Placeringspolicy - hur tänker vi kring risk, etik, mm

Vi talar om placeringspolicyn och därtill kopplade frågor. Fokus är ideell verksamhet och insamlingsverksamhet, som drivs t ex i en ideell förening och i en stiftelse. Värderingarna är viktiga, men ibland är det ändå svårt att enas om en konstruktiv och tydlig text som också är relevant och genomförbar att använda i föreningen/stiftelsen. Vad betyder vad - för oss och för andra? Vad är viktigt egentligen? 

I samtalet gör vi t ex återkommande genomgångar av principer kring t ex etik, risker och hur vi förhåller oss till vår omvärld. Hur tänker vi i vår organisation? Hur påverkar vi andra? Hur påverkar vi miljön, människors livsförutsättningar mm genom de val vi gör? Vi låter samtalet fortsätta, inte sätta punkt för att vi gång har formulerat en mening. Låt oss höja vår medvetenhet om hur vi påverkar vår omvärld. Låt oss se att vi själva är en del av detta, att våra val är viktiga. Ställningstaganden och principer kan vara svåra att fastställa, genomföra och följa upp, men är inte desto mindre väldigt viktiga för såväl organisationen som för dess påverkan av samhället och dess strukturer. 

Låt oss återkommande föra samtalet om hur vi bidrar till plusvärden istället för att dränera människor och natur i våra synsätt och i vårt handlande. Vår placering och vårt nyttjande av pengar och andra resurser spelar roll för vårt allas väl. 

Diskussioner inför frågan om en uppdaterad placeringspolicy

Att äga och förvalta kapital innebär ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i olika fonder, aktier eller andra finansiella instrument påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands.

Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete i enlighet med föreningens syfte, men också för ett mer hållbart samhälle i framtiden. Det ena bör inte utesluta det andra.

Det är föreningens syfte tillsammans med det hållbara samhället som är målet, inte ekonomin i organisationen i sig. Vi ska därför inte, genom ekonomiska investeringar, bidra till verksamheter som motverkar dessa syften.

Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling som arbetar för att bidra till att nå de globala målen.

Föreningen väljer därför att placera tillfälligt överskottskapital i verksamheter och organisationer som bidrar till samhällets utveckling och arbetar målmedvetet med frågor som rör t ex miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, barnarbete och fattigdomsbekämpning. Frågor som rör dessa organisationers styrning, där till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet behöver bedömas, är också viktiga faktorer som föreningen behöver se i sin placeringsplanering.

Föreningen placerar inte kapital i organisationer eller fonder som tillverkar, köper eller säljer varor
eller tjänster som t ex krigsmateriel, tobak, pornografi, alkohol/droger, olja eller guld/diamanter. Föreningen undviker aktivt varor/tjänster där människor och miljö riskerar att komma till skada. Föreningen placerar inte heller kapital i verksamheter som drivs på eller har koppling till ockuperat territorium, som t ex Västsahara eller Palestina där intäkterna inte kommer den västsahariska eller palestinska befolkningen till del.

I diskussioner om branscher som inte är etiskt försvarbara i organisationen kan vi konstatera att önskemålet är att undvika dem helt. Vi ser dock svårigheten i att sätta en absolut procentsats eller på annat sätt mätbar definition, eftersom detta är oerhört svårt att kontrollera. Begrepp som huvudsakligen definieras ibland som mer än 50% och ibland upp till eller mer än 80%. Om vi här säger att vi inte skall investera i organisationer som huvudsakligen arbetar med krigsmateriel, porr, droger, mm, eller andra branscher vi undviker, så kan det innebära att vi tillåter så mycket som upp till 49% av företagets omsättning i dessa branscher. Exakta belopp och svårdefinierbara ord försvårar ibland diskussionen, men vi behöver ändå förtydliga var vi står i frågan.

