda, mängd av tid och mycket pengar ligger i dessa mästerverk.
Twin Clubs medlemmar bygger oxå motorcyklar. De bygger och de hjälps åt. Tillsammans. När en inte kan, fyller den andre i. När en skadas, står de övriga vid hans sida. När någon saknar material, har någon annan det som behövs. Ja, visst hjälps de åt - där uppe, i sin föreningslokal.
Men - denna dag, bygger de inte motorcyklar. Denna dag, bygger de ett gott arrangemang. De bygger för sig själva, de bygger för stora delar av motorcykel-Sverige och de bygger för Norrtälje. Det skapar värde för Twin Club Mc, för mc-Sverige och för Norrtälje med alla dess handlare och för kommunen i stort. Parken är "knökafull" av människor. Hamnplan och stadens gator likaså. Många har bytt sin normala kostym, sköterskeuniform eller butiksstass mot skinnklädsel denna dag. Och hit har de tagit sig, på sin motorcykel - från när och från fjärran. Tusentals motorcyklister har invaderat stan, inte bara tusen med ett först - och utan tusen med riktigt många. Värmen gör det lite plågsamt varmt, men vi härdar ut i glädjen av det goda arrangemanget. Arrangemanget besöks av "alla" - ung, som gammal, och ur alla olika samhällsskikt. Vår gemensamma nämnare denna dag är mc och glädjen att åka och på olika sätt njuta av detta intresse.
Det finns utställda motorcyklar i mängd, det finns underhållning på scenen, det finns korv, glass och kaffe. Det finns försäljare av kläder, tidningar, motorcyklar, ryggskydd och hjälmar. Det finns intresseorganisationer och klubbar som HDCS, Yamaha, Heaven Bikers och SMC på plats.
Funktionärerna, de ideella krafterna, gör arrangemanget möjligt. El, avspärrningar, planering av parkens yta, musikbeställningar, priser i mängd, säkerhet med en god dos vakter, insläpp på många ställen in till parken, vägvisare för motorcyklar och människor - och en omfattande mängd sponsorkontakter. Därtill samtal, tillstånd och överenskommelser med t ex kommunen, polisen och räddningstjänsten. Inte att förglömma är macka och förfriskningar till funktionärerna som står timme efter timme i insläpp, översläpp över gångbron i hamnen eller på annan uppgift i evenemanget.
Ett mycket gott arrangemang.
Oräknat är antalet besökare som denna dag samtidigt besökt stadens gator och torg. De som tillfört värde till Akeba, glasskiosken, apoteket, Granparken, Ica, systembolaget, På G, posten, Coop och alla andra inrättningar och butiker i stan. De som sett och glatts åt vår vackra lilla stad, med dess hus, torg och fina stråk. De som inte skulle ha sett Norrtälje, och tillfört värde till vår stad och dess köpmanskår och kommun om detta arrangemang inte varit.
Vilken tur vi har - vi här i Norrtälje, att här finns sprudlande ideella och drivande människor, som älskar att arrangera och som lyckas engagera en så stor grad av kraft, till glädje och ekonomiska framgång för så många fler här i bygden.
Må kommunen, polisen, företagarna, m fl i bygden uppmuntra och delta i detta arrangemang i god ton och takt även för kommande år.
Anette Grinde
Norrtälje 2008-06-08
Norrtälje Tidning 13 juni 2008
tisdag 19 februari 2008
Det vackra fantastiska Indien....
Idag går min tanke till Indien, när jag läser om gymnasieeleverna som praktiserat i Indien. (NT 19/2 2008). De har sökt stipendium och bidrag från lokala och nationella organisationer. De har lyckats få ihop ett tillräckligt kapital, och de har fått helt nya erfarenheter från ett land, som är väldigt annorlunda än vårt.
Det vackra fantastiska Indien.
Där kan man färdas, åtminstone under delar av året, bekvämt per mc. Nåja, bekvämt är ett relativt begrepp. Man kan också färdas, och vistas, på annat sätt. T ex med buss, tåg eller kanske per bil. Valet är fritt, även när omgivningarna är så annorlunda. Det sätt vi väljer ger oss också olika upplevelser. Den ena inte sämre än den andra, men återigen – annorlunda. Trafiken i Indien, är verkligen annorlunda.
Man kan färdas genom små byar, på vägar som knappast finns – som ser annorlunda ut i verkligheten jämfört med på kartan. I den mån det finns någon karta, och vägen går åt just det hållet, just där. I Indien ser man sådant man aldrig ser hemma. Annorlunda, är ett väl beskrivande ord. Människor, fattigdom, rikedom, risfält, smuts, färger, glädje, vidder, människomängd, bostäder – för rik och för fattig, liksom religionens betydelse för människornas väl. Allt - detta & annat - visar ofantliga skillnader i jämförelse med vårt sätt och vårt liv, här hemma.
