Concord - New Hampshire

Våren är här. Det knoppas och växer ....

Vi talar om bin och björnar här. Eli & Barbara berättar historier om Barbaras syster Nancys bin. Hon bor typ 20 miles (20*1,6 km) norrut, i skogen med sin make. De har en bikupa där. De har haft björnbesök de senaste dagarna och denne buse har vid två tillfällen vräkt ner kupan för att plocka ur väl - rätt smak - valda delar inifrån den. Den tog tydligen inte honung, men bin. Eller kommande bin, larver, som nu är historia.

De har kupan på gården, nära huset, innanför ett elektriskt stängsel, men hade inte sett efter stängslet på länge så björnen gick bara rakt igenom och tog det den önskade. Den kom tillbaka en annan dag, strax senare och gjorde om detta.

Samtalet går kring om drottningen funnits kvar, eftersom de inte hittat den, eller om de måste skaffa en ny lite raskt. Det talas också om hur de skall fixa stängslet så att det inte händer igen.

Idag har vi dock fått en rapport om att elstängslet är ordnat och drottningen är kvar. Det ser ut att sluta acceptabelt väl för kupan. Det glädjer oss.

Solen skiner, temperaturen är acceptabelt vänlig (dubbla tröjor, täckjacka, mössa & vantar på) och vi har tagit en stunds promenad tillsammans med Barbara och hundarna nere vid floden. Vackert, men samtidigt förundrade med tanke på tillgängligheten till naturen. Du kan inte gå i naturen, på marker som ägs av någon annan, nej, här finns verkligen ingen allemansrätt.


Privat mark är viktig, liksom respekt för den. Det är inte läge att gå i någon annans skog här, helt enkelt. Du kan inte ens fricampa i anslutning till offentligt tillgängliga stigar, reservat, mm. Du kan bara campa eller gå i områden där det är angivet att du kan göra detta, typ iordningställda campingområden och stigar i offentliga (typ statligt/kommunalt ägda) områden/skogar. Det område vi besökte idag vid floden tillät vandring mellan kl 0800 - 2000. Därefter angav skyltarna att det var förbjudet område. Dessutom var det campingförbud, rökförbud, cykelförbud, mm.

Tillgängligheten till vapen för alla och envar är också viktig att inse, känna och vara medveten om även om vi inte har mött dem (och hoppas slippa). Bara vetskapen att de finns känns obekväm. Så nej, något "förbjudet område" tänker vi inte, avsiktligt, besöka.

I morgon, fredag, åker vi till Burlington (Vermont). Nord-väst, alltså.

A..

White Mountains - New Hampshire

27 april 2016.

Utflykt med Eli & Barbara till White Mountains, rakt norrut sett från Concord. En fin biltur upp i bergen, som var höga och skarpa. Där fanns många vandringsspår, som kunde vandras. Just nu var det inte turisttid, så det var inte mycket folk i området nu. Under sommartid sägs det vara väldigt mycket folk i dessa trakter. Nu var det lugnt och fint. Vi besökte vackra vattendrag med strida vatten - hade det varit mer vatten från snöiga berg kan man tänka sig hur forsen vrålat fram. Det syntes tydligt hur vattnets kraft skapat nya former i stenar och natur. Vackert, mjukt och tydligt.

Det var snö på marken här, ja, inte så mycket, men ändå snö. Det var varmt i solen, men svalt i vinden. Dubbla tröjor, jacka, mössa och vantar var på, så helt varmt var det förstås inte. Fint, dock.

Vattenspeglingar i en ren och virvlande  fors i de fantastiska bergen.

Styrketräning på hög nivå.

I virvlande & forsande vatten finns det verkligen kraft. Vatten är förundrande....

Genom vatten....

Ja, det var mössa på idag. Snö och fint, men det var förstås inte så vi tänkt oss att det skulle vara.

Concord - New Hampshire

26 april.

Grattis Ida, på din 50-årsdag. Jag hoppas att den har varit fin.

