Framtidsförbundet - allmän sjukkassa 1937

Framtidsförbundets ändamål och verksamhetsområdet var att bereda sjukhjälp åt sina medlemmar vid inträffat sjukdoms- eller olycksfall.

Vederbörande var medlem i avdelning nr 10 i Stockholm. Hon blev antagen i kassan från den 1 januari 1937. Inträdesavgiften uppgick då till 2 kr och därtill tillkom en månatlig avgift om 1,80.

Den aktuella medlemmen verkar ha betalat sin månatliga avgift under perioden januari - oktober 1937. Därefter saknas anteckningar i den lilla boken.

Det är okänt vad som har hänt i detta - vad som fortsatts, avslutats eller knappt påbörjats.

Vad gjorde fröken Stålnacke i denna tid, tro?

A..

Tryserums fattigstuga

Tryserums fattigstuga & ålderdomshem - nu hembygdsgård. Mer om bakgrunden till besöket här.

Fotograferad av Anette Grinde i juni 2017. Förevisad av Bråkenhielm, som är engagerad i hembygdsföreningen.

Bilder från Vivans fotopärm (2)

Direkt under respektive bild, med liten text, finns info om fotografen, i den mån sådan information finns tillgänglig på fotografiet. Informationen om fotografen bidrar till att tids- och platsbestämma fotografiet.

Förtydliganden om vem som finns på fotografiet står sedan under (eller möjligen till höger om) bilderna, i den mån jag lyckas klura ut detta. I pärmen finns inga uppgifter om namn eller årtal. Jag tar hjälp t ex av Genealogi.se (Rötter) - där det finns en stor bildbank (150 000 gamla bilder) och många intresserade människor som kan identifiera bilder. Ibland träffar man rätt och hittar någon som känner till eller kan klura ut vem som är med på bilden.

Hakelier. Kunglig hoffotograf. Örebro.

Från Nordiska museets register hittar jag fotograf Bernhard Kakelier och att bilder från Örebro identifierats på sidan Rötter - Sveriges släktforskare fram till 1911.

Fotograf Bernhard Hakelier, Nygatan 18. i Örebro. Kungl. Hovfotograf, etabl. 1868 av Oscar Hakelier. Bernhard Hakelier f. 1848 i Kurland, kommer 1871 till Örebro där brodern Oscar redan befinner sig. Utnämndes till hovfotograf av Oscar II år 1880. Drev verksamheten fram till 30 mars 1910 då han avled i sin ateljé på Köpmangatan 21. Rörelsen övertogs sedan av sonen Ragnar Hakelier (f. 16/10 1881).

Fotografiet ovan föreställer; Frälsningsofficer Gerda Charlotta Susanna Hulander född 1867-10-07 i Habo, Jönköpings län, död 1934-11-26 i Hedvig Eleonora, Stockholms stad. (Sveriges Dödbok 1901-2013). Hon var slumsyster och överste i Frälsningsarmén. (Källa: Genealogi.se - kommentar av Gun Jönsson till ovanstående bild).

Lite kuriosa om Gerda: hon växte upp på Lönnarp, dvs godset som hette Änglagård i första filmen om Änglagård. Hennes far rymde till Amerika, efter att ha gjort konkurs alltför många gånger. Hon var kusin med min makes farfar samt systerdotter till den kända Ada Nilsson. En syster till Gerda blev sk Kinabrud, dvs missionär i Kina - hälsar Inger Elisabet Hulander, via släktforsknings-hemsidan Geni.com.

Här finns släktforskning om Gerda Charlotta Susanna Hulander.

Det ser ut som om det står Ateljé Wiberg (eller något liknande), Göteborg under bilden.

Det fanns en fotograf i Göteborg som hette Wiberg och verkade på Redbergslid (1940-50 tal). Kan denna tid stämma? Vilken är familjen? När är fotot taget?

Fotograf Otto Borrell,
Östermalmstorg 2, Stockholm.
Etablerad 1 febr. 1904.
Inneh. Otto Josef Undecimus Borrell
f. 24/10 1878.

Fotograf Otto Borrell,
Östermalmstorg 2, Stockholm. 

Till vänster i bild (ovan) ser vi Beda Olivia Stålnacke. Vem är kvinnan till höger på fotografiet? När är fotot taget? Samma kvinna (& samma fotograf) finns på bilden till höger. Det ser ut att vara samma fotograferingstillfälle.

Kvinnan till höger är Anna Cecilia Ottosson som var löjtnant i Frälsningsarmén. Hon föddes 1890-11-22 i Väckelsång, Kronoberg län. (Sveriges Dödbok 1901-2013). Hon omkom i en olyckshändelse under ett åskväder 1919-05-27, då hon under en båtfärd mellan Sandön och Knöttkärr (Knyttkärr?) träffades av blixten. (Åmål landsförsamlings Dödbok 1919); Källa; Gun Jönsson, www.geneologi.se

Fotograf Henny Tegström & Co, Luleå.
(Henny Tegström & Co Inneh.
Henny och Alma Tegström. Etabl. 1890).

Vem är kvinnan? När är fotot taget?

Samma bild hittar jag på hemsidan Rötter - Sveriges släktforksare. (Där står årtalet 1912 som angivet på fotografiet). Och ja, detta kan anas i den högra nedre kanten också på detta fotografi. Någon form av koppling kan här anas mellan Bertha Åkerlund född 1891 i Luleå Stad och Vivan Stålnacke. Vad är kopplingen, tro? 

Denna bild liksom bilden nedan är lik flera av bilderna som på Rötter - Sveriges släktforksare berättar om bilder som finns bland Bertha Åkerlunds fotografier. Jag kan inte riktigt härleda om det är samma personer, även om de påminner om varandra. Jag tror att bilden ovan och nedan är släkt till Bertha Åkerlund, som nämns vid bilderna på Rötters porträttsida. Föreställer de kanske någon av Bertha Åkerlund, Agda Segergren eller Hanna Åkerlund, alla med koppling till Luleå i denna tid. 

Fotograf Henny Tegström & Co, Luleå.
(Henny Tegström & Co Inneh.
Henny och Alma Tegström. Etabl. 1890).

Fotograf i Umeå - för övrigt
lyckas jag inte läsa texten på bilden.

Fotograf Hanna Karlsson,
Övre Husarg. 17 (Göteborg)
(Hanna Karlsson, Öfra Husargatan 17, 
etabl. 1905, inneh. Hanna Elisabeth Karlsson
 född 28 aug. 1876).