Om föreningens avsikt är att (helt) undvika de problematiska branscherna, krävs ett löpande samtal kring och löpande utvärderingar av gjorda och kommande placeringar. Samtalet och uppföljningen av principen är och blir då av stor vikt för organisationen. Om vi inte vågar ta ställning, kan vi då säga att vi tar ansvar för det vi gör? Vi måste våga och orka ta besväret att göra just detta, eller hur?

Mottagna medel

Gåvor, inklusive testamenten och liknande, i form av aktier, fonder eller andra placeringar som inte lever upp till föreningens placeringspolicy eller etiska principer skall säljas utan dröjsmål för att omplaceras i enlighet med föreningens ställningstaganden.

Om föreningen får en gåva som är ändamålsdestinerad på ett sätt som strider mot föreningens etiska riktlinjer eller dess möjlighet att uppfylla ändamålet på rimligt sätt, t ex med hänsyn till föreningens syfte, resurser, mm, kan gåvan komma att återbetalas till givaren.

Sprida riskerna

Föreningen sprider riskerna genom att inte samla allt kapital på samma ställe. Utöver de sparade medel som är ändamålsdestinerade, placeras övriga sparade pengar i externa instrument eller fonder som inte strider mot föreningens placeringspolicy. När det gäller risktagande kan föreningen var beredd att välja placeringsalternativ som går från medel till hög risk, men endast med en mindre del av föreningens totala kapital. Detta risktagande ska avgöras av styrelsen, efter en diskussion och utredning från placeringsspecialist, m fl relevanta personer, inom eller utanför föreningen, såväl vad avser val av placering som summa.

Redovisning och efterlevnad
Löpande under året och i samband med upprättandet av årsredovisningen skall en utvärdering göras av såväl lönsamhet som etiska ställningstaganden i de valda placeringarna. På föreningens hemsida redovisas fastställda riktlinjer liksom utvecklingen av dessa. Föreningens strävan är att lära mer och är därför också öppen för att lyssna till läsarens kunskap kring de etiska principerna.

Detta är en pågående diskussion om en placeringspolicy i en ideell förening som arbetar med frågor om hållbarhet, mänskliga rättigheter, mm. Föreningen arbetar på flera ställen i världen, i flera världsdelar, och har flera viktiga frågor på sin agenda.

Föreningen arbetar vidare med frågan om placering av medel utan att den genom placeringen bidrar till felaktiga strukturer, mer fattigdom, mindre hållbarhet, mm. Föreningen vrider och vänder på orden och funderar kring vad just deras handlingar betyder. Föreningen kommer längre en dag och backar nästa. Samtalet tar tid, får ta tid, men måste också gå framåt. Frågan känns viktig. 

Har du ett tips om hur föreningen skall tänka och varför, så tar de tacksamt emot detta och vänder och vrider också på det en liten stund. 

Föreningen vill naturligtvis gå plus, inte förlora på sina placeringar. De vill inte heller bidra till minus när de talar om globala mål, där rättvisa och hållbarhet är viktiga ledord. 

A..
(Detta inlägg kan komma att uppdateras allteftersom samtalet fortsätter).

Exempel - här specifikt i fråga om etiska regler!

