Varken hora eller kuvad ...

Varken hora eller kuvad är deras - föreningens - namn. De beskriver sig som den feministiska och antirasistiska gräsrotsrörelsen. Den som arbetar för jämställdhet, antirasism, feminism och jämlikhet.

Organisationen längtar, som så många andra, efter den tid när alla mänskliga rättigheter gäller alla. Den borde vara här nu, kan man tycka. Det är mycket tydligt att den inte är här ännu.

Föreningens övergripande mål är att:

• Främja demokrati och mänskliga rättigheter 
• Verka för jämställdhet och alla människors lika värde 
• Förebygga och motverka kvinnoförtryck och alla former av våld mot kvinnor 
• Kämpa mot diskriminering, segregering och utanförskap 
• Båda könen ska leva i samförstånd 
• Människor ska respektera både sig själv och sina medmänniskor

Föreningens målgrupp omfattar allt ifrån kvinnor och män till barn och unga som delar deras värderingar. De vänder sig särskilt till tonårsflickor och unga kvinnor (12–25 år) bosatta i ekonomiskt och socialt utsatta förorter och som lever under ett patriarkalt förtryck. Varken hora eller kuvad verkar på samhälls-, grupp- och individnivå. De arbetar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Igår, på Fadimedagen, höll de ett seminarium i ABF-huset i Stockholm. I panelen satt Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnolobby, Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor, Arhe Hamednaca, S, Annika Lillemets, MP, Halala Rafi, Kvinnojouren NINA och Rosita Grönfors, Romska och Resande kvinnoorganisation. Samtalet leddes av Amineh Kakabaveh och Nicklas Kelemen från Varken hora eller kuvad. Samtalet kretsade kring Fadime, mängden pengar till samfund i Sverige och våld mot kvinnor - ur hedersperspektiv. I samtalet hörs också en stor frustration kring integrationspolitiken och om SFI (svenska för invandrare), där man missar att tala om demokrati och mänskliga rättigheter.

Alla närvarande visade sin sorg och frustration över våld, över integrationsproblematik, över samhällets flathet och över den allvarsamma hedersproblematiken som skadar så många ungas liv. Kvinnorna och männen berättar om fall efter fall, om ungdom efter ungdom som fallit offer för hedersvåldet och om samhället som stillatigande låter det ske.

Kunskap. Ansvar. Samverkan. Ja, det är ord sm jag har hört ofta de senaste dagarna, förutom orden om samhällets flathet. Det är kunskap, ansvar och samverkan som kan göra skillnad. Och mod att berätta om alla de oegentligheter som förekommer i vårt land. Lägg bort flatheten och ta ton. Visa, gör, berätta och agera.

Våld är ett otyg. Våld mot kvinnor är ett helvete. Hedersvåld är obegripligt fruktansvärt. Det måste få ett slut.

Heder till alla er, kvinnor och män, som arbetar i tjej- och kvinnojourer, föreningar mot våld och förtryck och för att ni så strävsamt och engagerat höjer era röster.

Heder till er.

A..

Abbas hjärta

Abbas hjärta
Berättelsen om pojken som blev hedersmördad
Sigrid Edsenius
Isbn 978-91-87043 12 3
2013
Arx Förlag Ab
www.arxforlag.se

Sigrid Edsenius berättar om Abbas Rezai, pojken som blev mördad för sin kärleks skull. Hon berättar om Abbas och Zahra och deras kärlek och hur fasansfullt farlig den blev. Den var inte tillåten och det slutade med en katastrof, som förstörde många människors liv. Den förstörde för att det svenska samhället inte lyssnade, inte kände till och inte förstod. Den förstörde också för att några ansågs sig ha rätten att bestämma över andra människor och driva det in absurdum. Berättelsen handlar också om kollektivets tryck på individen, om överheten som styr med järnhand och om hur rädslan gör att det är omöjligt att få reda på vad som verkligen hände. Hedersfrågor är, för mig som inte levt i dem, helt obegripliga. De går inte att förstå eftersom de ligger så långt ifrån mitt inlärda synsätt. Mitt och vårt. De flestas här. Jag har också, efter att ha läst några böcker i detta ämne, förstått att rättsväsendet i Sverige inte förstår, eller har förstått, hur hedersfrågorna ser ut och hur de påverkar människorna som är inblandade. Hur familjen, släkten och hoten gör dem till marionetter och hur omöjligt det är att gå. För att det är omöjligt att göra sig ensam, för att det är omöjligt att vara utan familjen och för att det är omöjligt att gömma sig.