Hanna Sofia Johansson var slumsyster i Frälsningsarmén. Hon föddes 1885-10-10 i Malmbäck, Jönköpings län. 1918 gifte hon sig med frälsningsofficer Johan Isidor Dahlgren (1878-1960) på Frälsningsarméns kår i Vallsta, Hälsingland. De avgick senare som frälsningsofficerare. Hanna Sofia Johansson avled 1960-04-14 och var då bosatt i Göteborgs Oscar Fredriks församling. (Sveriges Dödbok 1901-2013) - Källa;  Gun Jönsson, www.genealogi.se

Fotograf Calla Sundbeck, Grenna.
Etabl. 1/6 1892, inneh. Calla Helena Sundbeck, f. 2 jan 1867.
Övertog ateljén efter Carolina Grönberg. 
Drev den till sin död i dec. 1930. 
Filial på Visingsö

Frälsningsofficer och slumsyster. Med stor sannolikhet är det Anna Beata Andersson, född 1877-09-15 i Jönköpings Sofia och död 1939-05-07 i samma församling. (Sveriges Dödbok 1901-2013). Källa; Gun Jönsson - www.genealogi.se

Fotograf J E Harnesk. Boden.
Jakob Elof Harnesk, 1871-1927. Son till
Jakob Harnesk, övertog rörelsen i Norsjö 1893
efter fadern. Flyttade 1896 till Boden.

Frälsningsofficer och slumsyster Ida Viktoria Andersson Salomonsson. Hon föddes 1875-08-26 i Hjo, Skaraborgs län och avled 1956-03-13 i Västerled, Stockholms stad. (Sveriges Dödbok 1901-2013).  Källa; Gun Jönsson - www.genealogi.se

Fotograferad 1911. Fotograf okänd.

Denna man (ovan & nedan) finns också i Vivans fotopärm (1). 

Fotograf Livan Karlson, Allégatan 1 i Borås.
(Livan Karlsson. Etabl. 1 maj 1909,
innehavare Maria Olivia Karlsson, f. 28 mars 1875).

Fotograf Axel Häggmark
(Axel Häggmark. Etabl. 1897,
inneh. Axel Häggmark, f. 7 dec. 1872.
Fanns i Falun åtminstone till 1911).

Fotograf Henny Tegström & Co. Luleå.
(Övrigt se ovan om Jenny Tegström)

Fotograf okänd - liksom årtal

Bilden föreställer Karl Emil ESKIL Bolander född i Norra Sandsjö 1885-01-25, äldsta sonen till kopparslagare Emil Bolander född 1860-10-05 (Vrigstad), död 1910-07-16 (Nässjö), och hustrun Anna Lovisa Hagman född 1861-11-07 (Bäckaby), död 1948-01-30 (Nässjö). Eskil antogs till Frälsningsarmén sept 1903, och flyttade från Nässjö till Stockholm, där han började Krigsskolan 1904. Tjänstgjorde i Åmål under tiden nov 1909 - sept 1910, då kapten sedan 1908. (Källa: Frälsn.Armén). Med på bilden är blivande hustrun, kapten Anna Uhr, född 1884-04-09 (Dala-Järna), dotter till Anders Uhr Nilsson och Greta Olsdotter. Anna och Eskil vigdes 1911-11-09 och fick två söner, Torsten 1912-10-05 och Lennart 1917-10-24. Anna befordrades till Härligheten 1935-07-29, och Eskil (som var omgift sedan 1936), 1967-12-30. Källa; Eva Persson - www.genealogi.se - porträttfynd.

.

Fotograf Klintman & Perman i Strömsund.
(Etabl. 1 jan. 1894 i Strömsund, inneh. Ida Klintman, f. 15 okt 1863,
och Selma Perman, f. 9 maj 1857.
Filial i Hallviken. Kvar i Strömsund åtminstone till 1911).

Fotograf Tora Grahn & Co, Malmberget.
 I Porträttfynd (Rötter.se) finns fotografier från Malmberget
 från perioden 1915-1918 identifierade som fotograferats
av denna fotograf, enligt info från Nationella Fotograf-
registret hos Nordiska Museet.

Fotograf Lars Larsson Humlegårdsg. 21. Sthlm
Hovfotograf. Till Stockholm 1890, blev hovfotograf 1892-1914.
Efter 1914 sysslade han enbart med fastighetsaffärer.
 (Bland fotokollegor kallades han allmänt ”Hov-Lasse”.
Levde 1859 – 1922. Ev. plåtar kan finnas på Sthlms Stadsmuseum.
(Hovfoto Larsson - vilket därmed är en annan fotograf - finns 
dock även långt senare, t om på slutet av 1930-talet,
 enligt vykort hos Frälsningsarmén.)

När jag granskar fotografiet närmare ser jag att det finns en stämpel på fotografiets högra nedre hörn; 1917. Fotografiet här nedan ser ut att vara taget vid samma tillfälle. Kvinnan ovan syns på gruppfotot nedan, längst ut till vänster i den främre raden. Där finns också Vivan med i bild (längst upp till höger).

År 1917 var Vivan i Sthlm. Hon bodde på Östermalmsgatan 26, vilket idag motsvarar Östermalmsgatan 69 (kvarteret Bävern) enligt Stockholmskällan. Där fanns då social verksamhet inom Frälsningsarmén. Frälsningsarmén har ännu kvar denna fastighet och lokal, nu benämnd Templet.

Fotograf Lars Larsson Humlegårdsg. 21. Sthlm
Hovfotograf. Till Stockholm 1890, blev hovfotograf 1892-1914.

Detta foto ser också ut att höra samman med fotograferingstillfället för gruppfotografiet ovan. Kvinnan står som fyra från vänster i den övre raden.

Sannolikt är det Emma Kristina Nordin, som var frälsningsofficer och slumsyster under ungefär samma tidsperiod som Beda Olivia Stålnacke. Emma Kristina Nordin föddes 1890-08-23 i Skön, Västernorrlands län och avled 1957-08-31 i Sundsvalls Gustaf Adolfs församling.(Sveriges Dödbok 1901-2013). Hon avgick som slumsyster 1924. Källa; Gun Jönsson - www.genealogi.se

På detta gruppfotografi av kvinnor från Frälsningsarmén kan flera kvinnor återfinnas som finns på sköterskebilden ovan. (Bild från Vivans fotopärm nr 1)

Fotograf Carl Lindblad.
Etabl. 25 okt. 1896 i Vimmerby, 13 aug. 1899 i Oskarshamn.
Inneh. Anna Lindblad. Filialer i Hultsfred, Påskallavik,
Figeholm, Fliseryd.

Jag tror att det kan stå Oskarshamn på fotografiets högra hörn. Där har, enligt vad som är känt, Vivan inte varit. Däremot kan fotografiet vara taget där.

Det kan vara Sven Teodor Petrus Hansson Sangéus. Jag är dock inte är helt säker. Mannen har i alla fall den uniform som hornmusikkanterna i Frälsningsarméns stabsmusikkår bar. Sven Teodor Petrus Hansson Sangéus var år 1917 löjtnant i Frälsningsarmén. Han var född 1894-05-26 i Karlskrona amiralitets församling och avled 1973-08-26 i Längbro, Örebro kn (Sveriges Dödbok 1901-2013) - källa; Gun Jönsson - www.genealogi.se

Fotograf JF Norling. Etabl. 1871.
Filial: Sandbyhof pr Loftahammar 1896.
På 1890-talet även verksam i Storsjö. 

Fotograf Lars Larsson, Humlegårdsg 21 Sthlm.
Till Stockholm 1890, blev hovfotograf 1892-1914.
Levde 1859 – 1922. Ev. plåtar kan finnas på
Sthlms Stadsmuseum.

På fotografiets högra nedre hörn finns 1916 stämplat.

Fotograf Peterzen & Franke

Brudparet Klara Elida Elfner född 1891-10-09 i Sundsvall, död 1976-04-14 i Sundvalls Gustav Adolf och Otto Englund, född 1892-06-15 i Skön, Västernorrlands län, död 1962-05-09 Sundsvalls Gustav Adolf. Vigsel 1917-09-08, allt enligt Sveriges Dödbok 1901-2013.

Hon finns här på bild (samma bild som ovan) med ovanstående identifiering. Hon finns också här i frälsningsarméuniform, där följande framgår; Det är Klara Elida Elfner, som under en kort tid, 1915-1916 var löjtnant i Frälsningsarmén. Hon föddes 1891-10-09 i Sundsvall, död 1976-04-14 i Sundvalls Gustav Adolf. Hennes make var Otto Englund, född 1892-06-15 i Skön, Västernorrlands län, död 1962-05-09 Sundsvalls Gustav Adolf. (Sveriges Dödbok 1901-2013).

Uppgifterna om fotograferna som finns noterade under bilderna kommer t ex från en sammanställning om fotografer  (från sidan Rötter - Sveriges släktforskare) som verkat i Sverige omkring år 1900. På KulturNav.org finns också arkiv/information om fotografer i gammal tid - och när de verkat. Uppgifter om fotografer kan också sökas hos Nationella Fotografregistret på Nordiska museet.

Östra Ed - Brabergs gård - Tryserum - Valdemarsvik

Mitt emot kyrkan i Tryserum ligger den gamla tidens fattighus. På dess vägg står det hembygdsgård och fattighus. Huset är vackert, det ligger i ängens kant och med utsikt över nejden. Ett kort stycke därifrån ligger det nya ålderdomshemmet. Vivan måste ha arbetat i det röda huset, fattighuset, när hon var där 1923-1925. Det nya ålderdomshemmet kom till senare. Hur hade hon det här, för 90 år sedan? Hur var hennes liv? Hur mådde och levde hon? Hur tänkte hon sig framtiden? Detta, ålderdomshemmet i Tryserum, var hennes första arbetsplats utanför Frälsningsarmén.

Tryserums hembygdgård (fd Tryserums ålderdomshem)

Kyrkovaktmästaren berättar att det går 100 ungar i skolan strax intill. Han ler av glädje och stolthet när han berättar om bygden som växer, om alla barnen som går i skola och om daghemmet strax intill. Där finns kök, ungar i massor och utveckling i bygden. Skolan blir navet för framtiden. Jag blir glad att höra hans stolthet.

För ord om hembygdsgården hänvisar han till hembygdsgårdens eldsjäl Sven Bråkenhielm. (Eldsjälen har jag ordat med förr, via mail). Kyrkogårdsvaktmästarens ord och känsla röjer att han är glad över eldsjälarnas fantastiska kraft och över skolan med alla barnen. Han pekar sen på kullen strax intill och nämner missionshuset, där en annan glödande intresseförening vårdar hus och tanken kring kulturen.

Detta är den andra kyrkogårdsvaktmästaren vi mött idag. Den första var på Östra Eds kyrkogård och den andra var alltså på Tryserums kyrkogård. Båda har varit fantastiskt vänliga, berättat, frågat och intresserat sig. Jag undrar om de har en guideutbildning till grund för sitt arbete?

Vi har också besökt Brabergs gård i Westerum, strax nordväst om Östra Ed. Där satt en Botvidsson och njöt i solen. Han satt, i rakt nedstigande led, på samma gård som Augusta och Valborg fanns på för över 100 år sedan. Gården har gått i arv i Botvidssons led, i alla dessa år.

I Valdemarsvik besökte vi pastorsexpeditionen som lovade att leta en aning efter lilla Alva Elisabet (1899-1900) i sina papper om gravarna på Östra Eds kyrkogård.


A..




(Jag undrar om det går att identifiera människorna som finns på denna bild? Är det Botvidsson från gården Braberg eller är det några andra som finns på gården? I vilken tid är bilden tagen).

Kamraterna Luleå 1915

Dessa bilder kommer från Beda Olivia Stålnackes fotoalbum. Härnedan kallar jag henne för Vivan, eftersom det är så vi nu känner henne. Vill du läsa mer om min släktforskning om henne, så hittar du den här.

Ur Vivans (Beda Olivia) Stålnackes fotoalbum

Kamraterna Luleå 1915.
Visst är det underbart med gamla fotografier? Ibland är svårt att identifiera och tidsbestämma, men här är det lätt med tid och plats - "Kamraterna Luleå 1915" - ur Vivans fotoalbum. Visst hade det varit roligt att veta vilka de är - och vad det blev av dem alla? Hur livet tedde sig där och då.

Hon själv finns inte med på bilden, vad jag kan se.

Är detta vänner i eller utanför hennes engagemang i Frälsningsarmén, tro?

Ur Vivans fotoalbum. Var, när och vilka - ja, tidigt 1900-tal, men mer?
Vivan i folkdräkt i mitten.

Vivan syns i folkdräkt i mitten på denna bild (ovan). Det finns en del bilder ​i albumen, där Vivan bär folkdräkt istället för Frälsningsarméuniformen. När jag läser i Predikande kvinnor och gråtande män (om Frälsningsarméns historia, mm) så noterar jag att de ibland använder folkdräkterna som uniform. Jag vet ju inte om det är i Dalarna, men tänker att det är i Dalarna som man är mest (?) mån om folkdräktskulturen. Kanske är då bilderna på Vivan i folkdräkt från hennes tid i Dalarna. Det är bara en gissning, helt utan bevis, förstås. Barnet som finns med på bilden finns med på flera bilder, både sommar och vinter. Jag får klura vidare också på frågan om vems barnet är.

Vivan Ståhlnacke Karlstad - står det på baksidan av denna bild.
Vivan står som tvåa från vänster.

Vivan står som tvåa från vänster på denna bild. Av forskningen i kyrkoarkiven vet jag att hon var i Karlstad under perioden 1921-1923. Bilden ser ut att vara en sommarbild, vilket skulle kunna indikera att den är från 1922 eller 1923 (eftersom hon kom till Karlstad i december 1921 enligt kyrkoböckerna). Det kan dock vara så att hon rest i annan tid än kyrkoböckerna utvisar. Det gör tidsbestämningen osäkrare. Det är i varje fall troligt att det är hennes kamrater från hennes Frälsningsarméengagemang. Min teori om folkdräkten och Dalarna (se bilden ovan) spricker förstås en aning här, när en av kvinnorna på bilden har folkdräkt här också.

