7/11-25. Plusgrader. Grått.

 Fredag 7/11-25. Plusgrader. Grått. Stockholm. 

Jag reflekterar över en kommande föreläsning om och av mig, och då i huvudsak min koppling till kultur och arrangemang. Jag tänker kring vikten av kultur, demokrati, musik, poesi och samverkan - och hur svår, på gränsen till hopplös, frågan om samverkan är. Ett stort problem i samverkan är studieförbunden. Det kanske jag inte ska lyfta, det kan räcka att jag bär den hopplösheten inom mig. 

Tio poliser samlas för att mota bort eller vakta den stillsamma demonstrationsgruppen framför Sagerska. Polisen pratar, funderar och ringer (högre makt?). Jag står en bit bort och hör inte var och ens ord. Gruppen, 17 personer, står stillsamt kvar. Ja, gruppen är en stillsam grupp, ofarlig, tyst, icke hotfull - de står med tystnad, vänlighet och plakat. 

Jag står en bit ifrån, en polisman frågar mig om jag tillhör gruppen, jag svarar att jag betraktar. Vi talar om ingripanden och ordningsstörningar, skydd för politiker, han säger att några är störande, men inte den här gruppen. Han är artig, vänlig och bidrar med en större bild. Gruppen säger att det stramats åt väldigt mycket allteftersom, också beroende av vilka som varit statsministrar över tid. 

Två svarta bilar kommer, statsministern kliver ur, demonstranter och privatpersoner samlas på en sida, poliserna håller en skarp linje. När statsministerns klivit ur och in i sitt palats, minskar antalet poliser till fyra. Lugnet består. 

Den fantastiska XR-KÖREN sjunger vackra sånger på sin ordinarie tid och plats. De är ganska många och sjunger med glädje och stuns. De är ihärdiga och fantastiska människor som igen och igen sjunger för politikerna om vikten att fatta vettiga klimatbeslut. Det sker inga polisingripanden eller poliskontakter alls med syfte att mota bort kören denna fredag. Det är vackert, roligt och svängigt att se. 

Dessa båda grupper - Sagerska och Riksgatan - gör mig varm i själen. Det bor så otroligt mycket ihärdighet och glädje här.

Tack, fantastiska ni som gör detta - var och en, tillsammans. Tack. 

A..

Norrtälje; Konstrundan - maj 2011.

Roslagens konstnärsgille har inbjudit till Konstrundan 2011 i Norrtälje kommun 21-22 maj 2011 kl 12-20. Det känns lite märkligt att ansluta sig till detta, men nu är det gjort. Och då känns det plötsligt väldigt roligt.

Konstrundan återkommer år från år. Konstnärer öppnar sina ateljéer och visar sin konst. De annonserar öppet om var de finns och människor åker runt i bygden och tittar och begrundar.

Jag vet inte vem som avgör vem som är konstnär och vem som inte är. Kanske är det utövaren/konstnären själv som gör detta. Ur mitt perspektiv är jag konstnär, om jag titulerar mig konstnär ur något perspektiv. Kanske får jag då bestämma mig för att vara just det. Ur något perspektiv.

Jag är inte konstnär med en pensel i handen. Inte heller lera eller en blyertspenna. Och inte heller brons eller järn. Hos mig står kameran på första parkett. Jag tilltalas av bilder. De som visar nära. De som visar tydligt eller kanske udda. De som visar naturen. Och de som visar mer. Bilderna ändras. Allteftersom, på något vis. Ibland blir det mer och annat när man betraktat dem en stund.

Detta känns en aning märkligt. Men, vad roligt det skall bli.

Anette Grinde ... . . .