Direkt våld; en eller flera urskiljbara aktörer som genom ord eller handling skadar en eller flera individer.
- fysiskt våld; t ex misshandel, krig
- psykiskt våld; t ex mobbning, förnedring
Exempel på kränkningar mellan människor är när vi talar illa om varandra bakom ryggen på varandra (ryktesspridning eller skitsnack), när någon fryser ut någon annan ur gemenskapen, är nedlåtande, osynliggöra, mm. Detta är skadligt för såväl de enskilda människorna (båda parter) som för de grupper individerna ingår i (som inte påtalar och löser oegentligheterna). Huvudansvaret ligger på den som står utanför konflikten; det är viktigt att stanna utanför konflikten, men att gå emellan och uppmärksamma problemet.
Mobbning uppkommer ofta i grupp, där vi ser en skillnad mellan individmoral och gruppmoral. Människor i grupp handlar ofta annorlunda än människor som enskilda individer. Det är som om ansvaret flyttas bort ifrån den enskilda individen. Det största ansvaret för att uppmärksamma mobbningen ligger på de som är passiva i gruppen - genom passiviteten görs mobbningen möjlig. Det kan alltså stoppa den genom att undvika passiviteten. Det är viktigt att se att grupper inte är förutbestämda för att mobba. Vi har en möjlighet att ingripa. Vi bör ingripa, även om det är påfrestande att gå emot starka krafter i en grupp.
Indirekt våld
- strukturellt våld; t ex orättvisor som ger upphov till fattigdom eller orättfärdiga lagar, orättvisa handelsrelationer mellan länder, allmän diskriminering av kvinnor eller minoriteter. Fattigdom dödar flest människor på jorden, där t ex svält och frånvaro av sjukvård ingår som besvärande delar.
- kulturellt våld; våld legitimeras olika i olika kulturer, i olika länder. Kulturella frågor legitimerar det strukturella våldet, t ex språkbruk, grova ord, mm, eller att vi kräver låga kaffepriser vilket skapar fattigdom hos arbetarna på plantagen.
Orättvisor, fattigdom, våld i hemmet, brister i hälso- och sjukvård, brister i mödravård, frånvaro av skolgång, krav på sexuella tjänster för skolflickor är exempel på våld som ibland finns inbyggt i samhällssystemet och som skadar samhället. Det skadar individerna och samhället, hindrar goda liv och samhällsutveckling.
Sexism är diskriminering p g a kön. Feminism innebär att kämpa mot sexism. I detta förtryck syns ofta härskarteknikerna, som bl a innebär; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Härskartekniker skapar manipulation, utanförskap och missgynnar människor. De skadar relationerna i grupper och mellan människor.
Allt våld är oacceptabelt. Vi behöver se över våldet och vår acceptans av våld i samhället.
Ickevåld är en mer sympatisk väg att gå.
Fred är mer än
frånvaro av krig.
Ickevåld är mer än
frånvaro av våld.
Kärlek är mer än
frånvaro av hat.
(Från materialet Fred i våra händer, sid 16)
A..
Källa;
Ickevåld & konflikthantering - utbildningsmaterial från Fred i våra händer (2008)
Visar inlägg med etikett Kulturellt våld. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kulturellt våld. Visa alla inlägg
torsdag 25 februari 2016
fredag 16 september 2011
Direkt våld – strukturellt våld – kulturellt våld
I definitionerna kring krig och fred finner vi begreppet våld. Krig inkluderar våldet och i fred tänker vi oss att det är frånvarande. Men, är det frånvarande i fredstid?
Låt oss se vad begreppen står för.
Direkt våld står för fysiskt - kroppsligt - våld. Det är konkret och synbart, såsom t ex misshandel, mord, mm. Det är också enkelt att identifiera utövaren. Utövaren är den individ eller en grupp, som utövar eller uppmanar till våldet. Utövaren kan också vara en stat.
Strukturellt våld är inte lika synligt. Det är svårt att se vem som är utövaren. Det strukturella våldet är istället inbyggt i relationerna mellan parterna, som kan vara två eller flera. Det är inbyggt och invant i samhället, och därmed svårt att se och förändra. Det är först när någon gör uppror som förtrycket kan bli påtagligt och tydligt. Det ses som en del av samhället och kräver uppmärksamhet, tid och utbildning för att förändras. Exempel på strukturellt våld är hunger, diskriminellt våld, utanförskap, mm. Det strukturella våldet berövar sålunda människor grundläggande värden som är nödvändig för ett värdigt liv. I något mått kan man säga att det strukturella våldet finns i alla samhällen, men i delar av världen syns det tydligt.
Det strukturella våldet behöver inte vara riktat mot någon specifik person eller grupp. Därmed riskerar det att slå mot många, men behöver inte drabba alla. Vissa grupper kan helt klara sig undan, medan vissa drabbas hårdare. Att marknadsföra nappflaskor och bröstmjölksersättning i länder där rent vatten är en bristvara kan ses som ett exempel på strukturellt våld. Avsikten är inte att döda eller skada, men det är resultatet när kunskap och förutsättningar saknar för att nyttja varan på ett korrekt sätt. Vem är då utövaren av våldet? Och vilka drabbas av våldet?