Vivan avslutade sitt Frälsningsarméengagemang 1923 - Karlstad - enligt information från Frälsningsarmén. Hon hade då graden kapten. Av organisationens anteckningar framgår att hon då varit i verksamheten i 10 år. Vi kan därmed bekräfta att hon aktivt gick med 1913, då hon flyttade från Luleå till Stockholm. Kanske var hon engagerad i någon form redan när hon bodde i Luleå, innan 1913, men aktiv - inskriven i tjänsterullarna - blev hon tydligen 1913.

Avs: Syster Vivan Ståhlnacke Tryserum - står det på baksidan av denna bild

Vivan sitter till höger på bilden. Jag undrar hur de har kommit torrskodda ut till stenen. Fast det är lite blött på stenen, så kanske var de inte torrskodda utan vadade ut. Vivan arbetade på ålderdomshemmet i Tryserum under perioden december 1923 till januari 1925. Det skulle kunna indikera att denna bild är fotograferad under sommaren 1924.

A..

Mer om släktforskning generellt i denna blogg - hittar du här.

Till offer åt Molok - Åsa Larsson

Jag har just läst Åsa Larssons bok, Till offer åt Molok. Den handlar om mord och elände, men också om kärlek. Det roliga, för mig just nu var att den också handlade om Hjalmar Lundbohm, en Stålnacke och om Lundbohms utsvävningar. Ja, det är bara fiktion och hitte-på-historier förstås, men jag tänker att det ändå ligger något bakom Åsa Larssons ord (som säkert bygger på en hel del bakgrundsforskning) om Lundbohm.

Hjalmar Lundbohm var en stor och känd man. Han gifte sig aldrig och efterlämnade, mig veterligt, inga barn. Eller gjorde han det? Och i sådant fall, vem eller vilka? Och vad blev det av dem?

A..

Jag granskar hennes bilder....

Jag granskar hennes bilder i fotoalbumet. Bilderna är 100 år gamla. Svartvita. Det finns inga texter till bilderna, inga namn, inga årtal eller platser. Ibland finns en fotograf stämplad på fotografiet. Då kan man forska vidare kring när bilden är tagen - och var. Det är spännande att granska bilderna.

På en av bilderna står hon med sina vänner vid en strand. Hon ler. Hon är glad och lycklig. Hon har livet framför sig. Jag har tittat på bilden tidigare och inte kunnat identifiera någon, mer än henne, på bilden. Plötsligt ser jag att det i vattnet bakom henne ligger timmer. Flottningstimmer. Jag tänker att bilden måste vara från hennes besök eller boenden i Norrbotten, längs någon av flottningsvägarna. Då kanske jag kan datera bilden utifrån det? Tanken är spännande. Den gör mig glad. Tänk, att kunna se och veta, när och var bilden är tagen och kanske också vilka som finns med på bilden. Kan det göras när bilden är 100 år gammal?

Jag bläddrar vidare. Under en av fotografierna ligger en dödsannons. Mannen i annonsen dog i alltför unga år. Han lämnade fru, dotter och bröder efter sig när han dog. Begravningsgudstjänsten var förlagd till Frälsningsarméns lokaler i Stockholm. Jag tittar på bilden som annonsen låg under och undrar om den hamnat där av en tillfällighet eller om han finns med på bilden. Jag googlar på men får ingen bildträff. Jag noterar dock att han är en aktiv förebild hos Frälsningsarmen. Jag kontaktar Frälsningsarmén, som säger att de inte har bilder av honom från unga år. Jag forskar vidare. Plötsligt får jag en träff. Ja, mannen som betydde något för henne, som hon sparat dödsannonsen för, finns på bild på flera platser i hennes album. En ung frälsningssoldat vid pianot, en ung man med en blivande hustru och en ung man ensam på bild - alla i uniform. Det är spännande att hitta, träffa rätt, och plötsligt kunna identifiera någon på en bild som är ca 100 år gammal. Det är ett sätt att dokumentera vår historia. Min, din, hans och hennes. Det är fantastiskt spännande.

A..

Woller Nachtweij 1895 - 1971

Fotografiet föreställer Woller Nachtweij i relativt unga dagar. Fotografiet är odaterat.

Fotograf (Mauritz) Edlund fanns på Bellmansgatan 20  på Södermalm i Stockholm omkring åren 1910 - 1918 (årtalen uppskattade) enligt vad jag kan tyda av uppgifter om honom på KulturNav.

Woller föds den 16 april 1895 - i Loftahammar - och skrivs in i rullarna som Karl Paul Wåller (oäkta) med mor Johanna Sofia Johansson och fader okänd. Sofia bor hos sin bror Karl i området Aleglo nr 2, närmare bestämt i Olstorp. Wållers mamma Sofia är inflyttad till Olstorp i början av oktober 1890. Hon kom då från Stockholm.

I folkräkningen år 1900 bor Sofia och Wåller ännu hos Sofias bror Karl i Aleglo/Olstorp. Sofias yrke är här noterat som städerska. I 1890 års folkräkning var hennes yrkesroll piga.  I 1910 års folkräkning bor hon & Wåller i Norra Tjust - Sandstugan - och hennes yrke är sömmerska. När hon flyttar till Hallmare är hennes yrke restauratrice. I folkräkningen 1900 och 1910 står inget om hans efternamn.

Sofia och Wåller flyttar från Olstorp till Hallmare 1904, tillsammans med Karls familj. Denna flyttbild berättar - som jag läser den - att namnet Nachtwaj (eller liknande) är tillskrivet. Exakt när detta är tillskrivet är oklart, men sannolikt under tiden i Hallmare (eftersom sidan rör inflytten till Hallmare-boendet).

Den 9 januari 1913 flyttar Wåller från Hallmare No 1 (där han bor med Sofia Johansson) till Vaxholm, Stockholm - och den 23 december 1915 kommer Woller tillbaka (från Vaxholm) till Sofia i Hallmare. (Här byts hans namn från Wåller till Woller). Båda flyttar från Hallmare till Aleglo No 1 - Sandebo 1917. Annie Valborg Matilda Ekman flyttar in 1923.  Woller och Valborg flyttar till Västervik den 29 januari 1925.

På Sandebobilden framgår att Woller den 15/4 1911 skrivs in i rullarna hos Västerviks Sjömanshus (inskrivningsnr 4007).

År 1919 (1/1) mönstrar han på (inskrivningsnr 4007) ångaren Steg, som ägs av Stegeholms Trävaror Ab i Västervik. Hans yrke noteras som rorgängare.

År 1925 flyttar Woller och Valborg till Västervik. Jag hittar Karl Paul Woller Nachtweij som inflyttad den 30 januari 1925 (i inflyttningslängden Västervik 1925). Han finns i församlingsboken, sid 2306 och antecknas på adressen N. 64-67. Det finns här en anteckning om nr 4007 (som tidigare noterats tillhöra Västerviks Sjömanshus). I inflyttningslängden hittar jag inte Valborg, men jag hittar henne på församlingssidan (2306) tillsammans med Valborg. Där noterar jag, tillsammans med dem, hembiträdet Gunvor Karin Sofia Svahn (född 1915). Den 5 december 1927 flyttar Woller och Valborg tillbaka till Loftahammar. Av Västerviks utflyttningslängd framgår att de (bara Woller är namngiven där) då flyttar till Solgård, Källvik.

År 1927 flyttar sålunda Woller och Valborg till Loftahammars församling, Aleglo 3 - Villa Solgård. Bara Woller finns i inflyttningslängden. På sidan 41 i församlingsboken finns de noterade tillsammans, i Villa Solgård, i Källvik/Aleglo no 3. Här bor de när deras första son - Erik - föds 1928.

På samma fastighet finns också Karl Oskar Lorentzon och hans hustru Eva Matilda Botvidsson. Valborg har tidigare bott här. Hon är då inskriven som fosterdotter i hushållet. Den 19 november 1918 flyttade hon till Sthlm och kom tillbaka till samma plats/fastighet den 12 juli 1919. 1923 flyttar hon in till Woller (Sandebo, se ovan om Wollers boende 1923).

Woller fyller här 75 år

Mer om Woller kommer i sinom tid. 

A..

Gustaf Wallteng 1889-1935

Dödsannons i Vivan Nachweijs fotoalbum.
Född 1889 - död 1935, alltför ung sålunda. Hans
dotter blev faderlös och hans hustru änka.

Gustaf Wallteng, född 1889 i Uppsala, död 1935 i Lidinög, major i Frälsningsarmén, sångförfattare och kompositör. Wallteng blev frälsningsofficer 1909 och, efter att ha varit kårledare på ett flertal kårer runtom i Sverige, blev han medarbetare på Stridsropets redaktion i slutet av 1920-talet. Han var chef för FA:s musikavdelning från 1931 fram till sin bortgång år 1935. Han hade även tagit en organistexamen.
(Källa; Wikipedia)

Enligt Sveriges dödsbok 1901-2013 föddes Karl Gustaf Wallteng den 23 december 1889 och dog den 13 april 1935. Han var kyrkobokförd i Lidingö, Stockholms län. Han var gift och som yrke finns angivet att han var musikdirektör.

Hans fru heter Maria och hans dotter heter Evy, kan jag utläsa ur dödsannonsen. I registren noteras dottern som adoptivbarn, vem hennes biologiska mor och/eller far är eller omständigheterna kring adoptionen, har jag inte kännedom om. Dottern dog ung, men efter Gusaf Wallteng.

Han spelade roll för Frälsningsarmén. Han står med i dokument rubricerade; De angav takten, som berättar om Frälsningsarméns musikaliska bakgrund.

Jag hittar hans dödsannons i Beda Olivia (Vivan) Stålnackes fotoalbum. Frågan blir därför; vilken roll spelade han i hennes liv? Hur såg han ut som ung? Kan jag hitta honom i hennes fotoalbum? Båda är aktiva inom Frälsningsarmén - så långt är i varje fall klarlagt. Jag lär återkomma till Frälsningsarmén, Wallteng och Vivan Stålnackes fotoalbum. 

A..

Beda Olivia (Vivan) Stålnacke 1890-1972

Församlingsbok Gällivare - Norrbottens län
Folkräkning 1900

Detta inlägg rör släktforskning runt led och liv för Beda Oliva Stålnacke (1890-1972). Utgångspunkten är forskning i arkiv, t ex kyrkoarkiv eller Rotemansarkiv. Utgångspunkten är också att informationen är bekräftad, att det finns ett underlag som styrker det som sägs (även om underlaget inte alltid publiceras i inlägget). Inlägget uppdateras när ny information framkommer - t ex ett nytt årtal, en ny resa, ett nytt uppdrag, en ny berättelse som berättar hur hennes liv varit, mm.  Annan forskning, med koppling till henne, som finns i denna blogg (andra personer, bilder, mm) hittar du här.

I folkräkningen 1890 bor Eva Helena Stålnacke ensam i sitt hushåll; 
Stålnacke, Eva f. 1858 i Jukkasjärvi (Norrbottens län, Lappland). Hon står angiven som ogift kvinna, ensam i familjen, boende i  Kyrkobyn Gällivare (Norrbottens län, Lappland).


I folkräkningen år 1900 bor följande personer i hushållet, i Malmberget Gällivare;
Stålnacke, Eva Helena, f. 1858 i Jukkasjärvi Norrbottens län (mor) - barnen står noterade som oäkta, alltså födda utanför ett äktenskap (oäktenskapligt). Någon far finns heller inte angiven;
Beda Olivia, f. 1890 i Gällivare Norrbottens län
Johan Alfred, f. 1896 i Gällivare Norrbottens län
Rudolf Emanuel, f. 1899 i Gällivare Norrbottens län

Beda Olivia Stålnacke föddes alltså år 1890 som första barn till Eva Helena Stålnacke. Vi kallar henne Vivan. Helena var ensamstående mamma till de tre barnen, någon far finns inte angiven. I senare släktled nämns, utan fakta eller bevisning, men med stark tro, vem fadern är. En högt stående man, som spelar roll för bygden. Det är inte bekräftat, dock.  

I 1908 års inflyttningsbok (Luleå Domkyrkoförsamling) finns noterat att hon kommer till Luleå från Gällivare den 28 november 1908.

Vivan har sagt, till sina styvbarn senare i livet, att hon skulle ge 10 års till Frälsningsarmén. Av flyttlängderna kan utläsas att hon flyttade från Gällivare 1908 och blev piga. Det är troligt att hon under åren som piga i Luleå (hos Söder respektive Landahl) skapade kontakter inom Frälsningsarmén och därefter flyttade till Sthlm för att göra just det hon hade bestämt sig för - att ge 10 år av sitt liv till Frälsningsarmén.

  

I församlingsboken (sid 3113) ser det ut som om hon flyttar in hos lokförare Erik Eriksson Söder och Sofia Wilhelmina Persd. 1910 (med barnaskara). Bilden som föregår detta (sid 2285) berättar att hon kommer från Gällivare i november 1908 - och flyttar in till lokförare Erik Eriksson Söder och Sofia Wilhelmina Persdotter. Hon börjar sålunda som piga i denna familj när hon lämnar Gällivare.

1910 byter hon till familjen Landahl/Lindgren (se nedan).