I Zahras familj verkar hoten och våldet hela tiden finnas närvarande. Det är som om det går igen i varje manlig del av familjerna. Ja, även Zahras mor tog till våld och var delaktig i mordet, men för männens del verkar det till slut inte finnas någon, eller nästan någon, kvar som inte tar till våld eller hot. Klart verkar vara att ingen alls klarar sig utan att drabbas av våld och hot.

Abbas Rezai mördades i november 2005. I juli 2011 dömdes Zahras föräldrar, Raoof och Leyla, för mordet på Abbas. Zahras bror Majid dömdes för medhjälp. Långt dessförinnan hade Majid tagit på sig dådet och dömts för mordet. Han ändrade sig och berättade, åtminstone en del av, sanningen när tiden närmade sig för en utvisning ur landet. Det finns bara sorg i hela frågan. En enda stor fasansfull sorg som dragit med sig många i fallet, förstört mångas människors liv.

Boken avslutas med olika röster om heder, om vad som gjordes, vad som kunde ha gjorts annorlunda och hur det ser ut nu (eller när boken skrivs). Sist, men absolut inte minst, möts jag av Sigrid Edsenius källor. Jag kan också se det som material som vi, var och en som behöver lära oss mer om detta, kan dyka i. Listan ser, till många delar, mycket läsvärd ut även om den också ter sig förskräcklig. Tänk ändå att så många ord har lagts på något som ännu fortfarande inte är löst och klart, som fortfarande pågår. Ja, inte för Abbas då, utan för alla de andra ungdomar som fortfarande lever med risken att inte få välja, som lever under hot och att tvingas in i relationer och liv som de inte själva önskat.

Tack, Sigrid Edsenius, för din viktiga berättelse.

A..

 

Länkar & sån´t.
Adlibris. Bokus. Arx Förlag. Gapf. Heder och samvete. Du skall dö. Fadime Sahindal. Sara - Maisam Abed Ali. Pela Atroshi. Abbas Rezai.

Hur mycket ska en mamma klara?

Fadime dog 2002.
Hennes bror dog i våras.
Hennes syster dog nu i november.

Alla dog i trygga Sverige.

Hur mycket ska en mamma klara?
Hur orättvist kan livet te sig?

A..

Gift vid första ögonkastet

Fadime dödades för att hon ville leva sitt liv på sitt vis. Hon ville älska sin Patrik och sin familj. Andra ville annat, för att de tänkte att hon hade skadat deras heder. Det hade hon inte, men hon fick ändå plikta med sitt liv.

Pela dödades för att hon ville leva sitt liv på sitt vis. Hon älskade och saknade sin familj och återvände till dem. Några i hennes familj tänkte att hon hade skadat deras heder. Det hade hon inte, men hon fick ändå plikta med sitt liv.

Det finns fler exempel. Det finns många fler flickor och pojkar som har mördats här eller någon annanstans i  världen, för att någon annan tycker att de lever sina liv fel. För att de inte vill gifta sig med någon person som någon annan valt, ibland någon de inte känner eller ens har träffat. Här, i vårt trygga land, händer det. Det händer nära oss. Det angår oss.

Alltför många unga flickor och pojkar har mördats, hotats eller tvingats in i äktenskap och liv de inte önskat för att andra har ansett att deras kärlek och livsglöd inte har passat sig. Arrangerade äktenskap - eller tvångsäktenskap - hör inte hemma i vår tid. Egna val tillhör vår tid - och våra, var och ens, mänskliga rättigheter. Dit hör att själv välja vem vi vill leva vårt liv med, vem vi skall gifta oss med och vem/hur någon får tillgång till våra kroppar.

Just nu visar SVT Flow en ny serie; Gift vid första ögonkastet. SVT gör alltså nöje av en mycket allvarlig fråga. Deltagarna har själva valt att gå in i programmet, de är inte utsatta för våld, hot, tvång, skam eller hedersproblematik. Det är sålunda inte jämförbart med de människor som är just det, utsatta för våld, hot och tvång, men det finns ett stort men. Vad gör programmet med vår bild, din och min bild, av arrangerade äktenskap eller tvångsäktenskap? Vilken bild ger det oss av de hot och tvång som alla de ca 70 000 ungdomar i Sverige som inte vågar tro att de själva får bestämma över deras val av livspartner? Och vilken bild ger det alla dessa ungdomar? Hjälper eller stjälper programmet alla dessa ungdomar, där pojkar och flickor inte får välja själva, där familj och släkt avgör deras framtid?

En romantiserad bild av ett arrangerat äktenskap kan ingen av dessa ungdomar ha glädje av. Att göra skoj och nöje av så allvarliga frågor känns absurt. Hur tänkte SVT där?

A..

Artikeln är publicerad i Miljömagasinet den 28 november 2014.


Länkar! 

