2 augusti - 6 augusti 2014. Per cykel i Lettland & Estland

2 augusti 2014. Sniedzes, Ogre (Lettland) - Salaspils - Riga - Jaunciems - Kalngale - Camikava - Lilaste - Saulkrasti, Lettland. 102 km (enligt Google-maps) + virrande i Riga.

Sen landning igår ger sen start idag. Vaknar till regn. Frukost i sol. Iväg framåt 0930. Vi hoppas på en regnfri dag.

Åkrarna i Lettland är hittills inte så mycket brukas, som det var i Polen och Litauen. Där var det mycket stora arealer som brukades. Så långt ögat nådde i brukad mark. Här är det annat. Är det EU-stödet som är olika här? Varför brukar de inte?

Campingen (Sniedzes) var fin, med härliga stora stugor, nära vatten och ett stort boningshus. Det skulle vara en perfekt anläggning för mig (även om det är för lite folk i faggorna).

Dagens rutt går från Ogres södra strand via Salaspils till Riga och sedan vidare längs kusten till någonstans nära, strax norr om, Saulkrasti. Det gick trögt under dagen. Matletande (restaurang) och camping gick vi ordentligt bet på. Camping är verkligen inte letternas melodi. Scoutrörelsen eller en friluftsturistförening skulle behöva göra insatser i Lettland.

Riga tog vi oss bara mest rakt igenom. Där fanns inga skyltar alls, så det var svårt att veta var vi skulle åka. Med solen som riktning tog vi oss rätt. Kusten upp skulle innehålla flera campingar, men alla var nedlagda eller hade bara stugor eller annat för boende. En man från trakten hjälpte oss länge att leta. Klockan blev ordentligt sen innan vi hittade en strandplats för matlagning och en finfin tältplats i skogen, strax norr om Salukrasti. Klara för sömn framåt 2330. Vi väcktes senare av att någon smällde smällare mitt i natten. Obehagligt, men det slutade rätt snabbt. Det kändes som om det var precis utanför tältet, men det var det nog inte.

Här bodde vi riktigt fint, nära en sandstrand, i en finfin tallskog. Vi hade aldrig hittat hit utan mannen som cyklade med oss länge, länge. Förundrande och fantastiskt vänligt.

Lettlands flagga.
Röd - vit - röd.

3 augusti 2014. Saulkrasti, Lettland - Stiene - Limbazi - Päle - Korgene - Salacgriva - Alnazi (gränsstad mellan Lettland & Estland) - Treimani (Estland). 107 km (enligt Google-maps).

Sovit gott på mycket fin plats. Morgondopp på ljuvlig sandstrand. Sen start. Riktning norrut.

Limbazi i lunchtid. En fantastisk människoström möter oss. De har blomster, hinkar, spade, mm och är på väg till begravningsplatsen i utkanten av staden. Kyrkan, som ligger på annan plats efter vägen, är öppen, men människorna går till begravningsplatsen någon km därifrån. Det är som om alla går dit. Vägen utanför är kantad av mängder av bilar. Strax intill kyrkan ligger en annan stor kyrkobyggnad. Detta är en särskild stad. Det märks.

Här i Lettland är åkrarna sällan odlade. En del grusväg får vi nöta och asfalten är ibland mycket dålig. Vädret är fantastiskt också idag. Vi har det himla gott.

Restaurangmiddag i Alnazi, strax innan gränsen mot Estland. Gott och trevligt. En löpare, som satt på restaurangen, börjar tala med oss. Han var maratonlöpare, sprungit veteran-VM-tävlingar och var glad över vår bedrift och samtalen. Han och en vän hade uppenbart just då varit och sprungit en tävling i närheten (Riga?). Vi blev glada av samtalet.

Efter maten trampade vi vidare en liten stund tills vi, på den estniska sidan hittade en gratis finfin camping (Treimani). En fin tallbacke med finfin sandstrand hade iordningställts för allmän camping. Eget ansvar, toaletter, grillar, vattenpumpar, mm. Där var fantastiskt fint. Vi fick oss ett kvällsdopp innan vi knöt oss för dagen. En finfin dag.

Estlands flagga.
Blå - svart - vit.

4 augusti 2014. Treimani, Estland - Häädemeeste - Pärnu - Audru - Lindi - Ojako, Estland. 90 km (enligt Google-maps) + virrande i Pärnu.

Himlen är blå. Solen är vaken. Vi ar ett morgondopp i ett soligt och lugnt hav, äter frukost och packar ihop för vidare färd. Vi trampar mot Pärnu. Vägen går först längs en fin enslig väg, men byts sen mot den stora vägen. Någon liten står ej till buds. Det är många lastbilar som passerar. I Pärnu blir vi rådvilla. Skall vi hasta och gina rakt upp till Tallin eller skall vi runda ytterkusten. Vi beslutar oss för kustvägen.

Estland är fint. Här är välutvecklat och väl ordnat. Mest likt
Sverige.

Dagen avslutas med camping på Ojako gård. Det är en fin stor går, bara vi som campar. Toa/dusch i huvudhuset, en stor gräsplan för camping (tom, förutom vi). Det ser ut som en hästgård som gjorts om till en fin turistanläggning - med väldigt dålig skyltning.

När vi letade camping i slutet av dagen stötte vi på en kvinna som satt och åt glass på en stenmur med sin lilla son. Det visade sig att hon, estniska, talade svenska efter att ha arbetat i Sverige i 5 år. Hon berättade om Ojako gård, annars hade vi inte hittat platsen och inte en finfin plats för natten, som det verkade när vi fortsatte nästa dag. Det är viktigt och finfint när man träffar rätt person vid rätt tid. Sådana som hjälper, sådana som gärna talar och sådana som vill bidra. Man blir glad av sånt.

Polen; många, små butiker längs vägen. Stora arealer/åkrar, kulligt böljande landskap. Fantastiskt bördigt. Fantastisk strand/skogssträcka mellan Gdynia - Gdansk. Hyfsat många kor. Välbefolkat.

Litauen; grusvägar, stora arealer brukade. Inga människor. Fattigt. Ej iordningställda hus (ej målade, etc). Många har sannolikt inte vatten i husen på landsbygden. Hushållsko, några getter - i ett rep på gården eller äng. Lösa skällande hundar på landsbygden. Många bandhundar.

Lettland; ej brukade åkrar, mer skogslandskap än tidigare. Rikare än Litauen.

Polen + Litauen + Lettland = många storkar.
Lettland + Estland = Euro.
Polen + Litauen = egen valuta. Billigare.
Mycket öl i alla länder. Billigt + tillgängligt = många a-lagare tydliga i "alla" byar.

5 augusti 2014. Ojako gård, Estland - Töstamaa - Varbla - Helmküla - Vapi - Vatla - Lihula - Haapsalu. 140 km. 

En blåsig natt gjorde det svårt att sova. Dusch och toa låst i morse, så frukost och lägerrivning fick ske först. Så småningom låste de upp. Sol, lugnt och fint. Allt torrt (bra med nattblåsten). Vi mår väl.

Här tar de vara på höet. "Traktorägg", med & utan plast, men för övrigt är det oodlat det vi ser i Estland. Många, många hö-rullar, både plastade och oplastade.

Vi har en mycket fin cykelsträcka sydväst om Pärnu och sen vidare norrut. Vi har också sol & fint, som vi haft i princip hela vägen.

De sista 52 km idag blev en lång spurt. Sträckan gick i bra fart, träningsläger snarare än simpel cykelresa.

Haapsalu nås framåt kvällen. Vi tar en pizza och njuter en öl på Pizza Grande. De har godare pizzor här än
hemma. Dagens sträcka är ca 14 mil, inklusive de sista 2*4 km när vi cyklade ut från staden i sökande efter tältplats. Vi återvände sen och bodde på en egen badstrand nära staden. Pizzorna är goda här (hela resan). De är mer som Pizza-Hut-pizzor. Riktigt gott.

5/8 2014. Leif längs fina cykelleder
i vackra Estland.

Alla människor försvinner från vår strand när solen har gått ner. Solnedgångstid (alltså efter) blir ensamtid.

Dagens cykling var lång och fin. Estland har fina vägar, fina cykelleder och bra ordnat kring dessa. Vi har haft en dålig Estlandskarta, men kommer framåt ändå. Det finns många ytor kvar att på på i alla dessa länder. Det verkar verkligen inte överbefolkade,(särskilt inte Litauen).

6 augusti 2014. Haapsalu - Tuksi - Növa - Harju-Risti - Padise - Paldiski. 111 km. 

Vi vaknar i soluppgångstid vid en strand i Haapsalu. Kvällsdopp och morgondopp på mycket grunt vatten. Iväg ca 0815 - ovanligt tidigt. Vi följer cykelleden längs kusten. Efter drygt 4 mil viker leden in på en grusväg. Den är riktigt fint. Vi stannar på en finfin rastplats (naturreservat) där ett stort och fint vindskydd finns, liksom grill, toa och soptunna. Fint, städat och ordentligt. Estland har fina cykelledsarrangemang, fina bord, vindskydd, mm efter vägen. De har verkligen tänkt till och ger en mycket positiv bild. Hit kommer vi gärna tillbaka. Tillgänglig natur, även om de inte har vår fantastiska allemansrätt. Det går att hitta "statlig" mark att vara på. Vi trivs väl här.

Längs denna kust finns också en svenskbygd. Vägskyltarna är, under någon mil, skrivna både på estniska och svenska.

Vi cyklar längs en fantastisk led genom
ett underbart skogsområde.

Vi kan mycket varmt rekommendera att cykla längs Estlands kust, att följa deras utmärkta cykelleder.

Vi når Paldiski efter en fin dags cykling, längs fina vägar och bland annat genom ett underbart skogsområde, med karg natur (sand & mossa) med vackra tallar. Området var sannolikt en nationalpark, eller åtminstone ett naturreservat. Underbart ljuvligt vacker. Jag var lyrisk när vi cyklade genom området.

Bokning av färjebiljetter i Paldiski går som en dans och vi får ca 4 timmar att fördriva på en fluginvaderad stenstrand i närheten av färjeläget. Båten är en lastbils/transport båt som packas med millimeter-precision. Jag står förundrad och betraktar hur många lastbilar som går på denna båt och undrar hur det är möjligt att lasta dessa utan olyckor. Helt förundrande.

6/8 2014. Leif - med fyra timmar
att fördriva blir en liter öl
& en korv som lycka
för somliga.

Vi äter middag på båten (som avgår en god stund efter fastlagd avgångstid 23,55) och somnar så småningom, rätt obekvämt, i varsin vilstol.

7 augusti 2014. Kapellskär - Gräddö - Södersvik - Vreta - Harka - Björnö - Norrtälje - Söderby. Ca 5 mil.

Vi landar i Kapellskär framåt lunchtid och trampar till Norrtälje via Gräddö och Södersvik och sedan längs den stora vägen till Vreta. Sen vidare på den lilla vägen mot Björnö till Norrtälje. Lunchsallad framåt 1430 på Norrtälje Pizzeria innan vi tar de sista tramptagen hem.

Vi har haft en fantastiskt fin resa från Korpskog/Öland till Karlskrona, för båtfärd till Gdynia - vidare genom Polen och runda den lilla ryska enklaven, vidare norrut genom Litauen, Lettland och längs Estlands västra kust för att sedan ta båten hem från Paldiski till Kapellskär, för cykelfärd den sista biten hem. Vi har i princip bara haft varmt och sol hela resan (utom tre timmars dundrande åska och regn). Vi har haft det riktigt, riktigt bra.

Sammantaget har cykelresan omfattat ca 170 mil. Vi är mycket nöjda och glada över denna fina resa. Det har inte funnits någon rädsla eller oro, inga incidenter och inga obehagligheter (mer än smällarna då, kanske). Det har genomgående känts tryggt och säkert att färdas i dessa länder.


Anette Grinde

6/8 2014. Anette Grinde, någonstans nära Növa (nordvästra Estland) -
i ett fantastiskt skogsområde (nationalpark/naturreservat).
Det var ett fantastiskt vackert område.

Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Polen  -  Blogger.com. Långfärdscykling fb-grupp. Polen - wikipedia. Litauen - wikipedia. Lettland - wikipedia. Estland - wikipedia. Bloggare om långfärdscykling. Bloggare om Estland. 

30 juli - 1 augusti 2014. Per cykel i Litauen och vidare mot Lettland.

30 juli 2014. Vilkaviskis, Litauen - Sakiai - Lekecial - Vilkija - Babtai, Litauen.  Ca 125 km.

Litauens flagga.

Vilkaviskis, Litauen. God-morgon-solen förvirrade oss idag. Den kom på en annan tid eftersom Leifs klocka ställt om sig till Litauisk tid, + 1 timme jmf med Polen. Solen skiner också idag. Vinden är blid och morgonen är vacker. Sjön ligger i full bleke.

Vi kommer iväg en stund före kl 0800. Grus växlas med asfalt. I nästa by får vi tag på bröd och vatten. Kanske blir det pålägg och fil om en mil eller två. Vädret är fantastiskt även nu.

Plan mark, medvind, sol, stora arealer, fattigt och fin asfalt. Vi har det skönt och fint.

Sakiai (ca 52 km). En lagom stor prick på kartan för att finna en hyfsad matbutik. Lunch i parken ger mer trampenergi. Det gör gott.

Sen drar vi mot ost och det blir lite stretigare i vinden. Lekecial - Vilkija. Det är skönt med platt landskap och skog. Det svalkar en aning i skuggan. En liten färja tar oss över vattendraget till Vilkija. En rysk cykelfamilj vilar i parken strax intill.

Vi trampar vidare mot Babtai. Det är en aning svårt med infrastrukturen den sista biten. Vi tvingas cykla på motorvägen i ca 2 km. Det finns helt enkelt ingen väg att ta sig till byn på annat sätt. Strax intill ligger floden, där vi tänker oss att sova för natten. Vi äter middag vid flodkanten, men flyttar oss sen för camping när mörkret fallit. Det blev för mycket folk i faggorna. Vi hittade strax en ängskant nära en kyrkogård som fick duga.

Vi har haft en varm och fin dag. Ca 125 km, varav 2 km motorväg, ca 10 km grusväg och ca 10 km felkörning.

Torsdag 31 juli 2014. Babtai, Litauen - Labunava - Kedainiai - Panevezys, Litauen. 96 km.

Start 0630 från Babtai. Riktning norrut. Idag är det molnigt vid start. Det har lovats regn, sade någon igår.

Babtai - Labunava (frukost) - Kedainiai.

Framåt 12-tiden när vi Krekenava. Där kommer regnet och en hejdundrande åska. Vi placerar oss under ett tak och väntar. Det åskar så att det skakar i byggnaden vi står intill. Det skakar rejält. Efter ett par timmars filurande under taket blir vi inbjudna på te i bibliotekslokalen -det är ju där vi hukat en tid.

Vi är lite osäkra på innebörden av denna
lapp, som satt på toan på hotellet.

Så småningom kommer vi iväg igen (efter ca 3 timmar). Regnet började sen lite smått igen, men vi trampade på till Panevezys. Strax norr om stan (ca 6 km) lyxar vi och tar in på ett hotell (ca 300 kr för ett jysst hotellrum med frukost för två). Dagens cykeldos uppgick till 96 km.



Fredag 1 augusti 2014. Panevezys, Litauen - Valbalninkas - Birzai - Skailskalne, gräns mot Lettland - Bärbele - Valle - Birzgale - Kegums - Sniedzes (Ogres södra strand), Lettland. 153 km.

Vi sov gott inatt. Vi var glada att vi tog oss hotell-lyxen. Himlen är grå idag också. Det regnade en skvätt i natt. Vi hoppas att vi klarar oss från regn idag. Hotellfrukosten bestod av kaffe och en redig omelett. Vi känner styrka och glädje inför dagen.

Iväg strax efter 0800. Morgontemperaturen är blid. Det är fint cykelväder. Vi trampar norrut enkelt och glatt. Vi 13-tiden är vi i Birzai (ca 63 km). Vi shoppar loss för att bränna de sista Litauiska slantarna på lunch-fika som vi äter i gröngräset nära stadens sjö.

I Polen tror vi att det var lag på att ha cykellyse och i Litauen tror vi att det är lag på att ha reflexväst för cyklister. Bra lagar skall följas, men vi bryter mot båda.

Ca 30 km grusväg med tvättbräda och gropar, men utan så mycket löst grus. Landade framåt 2130 på en finfin camping tvärs över vattnet sett från Ogre, Lettland (några mil öster om Riga). Länge och sent blev det sålunda idag. Campinganläggningen är just en sådan typ som jag skulle kunna tänka mig att driva; camping, fina stugor, ett stort och fint boningshus, vatten och fina omgivningar. Just här verkar dock människorna saknas, och de är ju en förutsättning för fin verksamhet.

A..

Lettlands flagga.

Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Polen  -  Blogger.com. Långfärdscykling fb-grupp. Polen - wikipedia. Litauen - wikipedia. Lettland - wikipedia. 

24 juli - 29 juli 2014. Per cykel i Polen.

24 juli 2014. Gdynia – Gdansk – Sobieszewska/Sobiescewo. 60 km. 

Polens flagga (vit & röd).

Vaknar med en fästing i naveln. Den satt lite illa till och var svår att få bort. Vi har tidigare plockat bort tre fästingar mellan Leifs tår. Det påminner oss om att vi har missat att ta årets fästingspruta. Dumt.

Vi tar oss så småningom ut från Gdynia mot Gdansk (Polen). Vi åker längs stranden i ett skogsområde. Det går långsamt. Vi kör fel igen och igen. Det gör vi förstås alltid, men särskilt i städer. Det är fantastiskt vackert, med skogsområdet, stranden och det osannolika vägval som görs. En del undrar bestämt vad vi håller på med. Några pekar oss i rätt riktning, ja, Gdansk ligger åt det hållet och ja, det går (i något mått) att komma fram den här vägen. Min bild av Gdynia och Gdansk är att det är ett enda stort industriområde. Bilden kom på skam. Här fanns en fantastisk strand, där tusentals sollapare ligger och njuter av väder, hav och vind. 

Vi letar ständigt, på våra resor, mat, dryck, karta, pengar och tak över huvudet. Eller tältplats. Ja, det är förstås ingen skillnad på denna. Alltid är det något som behövs. 

Det är alltid svårt att komma ur städerna, men mellan Gdynia och Gdansk var det verkligen en fantastiskt vacker miljö. Väl inne i Gdansk, i den gamla staden, fick vi återigen förundras över det fantastiskt vackra. Vi trampade, efter sen lunch eller tidig middag, ut från staden och tog oss vidare till Sobiesewska, där vi hittade en liten camping. Den lilla orten ligger sålunda några mil öster om Gdansk, nära kustlinjen (även om vi inte ser vattnet). Där tog vi in och slog upp vårt lilla tält, där vi inte riktigt ryms med oss och våra saker. Vi hoppas på fint väder hela tiden. 

När vi anlände till denna stad var det broöppning (över Wista). Bron öppnades manuellt. De broansvariga fick manuellt ta upp klaffarna för att sedan köra en del av bron åt sidan, som en egen båt togs den åt sidan. Mycket ovanligt, lustigt och fint. Man blir glad av sånt. 

Vi kan, här liksom i Indien, konstatera att folk i gemen inte känner till sin omgivning särskilt väl. Man kan fråga någon på gatan om de känner till var campingen ligger och de känner inte till den alls. Strax visar det sig att den ligger ett par hundra meter bort. 

Sol och fint. Lite vindigt, men mest med. Inget ont i sinnet, bara gott och vänligt. En bra dag, sålunda. En bra, vänlig och glad dag. Man blir glad av sol, så låt nu regnet hålla sig på håll. 

25 juli 2014 Sobieszewo - Jantar - Rybina - Marzecino - Mynary - Wilczeta. Drygt 10 mil. 

Sobieszewska. Sol. Vid campingen oroade vädret en del. Tältet är rätt litet. Blir det regn så blir det nog ogörligt. Vi hoppas på gott väder.

Vi kommer iväg kring 0820. Strax tar vi en färja (10 pln – sloty). Linfärjan hade ingen egen motor, en lite båt låg vid sidan och körde den framåt.

Jantar – Rybina, skruttig asfaltväg fylld av gropar och skutt. 

Mynary. Regn. Pizza på pub under tak. Sen sol igen. 

Wilczeta. Drygt 10 mil idag. Får sova på en stor äng bakom bensinmacksägarens hus. Flygmyrorna bombarderar oss och tältet, så vi kryper in otvättade. 

26 juli 2014. Wilczeta – Lidzbark Warminski. 62 km.

Sover på en äng bakom ägarens hus. Vaknar i ett blomsterhav. Ljuvligt. Ingen dusch och tvätt, ingen el, men ändå fint. Packar ihop och iväg före 0700, köper morgonbröd. Frukost i from av kaffe och mackor på en parkbänk i byn. Sen riktning Orneta (väg 509). Ett vackert böljande landskap. Kullar och dalar i öppen jordbruksbygd. Det är varmt men lite molnigt. Ensligt, öppet och vackert. 

Frukost nr 2 i Lubomino, där vi sen viker av mot Bieniewo. Vi ser fina hus och skruttiga hus. Vi ser många fina bilar. Öl verkar vara huvuddrycken. Det är lugnt och stillsamt var vi än är. 

Lubomino – Lidsbark = 26 km. 

Wolnica. Farthämmare. Här finns glesa kullerstenar genom hela byn. Det sänker hastigheten radikalt. Det är hoppigt att cykla på och i kanten är det lös sand, som ju inte är mycket bättre. 

Det är stora och öppna fält i landskapet. Marken brukas. Rätt många kor. Vi cyklar också genom ett skogsområde på en liten, mycket trafikblid, sidoväg. Vi köpte en ny karta i går som gör navigationen lite lättare (1:200 000).

Lidzbark. Leif lycklig. Köpt elektrisk pryl. Solfångarladdare inköpt (95 pln).

Wilczeta - Orneta = ca 20 km.

Orneta – Lubomino = ca 9 km. 

Vi bor på en badstrand strax norr om Lidzbark. Vi äter en god middag på badplatsen med vårt kök; tonfisk, lök, tomat och nudlar smakar väldigt gott. 

Badplatsen är stojig. När natten är kommen är den ändå rätt lugn. Det är 6 tält på platsen när vi vaknar nästa morgon. 

Söndag 27 juli 2014. Lidzbark -  Bisztynek – Reszel – Swieta Lipka – Ketrzyn (74 km) – Gizycko. 

Väckning 0500. Solen vaknar sakta. Natten har varit mycket god. Vi packar ihop, ställer tältet på bryggan för torkning och äter frukost i sol och stillhet på en bänk intill. Morgonen är ljuvlig. Avfärd ca kl 0700. Riktning Lidzbark och sen österut bort mot de stora sjöarna. 

Solen skiner. Vinter lyser med sin frånvaro. Det är fantastiskt härligt att cykla i morgontiden. 

Nästa frukost intas ca kl 1000 i Bisztynek, i en liten park. Ja, som tur är så är mataffären öppen även på söndagen. Polen har gott om små matbutiker. Det gör det lätt att komplettera matförrådet flera gånger om dagen. 

Vi noterar att söndagen, för det flesta, är arbetsfri. Det sker inte arbete på de oändligt stora fälten idag. Längs fälten ses inga stenmurar eller stenrösen, det är uppenbart att det är bördiga, stenfria och lättodlade marker. 

Glasspaus i Reszel. 

Swieta Lipka. Här finns en fantastisk kyrka (stor turistattraktion) med otroliga målningar, i en liten by ute på landsbygden. 

Vid ca 80 trampade km häller vi i oss nästan två liter läsk. Energin håller visst på att ta slut för idag. 106 km. Gizycko. Bor på camping.

Otroligt varmt. Stora jordbruksfält. Kuperat, men med milda backar. Ordentlig motvind. 

Camping med dyr dusch och toa. Tåg på ena sidan, tivoli, musik och hamn på den andra. Hur skall detta gå? 

I Gizycko finns en helt öppningsbar, svängs i sidled, bro i kanalen ut mot sjön. Den öppnas och hålls öppen så att alla båtar kan passera. Det gav en lång öppningstid. I vår väntan kom två smutsiga mc-åkare (en tjej och en kille från Tyskland) som rest i Mongoliet. Vi blir sugna igen, på den typen av resande men behöver då köpa nya motorcyklar för sådant äventyr. Jag behöver då också öva på den typen av körande.  

Gizycko är en turistbygd. Båtar, restauranger, tivoli, musik.

Måndag 28 juli 2014. Gizycko – Widminy – Olecko – Baklarzewo - Suwalki. Ca 100 km.

Ja, efter den dyra duschen igår somnade jag gott. Jag var rätt utmattad igår. Vi håller, som vanligt, på för länge utan mat. 

Ca 0700 från camping mot mataffär. Hittar frukost efter en stund som glatt äts i ett dike. Vi trampar vidare på en fin grusväg och mår gott.   

Idag är en kuperad dag. Solen gassar, det är ordentligt vindigt, oftast motvind. Öppna stora vält varvas med kameraövervakad skog. Vägarna är som vanligt smala, utan vägren. 

Ca 15 svenska motorcyklar åkte förbi oss, utan att stanna. Ja, det är möjligt att de inte intresserade sig för cyklister (även om vi är svenska och mc-intresserade). 

Lunchpizza i Olecko. Baklarzewo (76 km, ca 20 km till Suwalki). I Baklarzewo finns bunkermuseum från det fasansfulla kriget. 

Suwalki, ca 100 km. Europark-camping vid stor, fin och ny idrottsplats. Campingen var alldeles ny, alldeles tom och fantastiskt fin. