Hästmannen
Peter Gerdehag
Tell Johansson
2006
Dokumentär
Speltid 1 tim 25 min.
www.hastmannen.com
Världen är full av fantastiska människor. Stig Anders är en sådan, lite udda och lite annorlunda. Madelene Björklund använder uttrycket att spegla sig i och jag är benägen att hålla med. Stig Anders är väl värd att spegla sig i - för att reflektera över sin egen och världens utveckling.
Stig Anders bor i de djupa småländska skogarna på den ärvda familjegården. Han brukar jorden enligt gamla metoder. Han bor där tillsammans med sina hästar och kor.
Vi följer honom över årstiderna. Njuter av det vackra landskapet, av de fina bilderna och förundras över hans idoghet. Vi betraktar Stig Arnes fysiska slit och förundras över att han måste, oavsett väder eller årstid, arbeta med sin egna fysiska kraft i väder och vind. Han följer sin tro på de enkla metoderna, de utan maskiner och hjälpmedel, och litar till sin egna styrka. Det gör ont att se samtidigt som det värmer i hjärtat.
De återkommande jämförelserna, de moderna bilarna, de fina traktorerna, som passerar stärker bilden av hans situation. Den som visar hans annorlunda arbetssätt, hans tro, hans egenheter och hans vilja. Han ser lycklig ut, även när vi ser det hårda stretet.
Dramaturgin i filmen ökar i takt och tydlighet när vinterstormen närmar sig. Den moderna traktorn på granngården backas in i ladan, Stig Arne stressar för att med handkraft och stret få in höet från ängarna. Han kämpar fysiskt med höet i snövinden, småspringer uppför logbron med höet över axeln. Man hör hur stormen närmar sig. Stormen tog hårt på skogen och den tog hårt på Stig Arne. Han fick flytta hemifrån för en tid men fick komma hem igen. Han fick nya erfarenheter och ny glädje även om han sörjer att de tog korna ifrån honom. Det är snopet med vatten till gröten, istället för mjölk, säger han. Han är ändå glad över livet och att han får vara hemma.
Med i filmen är också Madelene Björklund. Hon är en ung kvinna som varit hos honom till och från som ung. Jag får inte klart för mig vilken hennes relation med Stig Anders är, om hon är släkt eller en vän. Kanske spelar det ingen roll, mer än att hon bryr sig om, funnits och finns där med honom och visar att han inte är ensam. Det - hon - gör skillnad för Stig Anders.
Jag tycker om filmen. Jag vill gärna se fler filmer gjorda av Gerdehag och Johansson.
När jag skall lägga in en länk till hemsidan för filmen upptäcker jag att det finns mer information, om svårigheter, om djurskyddsregelverk som misshandlar djurägare och om den lilla människans litenhet i förhållande till myndigheter. Det är fasansfullt när regler och paragrafer blir viktigare än människor.
När tjänstemän inte kan se annat än regler och paragrafer behöver de byta arbetsplats.
A..
Vad gick fel?
Kokvinnorna
Artiklar, reflektioner och krönikor. Ord om sådant som påverkar mig och min dag. Och kanske oxå din dag. Ord om glädje, sorg och frustration. Ord om lycka. Om människor som gör. Eller inte gör. Om hur vi är. Eller inte är. Kanske oxå några ord om livet. Helt enkelt. Om nu livet är enkelt.
Visar inlägg med etikett Gerdehag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gerdehag. Visa alla inlägg
tisdag 14 april 2015
onsdag 28 januari 2015
Kokvinnorna - av Peter Gerdehag & Tell Aulin
Kokvinnorna
Peter Gerdehag
2011.
Gerdehags Film
Kokvinnorna handlar om systrarna Britt och Inger. Deras liv kretsar kring korna på gården, gården där Britt bor. I Sibbalt. Britt älskar sina kor, men Inger vill helst att Britt skall göra sig av med dem. Inger bor en bit därifrån, men besöker Britt i princip varje dag för att hjälpa henne. De träter. Inger vill egentligen inte hjälpa till med djuren, men hon hjälper ändå Britt hela tiden.