Församlingsbok Luleå - Norrbottens län
Folkräkning 1910

I folkräkningen 1910 hittar jag följande i Luleå församlingsbok gällande Stålnacke, Beda Olivia 
Familj nr 2 i hushållet
Stålnacke, Beda Olivia 
Född 1890 i Gällivare, Norrbottens län
Hon står registrerad som ogift kvinna, piga och ensamstående

Familj nr 1 i hushållet, där hon då arbetar som piga, är; 
Anders Johan Landahl
född 1875 i Härnösand, Västernorrlands län
Handelsresande
samt
Klara Syrena Lindgren 
född 1876 i Nederluleå Norrbottens län

Anders Johan Landahl var delägare i Ab Agenturer i Luleå 1904-1915, gifte sig den 25 januari 1901 med Klara Syrena Lindgren-Olsson och fick en dotter  - Margit Elisabeth - den 27 september 1911. (Källa; 1875 års män, sida erhållen från Norrbottens museum). Bilder på Klara Syrena och Margit Elisabet finns hos Norrbottens museum. Dit hittar du genom att klicka på deras kursiverade namn här ovan.

I 1913 års utflyttningsbok (Luleå Domkyrkoförsamling) noteras att Beda Olivia flyttar från Luleå den 1 februari 1913. Hon flyttar till Hedvig Eleonora i Stockholm.

I 1913 års inflyttningslängd i Hedvig Eleonoras församling i Stockholm antecknas hon som inkommen den 22 februari 1913. Där noteras hon boende på adressen Österm.gatan 26 (vilket jag tolkar som Östermalmsgatan 26 i Sthlm). I längden finns också en uppgift om att hon flyttar den 27 oktober 1917. Noteringen ser ut att vara till Sundsvall.

Dåvarande Östermalmsgatan 26 heter nu Östermalmsgatan 69 - och är Frälsningsarméns kyrkolokal (Templet). Av anteckningarna hos Frälsningsarmén framgår att hon, vid sin avgång 1923, varit med i Frälsningsarmén i 10 år. Det indikerar att det är här - 1913 - som hon går med. Hör bör, i något mått, ha varit engagerad eller träffat människor som fört henne dit redan under hennes boende i Gällivare eller i Luleå. Går det att få fram, tro, när hon började engagera sig i Frälsningsarmén? Frågan får ställas till Gällivare och/eller Luleå. 

I Stridsropet nr 25/1914, daterad den 20 juni 1914 (sid 8), hittar jag Olivia Stålnacke under rubriken Officiella meddelanden som berättar vilka personer som har blivit befordrade (till högre roller i kåren) och vilka som har blivit  beordrade till andra uppgifter inom Frälsningsarmén. I detta nummer har kadett Olivia Stålnacke blivit beordrad att tjänstgöra vid Räddningshem II (2) i Stockholm.

De följde en fana. En berättelse om Frälsningsarmén i
Sverige under sjuttiofem år 1882-1957

Frälsningsarméns första räddningshem startades på Surbrunnsgatan 32. Det invigdes den 14 januari 1890. Redan på hösten 1890 flyttade hemmet till Luntmakaregatan 66. Hemmet på Lundmakaregatan blev överfyllt och man behövde mer utrymme. Den energiska stabskaptenen Elisabet Liljegren, som var chef för räddningsarbetet, såg till att en villa Lido vid Djurgårdsbrunn inköptes och i april 1897 kunde räddningshemmet II flytta in där. De blev dock inte långvariga där. De sålde fastighetern påföljande år. År 1900 flyttade Räddningshem II till fastigheten Grevturegatan 60.  (Källa; De följde en fana. En berättelse om Frälsningsarmén i Sverige under sjuttiofem år 1882-1957, Thorsten Kjäll, sid 142).

I nyårsnumret av Stridsropet nr 1/1915, daterad den 2 januari 1915 (sid 4) under rubriken Officiella meddelanden hittar jag att Proflöjtnant Olivia Stålnacke befordrats till löjtnant.

I Stridsropet, våren 1915, kan noteras att adressen där Olivia
noteras när hon flyttar till Stockholm 1913 -
är densamma som Templets.

I 1917 års utflyttningslängd för Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Utflyttningslängder till landsorten och utlandet finns noterat att Beda Olivia flyttar till Sundsvall. Hon flyttar den 1 november 1917, flyttningsbetyget är utskrivet den 24 oktober 1917 och hon flyttar till adressen Bleckslagarg. 6 i Sundsvall.

På Bleckslagaregatan 6 i Sundsvall finns en slumstation (Frälsningsarmén) i denna tid. Den öppnades 1895. Det framgår av broschyren om Trettioåriga kriget i Slum- och Räddningsverket 1890-1920.

På hemsidan Sundsvallsminnen står att läsa om Lillebo barnhärbärge. "Internationella Frälsningsarmén öppnade 1898 ett barnhem på Bleckslagargatan. Hit kom bl a många av de barn, som tidigare vistats på spädbarnshemmet. Verksamheten flyttades 1948 till ett nybyggt hus på Fredsgatan, där barnhemmet var kvar till början av 1970-talet". 

1917. I Gustav Adolfs kyrkoarkiv (Sundsvall), register till församlingsboken, SE/HLA/1010190/A II b/4 (1914-1929) - noteras hon med hänvisning till sidan 1885. Det finns också en notering att hon flyttar igen den 16 februari 1918 - och då tillbaka till Hedvig Eleonora i Stockholm.

1918. Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Inflyttningslängder, förteckningar och diarier över inkomna personakter (1918) - berättar att Beda Olivia Stålnacke kommer från Sundsvall den 16 februari 1918 och att hon noteras som utflyttad igen den 16 oktober 1920 och då till Lund. Adressen i Stockholm är Grefturegatan 34 B. En annan person (kvinna, syster) flyttar in samma dag, så kanske är det ett boende för Frälsningsarmésystrar eller en slumstationsadress av något slag.

När jag googlar på Grefturegatan 34B - får jag fram flera släktforskningsbilder, där deras berättelser visar att i denna tid har flera äldre människor dött på denna adress. Jag gissar därför att detta är ett äldreboende i någon form.

I Rotemansarkivet för Stockholm anges att Beda Olivia Stålnacke under perioden 19180211-19201015 bor på Östermalmsgatan 25 i Hedvig Eleonora (fastigheten Bävern 14).  Där noteras också att hon flyttar in från Sundsvall 1918 och flyttar vidare till Lund 1920.

1920. I Hedvid Eleonoras kyrkoarkiv - utflyttningslängden till landsorten och utlandet 1920 (sid 93) noteras att flyttningsbetyget är utfärdat den 16/10 1920, att utflyttning sker den 28/10 1920 och att flytten går till Lund, Malmöhus län. 

I 1921 års utflyttningsbok för Lunds domkyrkoförsamlings arkiv - för Lunds stadsförsamling hittar jag att Beda Stålnacke, slum. (alltså slumsyster) flyttar från adressen 137 i Lund till Haga 47 i Karlstad. Detta sker den 14/11 1921. På uppslaget i Lunds stadsförsamlings församlingsbok, sid 1468, för boende på adressen 137, berättas att Beda Olivia Stålnacke är slumsyster och fröken, att hon närmast kom från Hedv. El (d v s Hedvig Eleonora) i Stockholm den 28/10 1920 och att hon for vidare till Karlstad den 14/11 1921.

