Har antalet väpnade konflikter/krig ökat eller minskat de senaste fem åren? De senaste 30-åren?

Har antalet väpnade konflikter/krig ökat eller minskat de senaste fem åren? De senaste 30-åren?

UCDP; 

Armed conflict (state-based); An armed conflict is a contested incompatibility 

that concerns government and/or territory where the use of armed force between 

two parties, of which at least one is the government of a state, results in at least 

25 battle-related deaths in one calendar year. “Armed conflict” is also referred

 to as “state-based conflict”, as opposed to “non-state conflict”, in which none 

of the warring parties is a government.

Konflikter där staten är inblandad (så kallade ”statsbaserade konflikter”) 

Definition: en konflikt är en oförenlighet rörande antingen regeringsmakten 

eller ett territorium, där väpnat våld mellan två parter resulterar i minst 5 stridsrelaterade dödsfall under ett år.  Av dessa två parter måste åtminstone en vara en regering. (Säkerhetspolitik.se = MSB) 

Inom freds- och konfliktforskningen talas det om tre intensitetsnivåer av väpnade konflikter. Mindre väpnad konflikt - antalet stridsrelaterade dödsfall är fler än 25 per år men färre än 1 000 dödsfall under hela konflikten. Större väpnade konflikter - antalet stridsrelaterade dödsfall överstiger 25 per år och överstiger 1 000 dödsfall under hela konflikten, men är färre än 1 000 under ett specifikt år. Krig - antalet stridsrelaterade dödsfall överstiger 1 000 under ett år.  (Källa; Säkerhetspolitik.se)

Enligt USDP verkar 1980- och 1990-talen vara värst vad gäller krig/konflikter. Jag ser en minskning i intensiteten i krigen även om det tilltar igen. De "mindre" konflikterna har dock legat på en hög nivå, alltför många under lång tid. 

Asien och Afrika står för den högsta andelen konflikter och höjden på deras kurvor är genomgående hög, jag skönjer inte någon stor mildring i plågorna även om antalet konflikter i världen sammantaget ser ut att ha gått ner sedan 90-talet. Även Mellanöstern har en skälig del av plågorna här, även om deras andel är avsevärt lägre än Asien och Afrika. Kriget i Syrien tillhör plågan i Mellanöstern. Låt oss hoppas att det snart når ett slut.

Den här bilden (ovan) var omåttligt stark och röd, interna konflikter drar iväg och håller i. Den visar utvecklingen av konflikter - sorterade per typ av konflikt. Intrastate = inomstatliga konflikter alltså - har ökat och varit höga i antal länge. En internationaliserad konflikt - det svarta området - ökar i grad här i slutet. 

Ja, fram till 90-talet gick konflikterna upp. Fler och fler. Sedan har de blivit något färre, sjunkit i antal under några årtionden. Men, visst taggar det till sig en aning oroväckande här på slutet? Det är uppenbart att det går i fel riktning. Är det en tillfällig ökning eller ett trendbrott? Låt oss samlas tillsammans för att vända riktningen neråt igen. Konflikter måste kunna lösas med ickevåldsliga metoder, vi måste bli bättre på att se varandras sidor och försöka finna gemensamma lösningar på uppkomna situationer.   

Hur kan konflikten i Israel/Palestina definieras? 

Rådde väpnad konflikt, enligt UCDPs definition, 2013?

Enligt UCDP är konflikten om/i Palestina inte aktiv under 2013, då försök till fredssamtal har skett. Samtalen kollapsade i april/maj 2014 och våldet tog allvarlig fart igen. Under 2012 klassades situation som en mindre konflikt och under 2014 som ett krig. 

Hur kan konflikten definieras bortsett från att den är väpnad? 

Det uppstår hela tiden nya konflikter överallt, på alla nivåer i samhället. Vissa konflikter är destruktiva medan andra är konstruktiva och leder utvecklingen framåt. Vissa konflikter löses genom en utomstående part, t ex skiljedom eller en rättslig instans, och vissa löses genom samspråk. Andra konflikter är svårare att lösa, särskilt när någon part inte får sina behov/intressen tillgodosedda. Svårigheten kan vara att se de olika behov och intressen som finns. En väpnad konflikt kan också ha olika karaktär - den kan vara inomstatlig, mellanstatlig eller inomstatlig med utländsk inblandning. I Israel/Palestina finns alla delar, i olika tid, med olika parter och på olika sätt. Konflikten - om vi skall kalla ockupationen för en konflikt - här är komplex. Den ser olika ut, beror på olika saker beroende av vem du frågar och förefaller svår att lösas av parterna själv. Världen tillsammans behöver skapa fred - både här och på många andra platser. Vi behöver hjälpas åt för att se människornas viktiga värden, där människor kan leva i samexistens och fred, utan våld. 

Vision of humanity tar årligen fram ett globalt fredsindex (GPI) där de utifrån 22 indikatorer mäter olika länders grad av fredlighet. Hur ser läget för Israel/Palestina ut där?

2014; Sverige ligger på 11e plats, med ett index på 1366. Palestina finns inte med, sannolikt för att det inte är en fullt erkänd stat. Israel ligger på (en icke hedrande) 150e plats, med ett index på 2725. I botten, på plats 162 återfinns Syrien, med ett index på 3584.  För 2015 ligger Sverige på 13 plats med ett index på 1360. Sämre placering än 2014, men ett något bättre index alltså. Israel ligger på 148 plats med ett index på 2781 och Syrien ligger på bottenplatsen 162 med ett index på 3645. Världskartans färger indikerar att (norra) Europa, Kanada och Australien är hyfsat lugna platser. Hur har vi det själva med freden egentligen? Varför ligger vi inte på första plats? 