Snöat. Ok, det har snöat här hos oss idag. Dubbla tröjor och jacka, mössa och vantar fick åka på när vi promenerade ner till affären för att handla mat till middag till oss och våra värdar. En trevlig middagsstund följde förstås sen.

Hur ser morgondagen ut? Ja, det återstår förstås att se.

A..

Concord - New Hampshire - 25 april 2016

25 april 2016. Concord - New Hampshire.

Barbara & Eli är hjältar i vår värld, fantastiska människor. De bor på en stillsam gata i Concord. I huset finns två fina och lugna hundar. Och nu bor vi hos dem, en dag eller två till. Så fint det kan bli, eller hur?

Idag har vi sålunda tillbringat dagen i Concord, promenerat på stadens gator i vackert solsken. Det var varmt i solen men svalt i vinden. Barbara tog oss senare under dagen upp till en närliggande skog, där vi promenerade en god stund i trivsam miljö. Det börjar knoppas i träd och buskar, någon liten väldoftande blomma visar sig i naturen men den är ännu inte riktigt på gång. I morgon skall det regna och det kanske är det naturen behöver. Lite regn, lite efterföljande sol och värme kan göra susen för den ankommande vårens växtlighet. Regn/snö som väderleksrapporten säger för i morgon gör mig förstås lite mindre förtjust.

En av de (tre) ungdomar som (från tid till annan, men inte just nu) ansluter till hushållet idag. Brad är äventyrare, klättrare. Han reser land och rike runt för att utforska berg att klättra upp- och nedför, leda andra och lära sig själv mer om klättringsäventyr och liknande. Det har fört honom till klättring i Sverige, Norge, Japan, USA, Patagonien, mm, och han verkar lycklig över den valda livsstilen. Han kommer på morgonen, packar om, och åker vidare på eftermiddagen. Nya äventyr står på agendan. En trevlig ung man, som tydligt valt sin livsväg. Hans val och glädje gör mig glad. Ja, inspirerande äventyrare gör mig glad.

Vi stannar här, hos Barbara & Eli, ännu en dag, vidare beslut fattas (antagligen) i morgon (alltså tisdag, som är en regndag). Än finns det hopp för vidare färd mot Montreal, hur står dock ännu i stjärnorna.

Vi är rätt säkra på att vi inte kommer att att bo i tält framöver, det är risk för kyla och minusgrader nattetid & det är vi inte så förtjusta i. Dessutom känns det osäkert att tälta när man inte känner till graden av vänlighet vid hantering av camping i områden där skyltar med tillträde förbjudet är väldigt vanligt. Ja, det är olika förstås. Men, vår svenska allemansrätt finns, som bekant, inte här.

På kvällskvisten blir vi bjudna på finfin sushimiddag. Finfint iordningställd av Eli. Här är trivsamt och fint. Förtjusta är vi i Eli & Barbara, ja.

Ja, här mår vi väl.

A..

Familjens hund - nyfiken, väluppfostrad, glad och äventyrlig.

Leif & Barbara letar grodyngel. 

Manchester - Concord (New Hampshire) - 24 april 2016

24 april 2016.

Manchester - norrut till Concord (New Hampshire). Vid infarten till Concord låg ett Days Inn, på tok för dyrt. Dit var det ca 28 km. Promenaden var lugn och fin, solig men det blåste lite svalt längs vägen. Vi gick längs en ganska stor väg (3A), som hade en alltför smal vägren och lite för mycket trafik - men det gick acceptabelt bra att gå där ändå. Vi gick från Manchester 0830 och kom fram till utkanten av Concord en stund innan 1400. Vid Days Inn stannade vi för att fråga om pris, andra hotell och vägen till närmsta matbutik. Nej, några besked om andra hotell eller deras prislägen ville de inte dela med sig av, så gör vi inte här, var receptionistens budskap. Nåväl, vi gick vidare eftersom vi behövde mat. Vi hittade in till staden och gick där in i en sängbutik för att fråga om hotell. Det slutade med att vi blev hembjudna till Nancys (som ägde butiken) syster Barbara & hennes make Eli, som bodde i staden och där fick vi tak över huvudet och mat på bordet. Fint och trivsamt. Total sträcka för dagen uppgick till ca 34 km, efter promenad till familjen. Ja, vi gick lite fel i villakvarteren så det blev lite onödigt långt, förstås. Väl framme möttes vi av idel vänlighet.