Man ser kläder och grödor på tork efter vägkanten eller vid husen, tälten eller skjulen. Man ser torghandel, små, små affärer eller plåtskjul som används för affärsändamål, i varje hörn eller kurva där någon ibland passerar. Även om någon bara passerar ett par gånger per dag. Man ser människor som försöker överleva, dag för dag. Knotiga. Trötta. Stretande.
Barnen. Vi möter de lyckosamma barnen, som får gå i skola. De färdas per fot. Med skoluniform för sin skola, med ryggsäck och med förbättrade förutsättningar för sen. Men - vi möter också barnen, som följer oss sakta, smutsiga – med en aktiv bön om ett bidrag. Eller barnen som går vid sin faders eller släktings sida, med hackan på ryggen på väg ut för ett dagsverke till. Vi stannar till vid en skola. Barnen står på långa led. Någon busar och faller utanför. En örfil för honom raskt tillbaka.
I nästa by byggs en idrottsplan, för de som tillhör byn. Arbetarna bor i tältlägret strax intill. De tillhör inte byn. De går från by till by. Barnen betraktar oss nyfiket. De är smutsiga, fattiga och utan möjlighet till utbildning. Utan tillhörighet. De är födda så, i den rollen. I den familjens klass, struktur och kultur. Risken är stor att de förblir där.
Det sägs att vi kan välja vad vi gör av våra liv. Låt oss välja att göra något, för alla de som inte har så många valmöjligheter i sina liv.
Något – för de som finns här hemma, och något för de som finns någonstans långt där borta.
Anette Grinde
2008-02-19
Publicerad i Norrtälje Tidning (Synpunkt) 2008-02-26
Det vackra fantastiska Indien.
Där kan man färdas, åtminstone under delar av året, bekvämt per mc. Nåja, bekvämt är ett relativt begrepp. Man kan också färdas, och vistas, på annat sätt. T ex med buss, tåg eller kanske per bil. Valet är fritt, även när omgivningarna är så annorlunda. Det sätt vi väljer ger oss också olika upplevelser. Den ena inte sämre än den andra, men återigen – annorlunda. Trafiken i Indien, är verkligen annorlunda.
Man kan färdas genom små byar, på vägar som knappast finns – som ser annorlunda ut i verkligheten jämfört med på kartan. I den mån det finns någon karta, och vägen går åt just det hållet, just där. I Indien ser man sådant man aldrig ser hemma. Annorlunda, är ett väl beskrivande ord. Människor, fattigdom, rikedom, risfält, smuts, färger, glädje, vidder, människomängd, bostäder – för rik och för fattig, liksom religionens betydelse för människornas väl. Allt - detta & annat - visar ofantliga skillnader i jämförelse med vårt sätt och vårt liv, här hemma.
Man ser kläder och grödor på tork efter vägkanten eller vid husen, tälten eller skjulen. Man ser torghandel, små, små affärer eller plåtskjul som används för affärsändamål, i varje hörn eller kurva där någon ibland passerar. Även om någon bara passerar ett par gånger per dag. Man ser människor som försöker överleva, dag för dag. Knotiga. Trötta. Stretande.
Barnen. Vi möter de lyckosamma barnen, som får gå i skola. De färdas per fot. Med skoluniform för sin skola, med ryggsäck och med förbättrade förutsättningar för sen. Men - vi möter också barnen, som följer oss sakta, smutsiga – med en aktiv bön om ett bidrag. Eller barnen som går vid sin faders eller släktings sida, med hackan på ryggen på väg ut för ett dagsverke till. Vi stannar till vid en skola. Barnen står på långa led. Någon busar och faller utanför. En örfil för honom raskt tillbaka.
I nästa by byggs en idrottsplan, för de som tillhör byn. Arbetarna bor i tältlägret strax intill. De tillhör inte byn. De går från by till by. Barnen betraktar oss nyfiket. De är smutsiga, fattiga och utan möjlighet till utbildning. Utan tillhörighet. De är födda så, i den rollen. I den familjens klass, struktur och kultur. Risken är stor att de förblir där.
Det sägs att vi kan välja vad vi gör av våra liv. Låt oss välja att göra något, för alla de som inte har så många valmöjligheter i sina liv.
Något – för de som finns här hemma, och något för de som finns någonstans långt där borta.
Anette Grinde
2008-02-19
Publicerad i Norrtälje Tidning (Synpunkt) 2008-02-26
måndag 14 januari 2008
Det vackra missionshuset, står ofta mörkt....
Det vackra missionshuset, står ofta mörkt och tomt. Utan verksamhet. Huset ligger någonstans därute i det stora Roslagsbro. Där har tidigare sjudit av scoutbarn, och missionsverksamhet. I dag står det alltför ofta tomt, även om det till och från får liv. Liv genom t ex en gudstjänst, en konsert, ett författarcafé eller en scoutverksamhet. Liv genom människor som vill att det skall äga liv, genom aktiv verksamhet.