Förvirring uppstår när jag hittar ett vykort.
Hur kan hon ha varit i Falun i juni 1921?
I Frälsningsarméns broschyr; Slum- och Räddningsverket
30 år, som utkom 1920, noteras att det fanns en slumstation 
i Falun på Åsgatan 53 och att den öppnades 1910.

I Vivans fotoalbum finner jag detta vykort
föreställande Högbo sanatorium, Falun. Kanske
var det där hon hade sin tjänst (i Falun kring 1921)?

Högbo sanatorium, byggt 1910, var ett sanatorium i Falun för tuberkulossjuka under kriget och ända fram till 1960-talet.Sanatoriet var beläget ovanför Lugnet i Falun.Vid slutet av 1940-talet kallades sanatoriet för Högbo centralsanatorium och hade 239 för tuberkulossjuka, varav 32 platser för barn.

I utflyttningslängden i Karlstad 1923 noteras att Beda Olivia den 4/12 1923 flyttar från Östra Haga 47 (Karlstad) till Tryserum - och då till ålderdomshemmet där. Hennes yrke (i Karlstad) är slumsyster. Från utflyttningslängden hittar jag till församlingsboken sid 3985. Där finns noterat att hon kom till Karlstad från Lund den 14/11 1921. När man granskar församlingsboken syns det tydligt att hon bott tillsammans med flera andra slumsystrar. De är skrivna på samma sida, kommer från när och fjärran, och flyttar som hon vidare efter ett tag.

1923 lämnar Olivia Stålnacke Frälsningsarmén, enligt anteckningar hos Frälsningsarmén. Hon har från december 1922 kommunicerat per brev med Alma Petri. I maj 1923 har referensnämnden inom Frälsningsarmén beviljat hennes avskedsansökan.  Hon bär graden kapten när hon lämnar Frälsningsarmén. Hon har då 10 års tjänstgöring inom kåren, enligt anteckningarna vid hennes avgång.

Enligt Tryserums kyrkarkiv (församlingsbok 1918-1933) sid 340 - på sidan för Nya Ålderdomshemmet står att Beda Olivia Stålnacke;

- är slumsyster - sköterska
- född i Gällivare
- är vaccinerad
- inflyttad från Värmland Karlstad 1923-12-04
- flyttat igen 1925-01-11
- överförd (till ny bok) 1925-01-16 som då finns i Stockholm, Kungsholmen

Av detta läser jag att hon arbetade på ålderdomshemmet i Tryserum under perioden december 1923 till januari 1925. Hon kom närmast från Karlstad, Värmland och flyttar sen vidare till Stockholm, Kungsholmen.

Slumsyster var benämningen på Frälsningsarméns kvinnliga socialarbetare fram till 1980. När de var som flest fanns det en Slumstation med en eller flera slumsystrar i de flesta städer i Sverige. De var föregångare till kommunal hemtjänst, men gjorde så mycket mer av omsorg om hela människan. När spanska sjukan härjade i Sverige efter första världskriget blev Frälsningsarméns slumsystrar kända som de som vågade gå till de sjuka med mat och annan praktisk hjälp. Matlagning, städning, läxhjälp, men också andliga samtal och andakter. (Enligt info från Frälsningsarmén).

1925. Kungsholms kyrkoarkiv, Inflyttningslängder och förteckningar över inkomna personakter, SE/SSA/0011/B I/79 (1925) - sid 265; Beda Olivia Stålnacke, sköterska, kommer till Kungsholmen 16 januari 1925. Hon lämnar Tryserum 11/1 1925 - och överförs till Kungsholmsboken den 16 januari 1925. Hon är bosatt på Kungsholmen, på adress; Stadsh. 9 H (otydligt här - kan betyda Stadshagen, som ju ligger på Kungsholmen). Hon är ogift - och är ett styck kvinna. Hon är förtrogen med kristendomen och nattvarden, vad jag kan utläsa ur boken.

1925. Utflyttningslängd St Görans församling (Sthlm). Här är hennes yrke sköterska. Hon kom till församlingen den 16 januari 1925. Hon flyttar från St Görans församling den 24 oktober 1925 till Adolf Fredriks församling (rote 29).

Vi ser här att Vivan bytte yrkeskategori mellan 1925 & 1927. Hon gick från sköterska till handelsidkerska. Vivan arbetade med torghandel och i butik (fisk & frukt). Konkreta bevis från när, var och hur, t ex anteckningar, bilder, mm, från denna tid saknas dock i de gömmor och register jag hittills har granskat. Det återstår att leta efter mer information kring denna plats och denna tid, förstås.

1925. Adolf Fredriks kyrkoarkiv (Sthlm)- inflyttningslängd - berättar att hon skrivs in den 28 oktober 1925. Hennes yrke är handelsidkerska. Hon kommer närmst (24 oktober 1925) från St Görans församling (Sthlm) och hon bor på Luntmakaregatan 28. Hon lämnar församlingen den 9 november 1927.

Vykort till Vivan från en vän Edit i Östersund - till adressen
Luntmakargatan 28, där hon bor 1925-1927.

1927. Adolf Fredriks kyrkoarkiv (Sthlm) - utflyttningslängd - berättar att hon skrivs ut från Adolf Fredrik den 9 november 1927. Hon flyttar då till Johannes församling (466?). Hon är inflyttad till Adolf Fredrik 28 oktober 1925. Bilden anger hennes yrke till; handelsidkerska

1927. Johannes församlings inflyttningslängd berättar att hon skrivs in den 12 november 1927. Här står hennes yrke som handelsidkare. Hon bor på Tegnérgatan 15 och hon kommer närmst tidigare ifrån Adolf Fredriks församling. Det står dock inte när hon kommer därifrån - men förhoppningsvis mellan januari 1925 (när hon kom till Kungsholmen) och innan november 1927 (när hon kommer till Johannes).

1936. Johannes församlings utflyttningslängd berättar att hon flyttar ut från församlingen den 30 december 1936 - och att hon då flyttar till Sofia församling. Där står också att hon kom till församlingen den 12 november 1927. Hennes yrke är handelsidkare.

1936. Sofia församlings inflyttningslängd berättar att hon skrivs in i församlingen den 31 december 1936. Hon står på den sista raden för året. Där står att hon är utflyttad den 14 januari 1939, att hon bott på Bohusgatan 27 (Sofia församling) och att hon närmast dessförinnan kommer från Johannes församling den 30 december 1936.

1939. Sofia församlings utflyttningslängd berättar att hon flyttar till Katarina församling den 14 januari 1939. Hennes yrke är handelsidkare. Den berättar också att hon kommer till Sofia församling 31 december 1936. För att hitta varifrån hon kommer får jag då söka i Sofia församlings inflyttningslängd för 1936.

1939. Katarina församling inflyttningslängd berättar att hon ankommer till Katarina församling den 16 januari 1939. Hon bor på Östgötagatan 45. Här uppfattar jag hennes yrke som fd handelsidkare. Hon flyttar härifrån 1939 (160) och hon kom hit närmast från Sofia församling (14 januari 1939).