Det är inga människor ute på vägarna här, gåendes eller cyklandes. De sitter bara i sina bilar. Ingen talar med oss, ingen är nyfiken och ingen erbjuder sig att bjuda på kaffe. Ja, Barbara och Eli, nu förstås. Hur gör man för att komma i kontakt med människorna? Hur kan man bo på andra sätt än på lyxhotell, där vi verkligen inte vill bo? Det finns inga billiga Bed & Breakfast-ställen. Det finns inga billiga hotell. Och det är för kallt att sova ute.

Kyrkor är ett förslag. Ja, det kan jag nappa på, men är hela gruppen överens om detta? Det känns inte riktigt så. Nästa fråga, eller samma som igår, är; hur kommer vi härifrån? Och vart tar vi vägen härnäst?

Efter en varm dusch är man människa igen. När man sedan också bjuds på middag och får tala med förundrande härliga människor, så blir man riktigt glad.

Oj, så fint det blev idag.

Må det fortsätta så!

A..

Ja, det var klarblå himmel och skönt väder idag....
och några upp och nedförsbackar...  Dagens sträcka blev ca 34 km.

(Barbara & Eli Goodwin - Beacon street/Rumford street, Concord - fantastiska människor)..  

Manchester (New Hampshire, USA)

23 april 2016.

Vi blir kvar här, i Manchester, idag. två nätter på samma hotell, alltså. Det är läge med en vilodag för att se att/om vi hanterar att fortsätta att gå eller möjligen springa framledes. Leifs fötter var inte så vänliga igår, mina mår en aning bättre. Jag sov gott i natt, skönt. Idag har vi tagit det mycket lugnt. Vi har letat efter en mataffär i närområdet, vilket var ett tillräckligt äventyr när man inte har bil. Här går ju för bövelen knappt att komma till någon shopping om man inte har bil, makalöst annorlunda än hemma. Ja, när vi har promenerat tidigare dagar har vi ju gått förbi flera efter vägen, men man tänker sig förstås att det skall finns lite shoppingcenter och mataffärer inne i staden också, men tji minsann. Så går det förstås inte till här, åtminstone inte i de kvarter vi rört oss i. Nåväl, vi hittade en stooor mataffär till slut. Vid ingången fanns kundkorgar, kundvagnar och små körvagnar att sitta på för de storvuxna som inte orkade eller kunde gå. För vuxna alltså, inte för barnen.

I morgon är planen att ta oss, per fot, till Concord (New Hampshire). Vårt problem just nu är att det sen är för långt till Lebanon, (nordvästlig riktning) dit vi tänkt oss och att det finns ytterst dåligt med boenden mellan Concord & Lebanon. Norrut tror vi är besvärande bergigt och inte heller där hittar vi boenden med vettiga avstånd (& acceptabla prisnivåer).

Phu, phu. Hur skall detta sluta?

A..

Ps...tidsskillnaden mellan hit & hemma är 6 timmar. Klockan är 1600 nu här - och hemma 2200.

Sträckalternativ söndag; Manchester - Concord...

Och så här ser jag ut idag.  Jag är ändå ganska frustrerad, eftersom det ännu är helt oklart hur vi tar oss vidare efter Concord  (New Hampshire) och/eller vad vi gör sen. 

Nashua - Manchester (New Hampshire, USA)

22 april 2016.

Sovit gott (till skillnad från Leif). Frukost på Fireside Inn i Nashua. Skönt med ett fint hotell även om det svider en aning i kassan. Budgeten spricker helt. Dagens rutt går till Manchester, 25 km. Vi kommer iväg ganska prick kl 0900 och framme i Manchester en stund före 1500, med ett nästan oavbrutet promenerande. Vi fick stanna under ett tak vid en bensinstation ca 15 minuter, då det regnade. Vi kunde strax senare gå vidare. Varmt & skönt.