Tjungonde dag Knut 2008 - söndagen när vi kastar ut julen - sjöngs det i Röksta Missionshus. Det lyste i huset. Det lyste utanför. Parkeringsplatsen var full. Och inuti minglade människor för fullt. SMU Roslagsbro hade arrangerat en musikkväll, med avslutande kaffe och kaka.
Norrtälje Gospel, i svart och i rött, med en sprudlande Young i ledningen och med Edström vid pianot - sjöng med glädje. Gospel i medryckande toner. Sånger om julen, sånger om och med glädje, sånger om Guds gåva till oss. Gospel är verkligen härligt att lyssna på. Medryckande, glatt och med härliga budskap.
Nortälje Gospelkör, en kör som byter skepnad allteftersom. Någon faller bort, och någon kommer till. Vi ser några som funnits med länge, men vi ser också några nya ansikten. De har funnits sedan ca år 2001. De övar i Baptistkyrkan, men saknar kyrklig tillhörighet. De uppträder lite här, och lite där - med glädje och med känsla.
Jag gläds. Över SMU Roslagsbro, som ordnat. Över Norrtälje Gospel som sjunger så det hörs genom mörkret. Över missionshuset som får liv. Över samtalan vid de stora kakfaten och kaffet. Över att missionshuset fylls med människor från när och från fjärran.
Anette Grinde
2008-01-14
Publicerad i Norrtälje Tidning 2008-01-17
Tjungonde dag Knut 2008 - söndagen när vi kastar ut julen - sjöngs det i Röksta Missionshus. Det lyste i huset. Det lyste utanför. Parkeringsplatsen var full. Och inuti minglade människor för fullt. SMU Roslagsbro hade arrangerat en musikkväll, med avslutande kaffe och kaka.
Norrtälje Gospel, i svart och i rött, med en sprudlande Young i ledningen och med Edström vid pianot - sjöng med glädje. Gospel i medryckande toner. Sånger om julen, sånger om och med glädje, sånger om Guds gåva till oss. Gospel är verkligen härligt att lyssna på. Medryckande, glatt och med härliga budskap.
Nortälje Gospelkör, en kör som byter skepnad allteftersom. Någon faller bort, och någon kommer till. Vi ser några som funnits med länge, men vi ser också några nya ansikten. De har funnits sedan ca år 2001. De övar i Baptistkyrkan, men saknar kyrklig tillhörighet. De uppträder lite här, och lite där - med glädje och med känsla.
Jag gläds. Över SMU Roslagsbro, som ordnat. Över Norrtälje Gospel som sjunger så det hörs genom mörkret. Över missionshuset som får liv. Över samtalan vid de stora kakfaten och kaffet. Över att missionshuset fylls med människor från när och från fjärran.
Anette Grinde
2008-01-14
Publicerad i Norrtälje Tidning 2008-01-17
torsdag 29 november 2007
Bär reflexväst!
Norrtälje Tidning 29/11 2007
"Willhard", busschaffisen - talar om vikten att bära reflex. Jag är starkt benägen att hålla med honom.
På färd på landsbygden på morgonen - och under kvällstid - skräms man många gånger av mörka ungdomar efter vägkant och på busshållplatser. Att se dem i tid är praktiskt taget omöjligt, trots att vi vet att det står där. Ibland skymtar en lite reflex och det är av stort värde.
Det vore verkligen olyckligt om någon skadades, för att man skymtar dem för sent. Det räcker att djuren inte kan utrustas med hjälpmedel att synas, men människorna kan!
"Willhard" avslutar sina ord med - "PS. Köp en reflex och ge till din kompis 1 Advent. Ds."
- Det är en GOD uppmaning.
Än bättre vore - om vi var och en utrustade varje barn, varje ungdom och varje vuxen med en reflexväst. Det gör verkligen skillnad.
Min uppmaning blir. Köp en reflexväst till var och en som du bryr dig om - och se till att han/hon bär den på sin vandring efter vägen.
Anette Grinde
Norrtälje 2007-11-29
"Willhard", busschaffisen - talar om vikten att bära reflex. Jag är starkt benägen att hålla med honom.
På färd på landsbygden på morgonen - och under kvällstid - skräms man många gånger av mörka ungdomar efter vägkant och på busshållplatser. Att se dem i tid är praktiskt taget omöjligt, trots att vi vet att det står där. Ibland skymtar en lite reflex och det är av stort värde.
Det vore verkligen olyckligt om någon skadades, för att man skymtar dem för sent. Det räcker att djuren inte kan utrustas med hjälpmedel att synas, men människorna kan!
"Willhard" avslutar sina ord med - "PS. Köp en reflex och ge till din kompis 1 Advent. Ds."
- Det är en GOD uppmaning.
Än bättre vore - om vi var och en utrustade varje barn, varje ungdom och varje vuxen med en reflexväst. Det gör verkligen skillnad.
Min uppmaning blir. Köp en reflexväst till var och en som du bryr dig om - och se till att han/hon bär den på sin vandring efter vägen.
Anette Grinde
Norrtälje 2007-11-29
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)