1939. Katarina församlings utflyttningslängd (till landsorten) berättar att hon flyttar till Boo församling den 2 december 1939 och att flyttningsbetyget utfärdas den 23 november 1939. På bilden finns också ett datum 16 januari 1939. Detta blir hennes ankomstdatum till Katarina församling - vilket leder mig bakåt till inflyttningslängden 1939.

1939. Boo församlings inflyttningslängd. Den 2 december 1939 kommer Beda Olivia Stålnacke till Boo församling, flyttandes närmast ifrån Katarina församling (Stockholm). Hon flyttar då in till familjen Nachtweij, som enligt inflyttningslängden kom till Boo församling den 27 augusti 1939. 

1940. Boo församlings lysnings- och vigselbok berättar att Beda Olivia & Woller gifte sig den 16 april 1940 - alltså på Wollers födelsedag (född 16 april 1895). 

Under kriget hade familjen Nachtweij i Lännersta en liten flicka boende hos sig, som hette Lotta Ekholm. Hon kom från Karelen, som då var finskt. Ryssarna bombade sönder Karelen och alla flydde över gränsen. Pappan var soldat och dog. När det lugnade ner sig i Finland efter något år flyttade den lilla 5-åringen hem till sin mamma, som fått tag i bostad i Helsingfors. Det dröjde inte länge förrän Helsinfors bombades och mamman skickade Lotta tillbaka till familjen Nachtweij i Lännersta, Boo församling. Vid krigsslutet åkte hon tillbaka till Helsingfors. Då var hon 7 år. Hon hann aldrig börja i skolan i Sverige. Några år senare åkte Vivan och Sten till Helsingfors för att se hur Lotta hade det. Illa konstaterades det och Vivan gjorde en insats igen. Lotta dog i 50-årsåldern. Som tack för arbete med att hjälpa Finland fick Vivan detta ”diplom”. 

*** *** ***

Enligt Sveriges dödsbok (1901-2013) är Beda Olivia Stålnacke född den 8 augusti 1890 i Gällivare, Norrbottens län (18900808-1003) och död den 26 juli 1972. Hon blev änka den 11 september 1971. Hon var kyrkobokförd i Boo, Nacka kn (Stockholms län, Uppland) och mantalsskriven på samma ort.

*** *** ***

Johan Alfred Stålnacke, f. 1896 i Gällivare Norrbottens län (enligt folkräkning 1900) - oäkta barn till Eva Helena. Syskon till Beda Olivia (Vivan) alltså, liksom Rudolf Emanuel här nedan.

Jag hittar en Johan Alfred Stålnacke, född 1896 i Sveriges dödsbok. Där framgår följande; 18960124 - Stålnacke, Johan Alfred, Malmberget. Död 21/11 1918. Kyrkobokförd i Gällivare (Norrbottens län, Lappland). Född 24/1 1896 (ingen uppgift om födelseort i dödsboken). Ogift man. 

Dödsorsaken synes vara Ileus strangulati (se nedanstående bild), som enligt vanlig googling synes betyda tarmvred eller någon liknande.

Ileus strangulati Gällivare F:5 (1918-1923) Bild 350 / sid 29
(AID: v193147.b350.s29, NAD: SE/HLA/1010055)

*** *** ***

Rudolf Emanuel Ståhlnacke (enligt dödsbok 1901-2013) födelsenr; 18990902-8012. Död 1974 07 22. Kyrkobokförd (1971) i Själevad, Örnsköldsviks kn (Västernorrlands län, Ångermanland). Mantalsskriven (1971) på samma ort. Född 2/9 1899 i Gällivare (Norrbottens län, Lappland). Gift man (29/11 1929).

*** *** ***

Eva Helena Stålnacke 1858-1905
Enligt Sveriges dödsbok (1901-2013) framgår följande om Eva Helena Stålnacke, som alltså var Beda Olivias (Vivans) mor. 18581229 Stålnacke, Eva Helena - Malmberget. Död 5/5 1905. Kyrkobokförd i Gällivare (Norrbottens län, Lappland). Född 29/12 1858 i Jukkasjärvi (Norrbottens län, Lappland). Ogift kvinna.

Eva Helena Stålnacke 1858-1905

Beda Olivia 1890-1972 (gift med Woller Nachtweij)
Johan Alfred 1896-1918
Rudolf Emanuel 1899-1974

*** *** ***

Efter kontakt med Frälsningsarmén kan konstateras att hennes personalkort är förkommet. Det är synd, eftersom det hade kunna berätta mer om hennes olika uppdrag de åren hon var aktiv i samfundet. Annan forskning via Frälsningsarméns arkiv bör dock vara möjlig eftersom det nu är känt, via kyrkoarkiven, vilka orter hon bott på. Hon har uppenbart också varit på andra platser, som t ex Falun, även om hon då varit skriven kvar på annan ort under tiden. 

En annan fråga som kvarstår är - vem är Beda Olivias far? Och när gick hon med i Frälsningsarmén? 

Vivan hade en gudomlig sångröst, säger min mor. Hon berättar också att Vivan var med i en strängorkester inom Frälsningsarmén och att hon där varit med om att spela in en skiva. Det tål att forskas vidare om.

Detta inlägg kommer att uppdateras allteftersom jag hittar mer information om Beda Olivia, och kanske också om hennes mor och bröder. Självklart kommer den att uppdateras om jag hittar spår av hennes far. 

Inlägget kommer också att uppdateras när jag hittar andra spår om hennes liv - vad har hon haft för sig? Var har hon varit? Vilka är människorna som hon har fotografier på i sitt fotoalbum? Hur träffade hon sin Woller? Med mera. 

Spänningen är olidlig. :)

Predikande kvinnor och gråtande män - är en bok som handlar om Frälsningsarmén i Vivans tid inom kåren. Den innehåller en spännande beskrivning av Frälsningsarméns tidiga dagar. Läs den, om du intresserar dig för Frälsningsarméns eller vad Vivan klev in i under tidigt 1900-tal.

Kristina Stålnacke - barnbarn till Rudolf Emanuel - har gjort radioprogram om sina farföräldrar. Detta är (några av) hennes tankar och funderingar kring deras liv, som hon har formulerat i två radioprogram;

• https://soundcloud.com/radioovik/kaffe-eller-the-rulle-alskling?in=radioovik/sets/radio-nolaskogs

• https://soundcloud.com/radioovik/radio-nolaskogs-93-kristina-stalnacke-min-farmor?in=radioovik/sets/radio-nolaskogs

Anette Grinde


Andra länkar - av intresse i släktforskningen runt Beda Olivia Stålnacke, m fl. 

• Kvinnor och män i Malmbergets kåkstad. Uppsats från 2004.
• Artikel Sundsvalls Tidning 1913 (Om Frälsningsarméns barnhem)
• Artikel Sundsvalls Tidning 1919
• Rotemansarkivet Stockholm