Vad handlar konflikten om idag? 

Den handlar om ockupation och om apartheidsystem. Den handlar om rädsla och om frågan om säkerhet. Den handlar om brott mot internationell lag och mänskliga rättigheter. Den handlar om religion, heliga platser och om land. Den handlar också om vatten, historia och frågan om respekt för varandra. Kanske handlar den egentligen bara om trygghet, det vi alla vill ha men definierar så olika. 

Vilka är grundorsakerna till konflikten?  

Kan grundorsakerna summeras runt rädsla, historia och rätten till land och mark? 

Ockupationen, apartheidsystemet, våldet, motvåldet, hänvisning till religion och förföljelse, mm, är - blir - en konsekvens av protesterna mot den ihärdiga viljan att ha, ta sig sin rätt, det någon betraktar som sin rätt. Liksom att våldsamheterna eskalerar med anledning av frustrationen och grundvåldet. Grundorsaken - som i viljan att ha ett eget land och ta det av någon annan, skapar naturligtvis en mängd problematiska följdkonflikter. 

Vilka faktorer/drivkrafter försvårar konflikten?

Ockupationen, våldet, muren och apartheidsystemet. Rädslan för den andre. Korruptionen, våldet och svårigheten att enas också inom det egna (palestinska) samhället.

Vilka faktorer/drivkrafter kan bidra till en konstruktiv utveckling i positiv riktning, alltså i fredlig riktning?

Ett avslut av ockupationen. Respekt för varandra, samtal på lika villkor. Rättvisa. 

Den lilla freden + sanning + rättvisa + barmhärtighet = den stora freden, d v s riktig och hållbar fred

A..


Källor; grafiken kommer ifrån UCDP. Statistik & kompletterande definitioner kommer dels därifrån men också från MSBs sida om säkerhetspolitik (sakerhetspolitik.se). Vision of Humanity berättar också med sin grafik om läget i världen. 

Fred. Frid.

Fred. Som i avsaknad av våld.

Eller Fred. Som i ett samhälle i frid. Vad står ordet fred för, egentligen?

Det finns begrepp som positiv och negativ fred. Det är begrepp som står för avsaknad av krig, där krig står för vapen och dödsoffer. Definitionen, positiv och negativ fred, är helt olika. Det är, för mig, nya begrepp. De tål att tänka på.

Negativ fred är frånvaro av krig och våld, där våldet och vapen ytterst är normen. Det är vägen att gå, enligt denna definition. Positiv fred är istället en process för att skapa rättvisa och frid i samhället. Den negativa freden är en grundläggande förutsättning för den positiva freden, d v s att kriget - med vapen, våld och död - inte är på plats. Riktningen - i den positiva freden - är frånvaron av direkt, strukturellt och kulturellt våld. Riktningen skapar möjligheten för processen där mänskliga rättigheter är ett grundfundament.

Det finns en annan riktning - än våldets väg - för att skapa fred. Det är riktningen som innebär att vapen, våld och död, byts mot icke-våldets väg för att skapa fred. Det kräver att vi byter tanke. Att vi ser att det inte är acceptabelt att våld, hot om våld eller vapen används för att skapa fred. Och att det är möjligt att skapa fred utan att tillgripa våld, vrede, vapen och skapa död & förstörelse. Gandhi och Martin Luther King är exempel människor som visat på detta - och många är deras efterföljare. Krig & allt dess våld - är inte vägen att gå för att skapa fred.

Våld och militära medel skapar sällan möjligheter att påverka en "motig" opinion. Våldet skapar skador, död och förstörelse - och påverkar människor i vredgande riktning. Det försvårar konflikten. Icke-våldets väg skapar uppmärksamhet, förståelse, information, m m. Icke-våldets väg påverkar människor i en "vänligare" riktning.

Fred byggs när vi månar om varandra och om vår värld. När vi månar om människor, natur, länder, religioner, kulturer och folk. Med hänsyn och hjälp att se och använda varandras förmågor skapar vi nya möjligheter.

Grundfundamentet i livet - och i freden - är de mänskliga rättigheterna. De basala mänskliga behoven måste tillgodoses. Mat, boende, hälsa och utbildning måste prioriteras. Människor måste behandlas anständigt. Tortyr, godtyckliga arresteringar, avrättningar, folkmord, bristande rättegångar och hot om våld och trakasserier får inte förekomma. Människors möjlighet att delta i processer som kontrollerar deras liv, vara rimligt säkra på sin överlevnad och leva i ett samhälle med ett humant styrelseskick är också delar av detta grundfundament.

Mänskliga rättigheter och möjligheter till utveckling under trygga former skapar förutsättningar för fred. I alla läger. De måste finnas på plats.

Fred & Frid. Alltid utan våld eller hot om våld.

Anette Grinde
I längtan efter ett samhälle utan våld & förtryck.

*** *** ***

Martin Luther King dagen infaller den 3.e måndagen i januari. Den skapar uppmärksamhet om företeelser och människor.  Kristna Fredsrörelsen är en icke-vålds-organisation, som bidrar till en vänligare värld. De vill verka för ett samhålle utan våld.  Ekumeniska Följeslagarprogrammet bygger på omsorg, närvaro och uppmärksamhet - som i ord och handling, utan våld. Närvaro - utan våld eller hot om våld - tillsammans. Icke-våld är intressant och utvecklande. Det går helt enkelt inte att komma ifrån.

Fantastiska ungar i ljuvligt vackra Indien.
Ohyggligt fattiga, men bubblande glada.
Foto 2006; Anette Grinde

....