• Min stora dag (Placeringar ska ske i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler - länk saknas till hur dessa regler ser ut och information saknas från Min stora dag om hur de ser på saken).
• Röda korset (Motiv för etiska riktlinjer; Svenska Röda Korset har till ändamål att förhindra och lindra mänskligt lidande var och när det än förekommer, skydda liv och hälsa och säkerställa respekt för varje människas värde, särskilt under tider av väpnad konflikt och andra nödsituationer, arbeta med att förebygga sjukdom och främja hälsa och social välfärd, uppmuntra frivilliguppdrag, konstant beredskap att ge bistånd och en universell känsla av solidaritet gentemot alla som behöver rörelsens skydd och stöd. Svenska Röda Korsets kapitalförvaltning ska med sin avkastning bidra till att Svenska Röda Korset ges finansiella resurser för utföra sina övergripande uppgifter. En långsiktigt god avkastning på kapitalet ligger därför i linje med Svenska Röda Korsets strategiska planering. Men god avkastning, låga kostnader och välfungerande administration och kontrollsystem är inte tillräckligt. Det krävs att avkastningen skapas på ett sätt som inte står i strid med organisationens grundläggande värderingar. Därför behövs också etiska riktlinjer för kapitalplaceringarna. Principer för etiska hänsyn i placeringsverksamheten; Etiska ställningstagande är en central del av Röda Korsets värdegrund. Detta illustreras genom Röda Korsets grundprinciper, uppdrag i förhållande till mänskliga rättigheter och Genèvekonventionerna samt genom Röda Korsets fredsdefinition: ”Fred innebär inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan olika stater och folk. Ett samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.” Mot denna bakgrund integrerar Svenska Röda Korset hållbar utveckling, innefattande miljö- hänsyn, socialt och ekonomiskt ansvar med god etik i investeringsprocessen och vill premiera kapitalförvaltare som tar vara på de affärsmässiga möjligheter som finns inom detta område. Med miljöhänsyn och socialt ansvar avses att företag utöver lagstiftning följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt ILO. De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact. Svenska Röda Korset ska undvika att investera i företag som upprepat eller medvetet bryter mot dessa normer. Vidare ska även bolag som har mer än 5 % av sin verksamhet i produktion och försäljning av vapen och pornografi undvikas. Alla förvaltningsprodukter måste prövas mot de etiska riktlinjerna innan de får användas i kapitalförvaltningen.)

• Barncancerfonden (Barncancerföreningens medel skall placeras i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler.)
• Erikshjälpen (Erikshjälpen väljer placeringar i börsnoterade företag och aktiefonder som arbetar på ett trovärdigt sätt med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och affärsetik. Vi väljer bort placeringar i verksamheter som kränker internationella normer och som har koppling till vapen, krigsmateriel, alkohol, tobak, spel och pornografi och fossila bränslen.)
• FairTrade (Den etiska aspekten ska jämte avkastning och risk alltid beaktas i Föreningen för Fairtrade i Sverige placeringsverksamhet. Vid denna bedömning ska både förvaltare och produkt (fond mm) bedömas. Grundregeln är att placering sker med vägledning av LOs och/eller Svenska Kyrkans riktlinjer för vad som är etiskt acceptabla placeringar. Vid urval av förvaltare ska alltid de etiska aspekterna utvärderas och utgöra ett nödvändigt kriterium för placering. Om misstanke om oetisk verksamhet hos förvaltare eller det värdepapper förvaltare placerar i ska sakförhållandena utan dröjsmål utredas. Om misstanken bekräftas ska förvaltaren påvisa att sakförhållandet avhjälps, om inte ska förvaltningsuppdraget eller investeringen snarast avvecklas)
• Hörselskadades Riksförbund (saknar etiska ställningstaganden i sin placeringspolicy)
• Diakonia (Diakonia har en policy för miljö, sociala och etiska hänsyn i sina investeringar. Den utgörs av sociala, miljömässiga och etiska kriterier som delats i två komplimenterande grupper. Den första gruppen avser påverkans kriterier som används för att identifiera förbättringsområden hos de företag som Diakonia investerar i via olika investeringsformer gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. Den andra gruppen avser uteslutningskriterier gällande verksamheter och eller produkter som Diakonia aktivt avstår från att investera i. Kriterierna bygger på ett antal av internationella riktlinjer avseende relevanta miljö, sociala och etiska aspekter; * FN: s förklaring om de Mänskliga Rättigheterna och de angränsande FN-konventionerna. * FN:s Global Compact * ILO: s åtta kärnkonventioner * OECD.s riktlinjer för multinationella företag Kriterierna samt den faktiska analysen som skall göras på Diakonias investeringar skall ta fasta på företagens agerande i anslutning till investeringar med avseende på: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. )
• Kristna Freds (Kristna Fredsrörelsen finansierar sin verksamhet endast på sätt som överensstämmer med Kristna Fredsrörelsens värderingar. Kristna Fredsrörelsen inleder bara samarbeten med företag vars affärsverksamhet respekterar gällande nationella och internationella lagar och regler samt bedriver en verksamhet som är etiskt försvarbar. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan ta mot bidrag från givare/företag, eller placera kapital i fonder vars huvudsakliga verksamhet är hälsovådlig eller orsakar humanitärt lidande, som direkt eller indirekt bidrar till våld, konflikter eller katastrofer, som är involverat i oetisk, korrupt eller exploaterande verksamhet. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan acceptera bidrag från givare/företag vars huvudsakliga verksamhet ryms inom följande industrier: vapen, tobak, alkohol/droger, pornografi, olja/gas, diamanter eller guld.)
• Cancerfonden (etiska regler saknas?)
• Svenska Freds (Att äga och förvalta kapital innebär alltid ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i näringslivet påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands. Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa ekonomiska förutsättningar för ett effektivt fredspolitiskt arbete även i framtiden. Det är freden som är målet, inte ekonomin i sig. Svenska Freds ska därför inte genom ekonomiska investeringar bidra till verksamhet som motverkar föreningens syften. Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar fred, exempelvis ekonomisk och social utveckling, minskad fattigdom och en förbättrad miljö. Företagen ska bidra till samhällets utveckling och arbeta målmedvetet med frågor som rör miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. Det gäller även frågor som rör bolagsstyrning, till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet. Därför väljer Svenska Freds att placera kapital i verksamhet som visar respekt för och hänsyn till miljö, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsförhållanden samt principer om god bolagsstyrning. Svenska Freds placerar inte kapital i företag eller företagsgrupper som tillverkar eller säljer krigsmateriel.) Delar av Svenska Freds inledande resonemang har påverkat vår text & tanke ovan. Vi tackar särskilt för detta.