Kulturellt våld är, liksom strukturellt våld, ofta osynligt och invävt i samhället. Kulturellt våld kopplas t ex till religion, språk och ideologi. Det kulturella våldet rättfärdigas av t ex historia, samhällets inställning, "det utvalda folket", mm – och legitimerar förtryck och våld mot andra människor. Även här krävs att förtrycket uppmärksammas, för att en förändring skall kunna ske.
När någon protesterar mot det strukturella eller kulturella våldet möts de ofta av ett direkt våld från förtryckaren. Våld, oavsett riktning, skapar rädsla och förtryck. Det kan knappast ses som konstruktivt i en omsorgsfull värld.
Å andra sidan lever vi nu inte i en omsorgsfull värld, men behöver – enligt min uppfattning - sträva i den riktningen. Det bör göras med utgångspunkten att alla äger rätten till grundläggande mänskliga rättigheter, oavsett var i världen man råkar födas eller befinna sig. Det innebär bl a frånvaro av våld – i alla former.
I det negativa fredsbegreppet ingår frånvaro av dödligt – direkt – våld. I det positiva fredsbegreppet ingår också en närvaro av en process för att se, ifrågasätta och motverka det strukturella och kulturella våldet som finns i våra olika samhällen.
Har du fred i din närhet eller ser du våldet tydligt? Hur motverkar du detta? Hur talar du om det? Hur agerar du mot det?
Anette Grinde
Låt oss se vad begreppen står för.
Direkt våld står för fysiskt - kroppsligt - våld. Det är konkret och synbart, såsom t ex misshandel, mord, mm. Det är också enkelt att identifiera utövaren. Utövaren är den individ eller en grupp, som utövar eller uppmanar till våldet. Utövaren kan också vara en stat.
Strukturellt våld är inte lika synligt. Det är svårt att se vem som är utövaren. Det strukturella våldet är istället inbyggt i relationerna mellan parterna, som kan vara två eller flera. Det är inbyggt och invant i samhället, och därmed svårt att se och förändra. Det är först när någon gör uppror som förtrycket kan bli påtagligt och tydligt. Det ses som en del av samhället och kräver uppmärksamhet, tid och utbildning för att förändras. Exempel på strukturellt våld är hunger, diskriminellt våld, utanförskap, mm. Det strukturella våldet berövar sålunda människor grundläggande värden som är nödvändig för ett värdigt liv. I något mått kan man säga att det strukturella våldet finns i alla samhällen, men i delar av världen syns det tydligt.
Det strukturella våldet behöver inte vara riktat mot någon specifik person eller grupp. Därmed riskerar det att slå mot många, men behöver inte drabba alla. Vissa grupper kan helt klara sig undan, medan vissa drabbas hårdare. Att marknadsföra nappflaskor och bröstmjölksersättning i länder där rent vatten är en bristvara kan ses som ett exempel på strukturellt våld. Avsikten är inte att döda eller skada, men det är resultatet när kunskap och förutsättningar saknar för att nyttja varan på ett korrekt sätt. Vem är då utövaren av våldet? Och vilka drabbas av våldet?
Kulturellt våld är, liksom strukturellt våld, ofta osynligt och invävt i samhället. Kulturellt våld kopplas t ex till religion, språk och ideologi. Det kulturella våldet rättfärdigas av t ex historia, samhällets inställning, "det utvalda folket", mm – och legitimerar förtryck och våld mot andra människor. Även här krävs att förtrycket uppmärksammas, för att en förändring skall kunna ske.
När någon protesterar mot det strukturella eller kulturella våldet möts de ofta av ett direkt våld från förtryckaren. Våld, oavsett riktning, skapar rädsla och förtryck. Det kan knappast ses som konstruktivt i en omsorgsfull värld.
Å andra sidan lever vi nu inte i en omsorgsfull värld, men behöver – enligt min uppfattning - sträva i den riktningen. Det bör göras med utgångspunkten att alla äger rätten till grundläggande mänskliga rättigheter, oavsett var i världen man råkar födas eller befinna sig. Det innebär bl a frånvaro av våld – i alla former.
I det negativa fredsbegreppet ingår frånvaro av dödligt – direkt – våld. I det positiva fredsbegreppet ingår också en närvaro av en process för att se, ifrågasätta och motverka det strukturella och kulturella våldet som finns i våra olika samhällen.
Har du fred i din närhet eller ser du våldet tydligt? Hur motverkar du detta? Hur talar du om det? Hur agerar du mot det?
Anette Grinde
strukturellt våld eller kulturellt våld.
Ickevåld skrivs utan bindestreck
- det handlar om ett ställningstagande
för en aktiv handling, ett aktivt ickevåld.
Dn om instabilitet i Serbien. Globalportalen.
Ickevåld skrivs utan bindestreck
- det handlar om ett ställningstagande
för en aktiv handling, ett aktivt ickevåld.
Dn om instabilitet i Serbien. Globalportalen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)