 |
| En vacker kväll - under cykelfärd längs fantastiska vägar. |
I Norrtelje Tidning den 14 juli 2015 finns ett stort uppslag om cykelvägar på Väddö. Vi är just hemkomna från en 180 mil lång cykelresa i Sverige och har sett olika varianter av cykelspår, några fantastiska, några få riktigt urusla och ganska många mittemellanbraiga.
Att cykla är fantastiskt. Det är en mjuk rörelse som de flesta kan göra. Cyklingen bidrar till god hälsa. I valrörelsen ordade flera partier om cykelvägar i kommunen. Det satt plakat längs vägarna om att de ville ha cykelvägar just här och just där. Nu har det gått en tid och cykelvägarna lyser ännu med sin frånvaro. Kanske diskuteras de i slutna rum och kanske är de snart på gång - jag hoppas att det är så, att de diskuteras och snart är på gång.
Jag vill minnas att jag sett att Miljöpartiet ordat om vår hälsa, att cykelspåren är viktiga och att detta skall finnas med när kommunen tänker kring infrastruktur. Jag vill minnas att också Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet ordat om trygga cykelspår. Det vore ju toppen om sittande partier och oppositionen kunde enas om detta tillsammans - ett friskt folk skapar ju onekligen mervärden.
Det är fantastiskt att cykla, men vi vill göra det i trygga miljöer. Vi kan cykla på huvudlederna med livet som insats och med hjärtat i halsgropen, eller vi kan hålla oss till vackra sidospår där takten är långsam och bilarna få. Ibland saknas de trygga sidospåren och de måste ordnas utan dröjsmål, så att hälsa och liv inte går till spillo under tiden. Vi ser på varandra i trafiken på väldigt olika vis, beroende av vilka fordon vi sitter i. Att sitta på en cykel nära bilarna är ibland riktigt farligt. Det finns en hel del nonchalans och agg bakom rattarna i trafiken, även om det mest finns hänsyn och omsorg.
Vi har sett fantastiska cykelspår när vi har rest, där cykling längs slingrande och vackra landsortsvägar för oss utan större omväg till närmaste by eller huvudort. Vi har också sett förfärliga alternativ (t ex nära Oskarshamn), där cyklister befinner sig på en mycket vältrafikerad huvudled med 1+2-filer och vajeravdelare och där vägrenen är så smal, så smal och nära trafiken utan avskiljare. I Norrtälje går det lite långsammare i trafiken (än längs den högtrafikerade E22-an), men är fortfarande farligt när vi tvingas cykla på den stora vägen för att nå våra mål.
Det borde vara varje kommuns - även Norrtäljes - högsta mål att skapa trygga miljöer för invånarna och att skapa goda förutsättningar för invånarnas möjligheter att se om sin egen hälsa. I detta ligger säkra cykelspår. Kan andra kommuner så kan även Norrtälje göra detta - när/om viljan finns.
På Öland finns mängder av fina cykelvägar. Där behöver du i princip aldrig cykla längs den stora vältrafikerade vägen, det finns Ölandsleder, Sverigeleder och andra leder att nyttja. Några går på asfalt, några på grus och några genom kohagarnas eller naturreservatens vackra gräsvägar. På Bornholm finns mängder av fina och fantastiskt väl utmärkta cykelvägar. Där kan du runda ön längs kusten, korsa ön på längden och tvären och sicksacka fram och tillbaka om du vill. Där finns också tydliga skyltar, med längdmarkeringar och riktningar titt som tätt. Sverigeleden, Banvallsleden, Skåneleden, Smugglarrundan och Kustleden är exempel på leder som finns landet runt. I andra länder finns andra leder. Många är riktigt, riktigt bra.
Det finns många, många fler leder i vårt land förstås, men huvudriktningen är att de går på, i princip, bilfria vägar. Leder är dock tänkta för lite längre turer, inte för en vardaglig resa från en plats till en annan. Det är dessa som de enskilda kommunerna måste ta ansvar för. Vi ser att några kommuner, som t ex de båda kommunerna på Öland, tar gott ansvar för detta och vi ser att andra, som t ex Oskarshamn och Norrtälje inte gör det.
Det vore verkligen toppen om Norrtälje kommun tog cykelleds- och cykelsäkerhetsfrågan som sin, samtalade och träffade överenskommelse med andra berörda och kom till skott i frågan.
Mer trygg rörelse ger bättre hälsa. Det gynnar oss alla.
A..