• FRII - vägledning för utformning av placeringspolicy i insamlingsorganisationer
• FRII - övriga vägledningsdokument från FRII

Migranthälsa (Sthlms FN-förening - Röda korset)

Migranthälsa (Sthlms FN-förening - Röda korset) - forts seminarium 27/1 2016.

Röda korsets center för torterade flyktingar (RKC), Stockholm (Medborgarplatsen). De har fått årets diplom för försvar av mänskliga rättigheter från Stockholms Fn-förbund.

Många har kommit över Medelhavet, inte alla från Libyen. Så har det varit länge, många har förolyckats, men det har blivit mer uppmärksammat och det är fler människor nu. Till Röda korsets center kommer många med trauman och stress. De kommer och går i korta eller längre behandlingar. Rk center för torterade flyktingar är en psykiatrisk specialistmottagning för flyktingar som traumatiserats av krig, tortyr, förföljelse och flykt samt för stöd till deras anhöriga. Alla behöver inte stöd, en del kan självläka och/eller få hjälp på andra ställen.

Ett center som detta är viktigt att det finns. Det finns på fler platser i världen. Det är viktigt att flyktingarna vet - får reda på - att de finns.

RKC startade 1985, finansieras till 85% genom avtal med Stockholms läns landsting och tar emot 250 nya patienter per år. Man kommer till RKC genom remiss från annan vårdinstans eller genom egenanmälan till centret. Behandlingen är kostnadsfri. (Röda korsets center för torterade flyktingar, Göta Ark 180, 118 72 Stockholm - Medborgarplatsen 25, 08-772 19 80). Centret är till för flyktingar med uppehållstillstånd. Centret fungerar inte för papperslösa eller sådana som av annat skäl gått under jorden. Alla barn har rätt till vård, dock inte här.

Behandlingen är ett stort problem att behandla. Människor som kommer hit saknar förutsättningar för att känna trygghet och har med sig stora fasor. Konsekvenserna av det man har med sig, via våra sinnen, när man inte kan hantera dessa - är viktigt att ta hand om av de människorna möter hos RKC. Trauman tar över hjärnan, de återupplever sina kriser och har svårt att ta sig ur detta. Detta måste RKC hjälpa patienterna att ta sig ur. Det är svårt, bl a för att det här finns språksvårigheter, mm. RKC arbetar t ex med yoga, medveten närvaro, dans, mm. De arbetar också med elektroder, vilket gör att de kan läsa av hur hjärnvågorna reagerar i olika situationer. Patienterna lär sig att hantera det som blir för mycket, man glömmer inte - men man behöver lära sig att hantera dem.

