Hassela - Orbaden/Vallsta

20 juli 2017.

Hassela (Hassela vandrarhem - hit återvänder vi gärna) - Bricka (oj, vilket loppis) - Friggesund - Bjuråker - Delsbo - Kalv - Nor - Medsand - Orbaden (Trollbo vandrarhem - hit återvänder vi inte gärna).

Idag har vi passerat långa skogspartier, med väg utan särskilt mycket trafik.

Vi landar på kvällen på Orbaden/Vallsta (Trollbo vandrarhem) en bit söder om Järvsö. Till detta vandrarhem tänker jag mig inte återkomma. Opersonliga värdar, illa placerade gäster och fasansfullt lyhört.

(Dagens sträcka 18 498 - 17555 = 94,3 km)

Med för långt till nästa, långa rakor och uppförsbackar och "nog för idag" stannade vi här igår. Det var ruggigt även inomhus, så vi fick brassa på elementet en stund. Då blev det varmt och gott. Värdparet pratade gärna. Han var gammal långfärdscyklist - sådant gillas särskilt, ofta av både oss och den andra. Det gillas att tala om gemensamma äventyr. Detta var ett udda hus, hyfsat stort, ingrävt i skogsbacken och med mycket liten parkering. Det kan dock gott rekommenderas för den som söker boende i trakten. Trivsamt!

En fin liten trollbacke mitt ute i skogen är uppmuntrande för den som passerar. Ja, just här bodde dess troll. Finfint!

Här fanns ett helt gäng glada troll!

Trollmor kom just från frissan! 

Raka skogsvägar utan ände!

Jag gillar skogssjöarna - det är vackert stillsamt här! 

Bricka - Bjuråkers bygdegård - oj, oj, oj vilken fantastiskt loppis! 

Det finns gott om gräns- och milstenar längs vägarna. Ibland är de av järn och ibland är de av sten.
Oavsett vilket, så gör de mig glad! De minner om förfluten tid. Hur levde de här, då när det begav sig?

Ibland baxnar man av vyerna, som inte gör sig detsamma på en telefonbild som i verkligheten. Det är verkligheten som är fantastiskt - kanske som belöning efter en stretsam skogscykling, fartfyllda äventyr eller ett tålamodsprövande regn.
Sverige är fantastiskt vackert. (Kalvsjön & byn Nordsjö öster om Järvsö, sydväst om Delsbo).

Sundsvall - Hassela

19 juli 2017.

Sundsvall - Hassela.

Kuperad skogsväg. Skog på ömse sidor, eller hyggen. Få byar, få hus. Mycket uppför, stretsamt. Ja, fint ändå. Det är så många skiftningar, så många olika miljöer. Det är fantastiskt att se. Ja, det var mest skog idag.

Mitt ute i ingenstans satt en kille med märkliga 3D-glasögon och en konsol - och flög en liten drönare över väg och ängar. Lite obehagligt. Han hade nog skoj, som det verkade, men han flög den så aggressivt så det var obehagligt för oss som passerade. Med de glasögon som han bar var det nog som i en liten simulator, att det var som om han satt i drönaren. Ruskigt, helt enkelt, men han verkade trivas där han satt på sin stol vid vägkanten.

Vi bor idag på Hassela vandrarhem. Ett äldre par driver ett vandrarhem i ett äldre hus byggt i en skogsbacke. Fint & bra, men en smula udda. Jag inspekterar badrum nu allteftersom. Detta var specialbyggt, med kokhett vatten och risk för skållning. Får man verkligen ha så varmt vatten utan termostat? Ett barn skulle lätt kunna skada sig på detta vatten - värmen är helt klart en risk för skada här. Badrummet var ett litet krypin, fixat av en amatör. I Gnarp var badrummen lutade åt fel håll och vattnet rann ut mot dörrarna. I Sundsvall var det i sin ordning, även om ressällskapet där hade åsikter om hur man fäster en hållare på väggen. Man kan le åt diskussionerna. Var och en ordnar sitt, på det sätt som nöden kräver och som den som gör konstruktionen har kunskap till.

Oavsett badrumskonstruktioner kom vi alltså till Hassela idag. Vi promenerade runt i byn, som inte gick på så många knop. Här fanns en liten matbutik, en pizzeria och ett loppis förstås. En pizzeria och ett loppis finns på nästan varje ort landet runt. Det är rätt fantastiskt, tycker jag.

Vi drar vidare mot syd under morgondagen, vill jag tro.

Långa, raka vägar. Nära skogar. Fint. Uppför är förstås en smula jobbigt, men det är sådant
man får stå ut med på sina cykelturer landet runt. Vissa landskap är mer uppför i än andra. Vissa
landskap har mer skog än andra. Cyklarna är ojämnt lastade. Om man släpper taget faller de lätt. Leif
parkerade cykeln, som kom i obalans och föll över honom ute på vägbanan. En märklig volt. De som kom i en bil
när det hände blev en smula förskräckta men hann stanna i god tid. Allt gick väl - och det kan les åt i efterhand.

Till slut fick vi slå oss ner i vägkanten för en fikapaus. Fint ändå.

A..

(Dagens sträcka 17555-17009 = 54,6 km)