Ja, här är allt bilburet. Det finns ingen som går, ingen som cyklar. Det är bilar överallt och stora vägar. Alla affärer är förlagda till stora köpcentrum dit du i princip inte kan ta dig utan bil. Vi ser inga lokala kommunikationer, typ buss eller tåg. Ja, någon enstaka löpare och cyklist för träning, men ingen som går eller cyklar för sin transport. Trottoarerna är oftast under all kritik och de lite större vägarna har en liten, liten vägren som vi får gå på. Lite illa är det förstås. Bensinpriserna ligger på 2, 04 US dollar för en gallon (3,66 liter), avsevärt lägre än i Sverige alltså. Uträknad säger vi att priset för bensin är ca 4.5-5 Sv kr/liter.  Bilarna är många och stora och slukar säkert sina litrar.

Vi har förundrats över frånvaron av människor (alla sitter i sina bilar). Det har visat sig vara svårt att hitta någon att tala med. De ler åt oss från sina bilar, är väldigt artiga när vi vill korsa vägar, mm, men de stannar inte för att tala med oss. Det är inte så bra, förstås. Vi får helt enkelt (som vanligt) försöka stå ut med varandra). Och det tänker jag att vi gör.

Nåväl, vi bor på Econo Lodge, en billigare prisklass men acceptabel miljö, i Manchester, New Hampshire. Promenerat 25 km idag.

Våra fötter & ben har ännu inte riktigt hämtat sig från Boston Marathon. För någon är det hyfsat och för någon är det inte alls särskilt hyfsat. Klarar de fyra benen & fötterna att fortsätta sin vandring, tro? Vi får se hur det går. Det kan ju förstås hända att detta inte var riktigt rätt tänkt.

Annars mår vi väl, ja. Solskyddsfaktor hade varit bra, ja.

A..

Morgon i Nashua - begrundande förekomsten av en begravningsplats för djur.

De flesta sträckorna är på ganska stor väg, men här på en liten väg och dessutom
med en asfalterad gångväg vid sidan om. Ovanligt, men fint.

Dagens promenad = ca 25 km (15,7 miles).
Länk till söndagens plan (som kan ändras).

Firesinde Inn (89 USD) - Nashua.

Econo Lodge (70 USD) - Manchester.

Boston - Lowell - Nashua (Massachusetts - New Hampshire)

Sovit hyfsat gott. Panikat lite lagom inombords. Detta är inte helt bekvämt, det kommer inte att bli så lätt. Så småningom samlade vi ihop våra pinaler (alltför många och alltför tungt) och tog oss till tågstationen vid North Station i Boston. Tåg från Boston North Station till Lowel, för att komma ur Boston. Tåget gick en gång i timmen och vi prickade exakt ... för sent, förstås. Vi fick alltså vänta ganska precis i en timme. Vi kom till Lowell ca kl 11 och började sedan promenera.

Det har varit varmt, mycket varmt. Jag var klädd i alltför varma byxor. Det har varit en fin, men otroligt varm dag. Lång.

Promenad från Lowell till Nashua, ca 31 km längs väg 3A. Det var svårt att hitta hotell, mycket svårt. I mål ca kl 1930. Vi bor på Fireside Inn, vid Exit 7 (till stora motorvägen) i Nashua. Vi är båda ordentligt trötta. Dusch och i säng.

Hur skall detta bli, undrar vi stillsamt. Bo måste vi ju verkligen göra. Även om det har varit riktigt varmt idag kommer det inte att vara tältbart framöver, tror vi. Vi har visserligen tält och sovsäckar med oss, men det känns ändå vettigare att bo inomhus. Ja, vi får se hur detta slutar. Väl, hoppas vi verkligen.

A..

Torsdag morgon - dags att lämna Boston. Här lämnar vi vårt hotellkvarter.