RKCs uppgift är t ex att bemöta människor värdigt, sprida kunskap om vad trauma är och utveckla behandlingsmetoder för att ta hand om de trauman som kommer.

Asylsökande kommer för att de vill glömma bort, inte minnas och bearbeta sina trauman. De vill inte tala om sina trauman.

Det finns fler traumacenter, men det borde finnas ännu fler. Behovet är stort. På RKC finns specialister för de uppgifter de har på mottagningen. På RK finns annars volontärer, men det finns inte hos RKC. Bland dessa volontärer finns mycket kunskap, ofta pensionerade lärare, läkare, mfl. De gör ett fantastiskt och stort arbete.

RKC har t ex samarbete med Karolinska institutet (KI) och institutionen för kvinnor och barns hälsa, för att lära om traumatiserade barn eller barn till föräldrar som har trauman. Man vinner mycket på att arbeta med traumatiserade föräldrar - för att förhindra trauman hos barn. Det finns en stor risk att man feldiagnostiserar flyktingbarn.

RKC väntar sig att behovet kommer att växa, med anledning av den ökade tillströmningen.

Genomsnittsbehandlingen är ca 6 månader, men det är väldigt få som är i behandling 6 månader. Många går väldigt kort tid eller väldigt lång tid, eller att de kommer tillbaka senare.

Personalen har handledning varje vecka och kollegiala forum på arbetsplatsen. De försöker vara noggranna med att ta hand om sig själva, då det är en förutsättning för att kunna arbeta som de gör.

På centret finns också en tandläkare, som är van att arbeta med människor som är väldigt skrämda.

A..

Ensamkommande barn...

Jag läser Ensamkommande barn : en forskningsöversikt av Elinor Brunnberg, Rose-Marie Borg och Camilla Fridström. Studentlitteratur AB. 2011. Forskningsrapporter är inte avsedda att läsas av gemene man och allmänt intresserade människor, det är helt klart. De är skrivna för andra forskare och studerande inom området, som förstår forskningsspråket. Jag förfasas en aning över den bristande tillgängligheten för gemene man, vid betraktelse av språket i boken, men inser att det antagligen finns andra böcker i ämnet som kanske har en större tillgänglighet för oss "vanliga" människor. 

 

Boken behandlar frågan om ensamkommande flyktingbarn. Barnen kommer från flera av världens oroshörn, och är i skiftande ålder. De flesta är unga killar/män, men det kommer även unga tjejer/kvinnor. Olika länder tar emot olika antal över tid, beroende t ex av regelsystem och mottagarbeteende. Ungdomarna är oerhört utsatta när de anländer och väldigt många av dem har utnyttjats i olika avseenden. Att finna tillit hos mottagningspersonal och socialarbetare kan te sig hopplöst, när frågor och svar avgör om de får stanna i landet eller inte. Sanning och utsatthet påverkar ungdomarna och deras förhållningssätt och utveckling. 

 

Barnen har olika bakgrund. De är, och har varit, utsatta för våld, krig eller andra omilda behandlingar i livet. De kan ha förlorat sina föräldrar, syskon och släktingar och de har tvingats ut på en resa i osäkerhet och rädsla. Vid ankomsten blir de mottagna - på ett sätt som kan förändra deras liv, i såväl positiv som i negativ riktning. Kunskap, är för oss "alla andra", oerhört viktig när vi bemöter dessa och andra barn - och vuxna - som i flykt bytt land och istället valt att försöka göra sitt liv drägligt här hos oss. Denna typ av litteratur, men då kanske inte skriven på forskningsspråk, är oerhört nyttigt att läsa för oss som bara har en egenformulerad tanke eller en egen åsikt om hur det är. Det är inte säkert att det är som vi tror att det är. Det kan vara oerhört mycket svårare än så. 

 

Jag läser vidare på detta tema.

Anette Grinde


Ps...Boken kan köpas hos t ex; Adlibris. Bokus & Bokia.

 Isbn 9789144076416. Folkpartiet. Röda Korset. Kristdemokraterna. Utbult. Wikipedia. KD-bloggare från norr.

Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Blogger.com. 

Jag blir glad av människor som gör...

Svenska Freds gör. Rädda barnen, Röda Korset, Läkare utan gränser och Amnesty likaså. Och Lena Endré.

Jag blir glad av människor och organisationer som gör. Som uppmärksammar världen på de felaktiga stigar som människor tvingas vandra på och som visar vägen för vad som är rätt och vad som inte är det.

Mänskliga rättigheter och demokrati är rätt. Diktatur är det inte.

Jag blir glad när människor tar sig ton - för andra människors rätt.

Jag blir glad när det hörs och märks att människor vågar stå upp för andras rätt.

Anette Grinde

Runda upp...

Jag fick frågan, när jag köpte en kjol, om jag ville runda upp. För vad, blev naturligtvis min följdfråga. För Röda Korset, blev svaret.

Nej, tack. Jag vill inte runda upp - för Röda Korset.

Jag vill inte vara med i Röda Korset. Jag vill inte bidra till Röda Korset, med pengar. Jag skulle gärna göra ideella insatser, jag skulle gärna arbeta för Röda Koset - men jag vill inte bidra med pengar. Jag vill helt enkelt inte bidra till de höga löner som organisationern betalar sina ledare/chefer.

Röda Korset gör fantastiska insatser. De har en mycket bra verksamhet. De stödjer och hjälper mängder av människor som har det mycket svårt, såväl här hemma i vårt land som runt om i världen. De bedriver en mycket viktig verksamhet, ur många perspektiv.

Men - de skulle kunna göra ännu mer. Om de hade mer resurser, eller om de använde tillgängliga resurser till nöd i stället för till ledarnas lyx.

Så - nej. Jag vill inte bidra med pengar till Röda Korset. Inte med en endaste krona.

A ...

Röda Korset.s Marco Helles talade mänskliga rättigheter...

...för kommunfullmäktige i Norrtälje. Allmänheten var inbjuden att lyssna.

Kvällens gästföreläsare var Marco Helles, som arbetar som samordnare på Röda Korset med frågor om folkrätt, humanitära värderingar, mångfald och ickediskriminering. Platsen var Sparbanken, Norrtälje. Kommunfullmäktige stog för fiolerna. Nils Mattsson, i sin egenskap av kommunstyrelsens ordförande, hälsade välkommen.

Kvällen innehöll en del självklara konstigheter, som kan få oss att le - men också att se hur vi är och hur vi gör. Hur ritar vi en världskarta, tex? Med oss själva som utgångspunkt. Med oss själva som världens mitt. Stor och betydelsefull. Det ter sig absurt i de olika exempel som presenteras. Hur stora är egentligen länderna i förhållande till varandra. Det var en tankeväckande och smått lustifik övning, med exempel, som där presenterades. Det är sådant som gör att man kan le åt sig själv och åt sitt sätt. Och - hur bryter vi vårt invanda tankemönster? - När vi nu tittat på kartor från olika perspektiv, så lägger Helles fram en bild av två kor. Alla söker kartan i bilden och har svårt att se korna. Det är svårt att bryta mönstret.

Vandringen i "mänskliga rättigheter" börjar i oss själva. I vår egen värdegrund. Din värdegrund märks - den slår igenom, allteftersom i livet. Du kan helt enkelt inte dölja den genom livet. Den finns där, och den märks. Det är den som är din ledstjärna i det du gör.

Vad kan lagen göra? Den kan påverka huvudet - genom att ge oss kunskap/fakta. Den kan påverka handen - genom att styra vårt beteende, det vi gör.
Men. Det är svårare för lagen att styra hjärtat. Känslan. I hjärtat finns vår värdegrund, vår motivation, våra värderingar. I hjärtat finns känslan. Där finns de grundläggande värderingarna. Det som är så svårt att gå emot. Den är svår att lagstifta bort. Det kräver omfattande diskussion, kunskap och engagemang för att ändra.