Filmen, som är en dokumentär om de båda systrarna, innehåller fina naturbilder. Det är fantastiskt vackra bilder. Ljuvliga morgonbilder, men dagg i gräset och solen som sakta stiger. Hagar med djur, Britts djur, och de fantastiska omgivningarna. Fotografen har fångat det ljuvligt vackra ljuset. De har också fångat systrarnas historia, på ett rätt fint sätt. Det är på sitt sätt en väldigt sorglig historia. Samtidigt är den fylld av medmänsklighet och omsorg. Hur är vi som människor? Så olika varandra vi kan vara. Myndighetspersonerna ter sig väldigt märkliga, även om man ur något perspektiv kan förstå dem. Eftersom vi inte har hela bilden, bara det vi ser på filmen, kan vi inte bedöma rätt eller fel. Samtidigt vill man erinra alla myndighetspersoner att se hur viktigt det är med rätt beslut, att man ser hur man kan förgöra andra människors liv med ett penndrag.
Jag gråter när jag ser slitet och de fantastiska bilderna. Jag gråter när jag ser det vackra. Och det tunga. Det är förundrande att se syskonskapet, hur Inger ändå alltid hjälper Britt. Och hur Britt är. Inger träter och svär och tycker att Britt skall göra sig av med sina djur. Hon vill inte mer. Inger vill inte mer, även om hon förstår att Britt inte kan leva utan. Just därför måste hon. Just därför måste Inger hjälpa Britt.
Sången i slutet av filmen säger; Det kommer alltid att vara vi. Ja, så är det nog här. Det kommer alltid att vara Britt och Inger. Inger kommer alltid att fortsätta att hjälpa Britt.
Det är en oerhört vacker film. Bilderna och den särskilda berättelsen fångar mitt hjärta. Hypnotiserar. Det är en oerhört vacker film.
A..
Peter Gerdehag
2011.
Gerdehags Film
Kokvinnorna handlar om systrarna Britt och Inger. Deras liv kretsar kring korna på gården, gården där Britt bor. I Sibbalt. Britt älskar sina kor, men Inger vill helst att Britt skall göra sig av med dem. Inger bor en bit därifrån, men besöker Britt i princip varje dag för att hjälpa henne. De träter. Inger vill egentligen inte hjälpa till med djuren, men hon hjälper ändå Britt hela tiden.
Filmen, som är en dokumentär om de båda systrarna, innehåller fina naturbilder. Det är fantastiskt vackra bilder. Ljuvliga morgonbilder, men dagg i gräset och solen som sakta stiger. Hagar med djur, Britts djur, och de fantastiska omgivningarna. Fotografen har fångat det ljuvligt vackra ljuset. De har också fångat systrarnas historia, på ett rätt fint sätt. Det är på sitt sätt en väldigt sorglig historia. Samtidigt är den fylld av medmänsklighet och omsorg. Hur är vi som människor? Så olika varandra vi kan vara. Myndighetspersonerna ter sig väldigt märkliga, även om man ur något perspektiv kan förstå dem. Eftersom vi inte har hela bilden, bara det vi ser på filmen, kan vi inte bedöma rätt eller fel. Samtidigt vill man erinra alla myndighetspersoner att se hur viktigt det är med rätt beslut, att man ser hur man kan förgöra andra människors liv med ett penndrag.
Jag gråter när jag ser slitet och de fantastiska bilderna. Jag gråter när jag ser det vackra. Och det tunga. Det är förundrande att se syskonskapet, hur Inger ändå alltid hjälper Britt. Och hur Britt är. Inger träter och svär och tycker att Britt skall göra sig av med sina djur. Hon vill inte mer. Inger vill inte mer, även om hon förstår att Britt inte kan leva utan. Just därför måste hon. Just därför måste Inger hjälpa Britt.
Sången i slutet av filmen säger; Det kommer alltid att vara vi. Ja, så är det nog här. Det kommer alltid att vara Britt och Inger. Inger kommer alltid att fortsätta att hjälpa Britt.
Det är en oerhört vacker film. Bilderna och den särskilda berättelsen fångar mitt hjärta. Hypnotiserar. Det är en oerhört vacker film.
A..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)