Fadimes tal i riksdagen 2001 (TV4 - Fadimedagarna januari 2014)

Fadimes bror dödad av polisen (Aftonbladet, april 2014)
Expressen om Fadime och hedersproblematik (Expressen, april 2014)
DN om Fadimes bror (DN, april 2014)

Motion om staty av Fadime i riksdagen (2009/10: K327)
F! - Hedersbegreppet gör våldet osynligt, Götblad! (Feministiskt Perspektiv 20141118)

SVT Flow - Gift vid första ögonkastet.
DN om programmet (20141115)

Hedersrelaterat våld och förtryck

Relevant läsning om hedersrelaterat våld och förtryck

• Svd - 15 november 2014 av Soleyman Ghasemiani
• Svd - 1 augusti 2013 - polisen försvarar film mot hedersförtryck
• Svd - 23 juli 2013 av Erik Ullenhag

• Länsstyrelsens webb om hedersrelaterat våld och förtryck
• Socialstyrelsen; Frihet och ansvar – En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma (2007)
• Länsstyrelsen & Rädda barnen; Dina rättigheter - om hedersrelaterat våld & förtryck 

• Regeringen; om hedersrelaterat våld och förtryck (uppdaterat 13 oktober 2014)
• Regeringen; Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap - SOU 2012:35
• Regeringen; Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer -  Skr. 2007/08:39

• Sveriges kvinnojourer om hedersrelaterat våld
• Rädda barnen om hedersrelaterat våld
• Kvinnofridslinjen om hedersrelaterat våld
• Nationellt centrum för kvinnofrid - Uppsala universitet (med en hel del att läsa)

Sara Mohammad - grundare av Riksföreningens Glöm aldrig Pela och Fadime

Sara Mohammad, född 1967 i området Sulaymaniyya i irakiska Kurdistan, är en svensk människorättsaktivist. Hon är en av grundarna av Riksorganisationen GAPF, Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Sara Mohammad har fått flera priser för sitt arbete mot hedersrelaterat våld och kvinnoförtryck.

När hon var 17 år lämnade hon sin familj efter att hon misshandlats och hotats till livet av sin bror som ville byta henne mot en kvinna han ville gifta sig med. Mohammads far vägrade gå med på broderns krav. Hon kom till Sverige som politisk flykting 1993.

Man räknar med att det i Sverige finns 70 000 ungdomar vars liv styrs av hederskulturens baksidor, där ungdomarnas egna val inte står högt på agendan. Sara Mohammad arbetar aktivt för deras rättigheter. När jag läser några av de artiklar som skrivits om Sara Mohammad känns hennes arbete oerhört viktigt. Hederskultur, hedersvåld, barnäktenskap, övergrepp inom familjerna, tvångsäktenskap, mm ligger på hennes bord, som oerhört viktiga frågor. Mänskliga rättigheter gäller även dessa ungdomar. Vi behöver verkligen se det. Sara Mohammad håller föreläsningar, utbildar, debatterar och informerar. Det känns viktigt.

Som alla kvinnor som tar i besvärliga frågor utsätts hon också för mothugg, hat och agg. Det glädjer att hon förefaller vara en kvinna som står över sådant. Hon fortsätter att tala, utbilda, föreläsa och debattera i frågor som rör hedersrelaterat våld.

Styrelsen för Riksorganisationen GAPF beslutade under hösten 2013 om att starta en insamlingsstiftelse, vars ändamål uteslutande skulle vara att stödja arbetet mot hedersrelaterat våld. Stiftelsen fick namnet Insamlingsstiftelsen Glöm Aldrig Pela och Fadime.

Insamlingsstiftelsen är helt fristående från Riksorganisationen GAPF och har i sin egna juridiska form en självständig förmögenhet. Styrelsen för Insamlingsstiftelsen Glöm Aldrig Pela och Fadime är namnkunnig och består av ordförande Nyamko Sabuni, före detta jämställdhetsminister och styrelseledamöterna Lise Bergh, bland annat tidigare statssekreterare (S) och före detta generalsekreterare för Amnesty Sverige, Leif Ericsson, Fadimes advokat, Elisabeth Massi Fritz, Pelas advokat, specialiserad på hedersbrott samt Sara Mohammad, ordförande och aktiv i Riksorganisationen GAPF.

Anette Grinde

Skrivet om eller av Sara Mohammad; 
Sara Mohammad - enligt Wikipedia
Stockholm Fria (20014/2014)
GAPF om Sara Mohammad
GAPF om insamlingsstiftelsen
Fri Tanke
Expressen 2014
Feministiskt perspektiv
Nima Gholam Ali Pour
Fria Tider
Talarforum
Kvinnliga talare
Gp
Kvinnojouren
Tranås Tidning

Lotta Edholm
Humanistbloggen