Helles talade om demokratisk etik. Som i att göra det goda, att undvika det onda - att bemöta andra som du själv vill bli bemött. Han påminner om att vi alla har ett ansvar för det gemensamma bästa.

Han talar också om tragiska etiska val, dvs när det blir fel hur du än gör. De situationerna kommer vi ofelbart att hamna i genom livet. Vi är inte ensamma. Vi är fler som vi måste ta hänsyn till i olika situationer.

Detta kan generera etiskt betingad stress - vilket är när du tvingas handla tvärs emot den egna moralen. Det kan få dig att må mindre bra, eller rent av dåligt, för att du tvingas gå emot dina grundläggande värderingar.

Vi drabbas ofta av etiska dilemman genom livet - dvs hur skall jag agera, för att det skall vara bra för de inblandade. För de som påverkas av beslutet. Utifrån gällande förutsättningar.

Den allmänna förklaringen - §1 - fastslår att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Alltid och utan undantag är alla födda fria. Lika i värde och rättigheter. Man kan fråga sig varför det står att vi bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Borde det inte stå ska?

Nåväl. Utgångspunkten i allt vi gör bör vara - mänsklig värdighet. I förhållande till vår nästa och i förhållande till den stora gemenskapen. Mänsklig värdighet, har vi alla rätt till. Alltid.

I §30 står att ingen får motverka människornas rättigheter, som de ges uttryck för i FN.s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

I tanken kring de mänskliga rättigheterna - med tanke mänsklig värdighet som utgångspunkt - finns t ex yttrandefriheten. Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Vi har rätt att komma till tals. Det är gott. Men - vi bör göra det med omsorg i hjärtat. Använd inte yttrandefriheten för att kränka och skada varandra. Använd alla friheter och rättigheter med omsorg - om dig själv, om din nästa och om vårt alls väl.

När vi fattar beslut skall vi t ex utgå ifrån de mänskliga rättigheterna, värdera mångfald, motverka diskriminering, arbeta trovärdigt och kommunicera med vår omvärld. När vi fattar beslut kan vi med fördel ställa oss frågorna - Stämmer detta med min människosyn? Stämmer det med de mänskliga rättigheterna? Vill jag se det på TV i kväll?

Ha alltid mänsklig värdighet som grund i dina beslut och val genom livet. Minns alltid dina medmänniskor. I den stora gemenskapen på jorden.


Anette Grinde

• Röda Korset...
• Amnesty....

Röda korset dalar i förtroende...

kan vi läsa i DN och på andra ställen i media. Att det dalar beror i hög grad på att EN man har uppgivits ha skinnat dem på pengar. Inte på lite, utan på väldigt mycket pengar. Och att uppmärksamheten kring detta varit mycket stor. Hur det kan komma sig att han sägs ha lyckats med detta beror kanske på att man inte sett, vågat eller kunnat se igenom det han lagt framför sina kollegor för att signera. Eller på otydliga eller felaktiga attestrutiner. Oavsett vad och hur så har det skadat organisationen oerhört stort.

Men oavsett vad det beror på - att det kunna ske - så ser den nuvarande situationen ut att vara - från en utomståendes betraktares sida - en enskild mans verk. Om Röda Korset för övrigt har koll på sina pengar, där inget rinner i felaktiga spår, så känns det oerhört orättvist att världens folk skall drabbas för en enskild persons skull. Felaktiga spår kan t ex vara fantasilöner till ledningen, eller medel som inte följer det spår som alla de ideellt arbetande funktionärer i organisationen tänker sig att medlen skall gå till.

- Och då tänker jag på alla de fantastiska ideella krafterna som t ex säljer lotter till förmån för Röda Korset, de som stickar och virkar, de som står i Kupans försäljningslokaler och de som skramlar bössor på stan. Eller kanske de som leder kurser/utbildningar, håller läxläsningstillfällen för skolungdomar eller möter människor som har det tungt och ensamt i den senare delen av livet. De som lägger dag efter dag, kväll efter kväll på en organisation som de uppfattar vill världen väl.

Låt våra domstolar bedömma skuldfrågorna kring bedrägeriet. Se till att medlen kan återbördas till organisationen - när/om någon bedöms skyldig till brottet. Låt också ledningen tänka ett varv till om sina höga löner. Och uppmärksamma alla fantastiska ideella funktionärer som arbetar med kraft och engagemang. Minns vad Röda Korset gör. Och vad de har gjort. Hur många de hjälpt, och kommer att hjälpa även i framtiden.

Röda Korset har en fantastisk verksamhet - vilket inte på något sätt rättfärdigar att pengarna inte når dit de skall. Men - uppmärksamma den fantastiska verksamhet som finns. Och spänn ögonen i de som inte aktivt bidrar till att pengarna når dit de ska. Detta beror på ledning och på kultur. Detta beror på rutiner i organisationen. Detta beror på alla de som kan påverka. Vilket egentligen är alla som är med, mitt i. Spänn ögonen i dem, tala med dem - och se till så att de gör.
Det finns så oerhört många människor i världen som behöver stöd och hjälp. Låt inte all kraft och alla medel gå till spillo. Låt inte Röda Korset tappa fart. Låt de fortsätta hålla god takt, med rätt och värdighet för världens folk i sikte.

Mannen är dömd. Av organisationen och av folket. Men är han dömd av rättsväsendet? Visst minns vi alla att var och en är oskyldig, till dess han/hon befunnits skyldig i en objektiv bedömningsrunda av våra juridiska instanser?

Anette Grinde

"Du kan glömma bort ditt eget barn" - av Christina Waldén...

..på uppdrag av Röda Korset.

Hur kan man ta hand om sitt barn, som tillkommit i en våldtäkt? Eller - hur man kan avstå från att göra det? Varför skall barnet lämnas eller mista sin vård, för att det tillkommit i en våldtäkt? Hur kan man förlåta och gå vidare? Hur kan man överleva sin dag? Med minnet, och med plågan i den skadade kroppen som inte får rätt vård.

Hur kan barn värja sig för att slippa tvingas in i barnsoldatsrollen när det är det enda sättet att överleva?

Hur kan fångvaktare utsätta sina fångar för en torterande behandling? Hur kan barn, familjefäder och mödrar tortera, döda och våldta sina medmänniskor?

Raportern/författaren Christina Wahldén och fotografen Malin Hoelstad har rest runt och mött kvinnor. Hon har mött kvinnor som mött stora svårigheter genom t ex krig, övergrepp, våldtäkter och mord i sin närhet. Hon har lyssnat till historier som inte bör finnas på vår jord. Historier, av kvinnor som utsatts för våld av stora mått.

Det är en bok om krig, förtryck och om kvinnornas utsatta situationer. En bok om våldet mot kvinnorna och om krigföringen i världen.

Det är en faktabok som tränger sig på. Djupt.

Den innehåller mängder av berättelser och den påverkar stort. Den gör riktigt ont. Bilderna, av Malin Hoelstad, ger kvinnorna och barnen ansikten - där också hopp och glädje syns tydligt.

Denna bok är väl värd att läsas. Och - när den är läst måste vi också göra något, vi var och en, för att kvinnornas situation i världens alla hörn skall bli bättre.

Anette Grinde

"Du kan glömma bort ditt eget barn"

2009 Röda Korset Sverige och Carlsson bokförlag

Text; Christina Wahldén

Bild; Malin Hoelstad

ISBN 978 91 7331 241 7

Nyligen....

Röda korset skakas av bedrägerihärva...

...kan vi läsa på DN.se

Så otroligt tragiskt det är, när klåfingrigheten når in i alla vrår. När ingen del är helig - som t ex kyrkor och biståndsorganisationer.

Så otroligt tragiskt det är....

A..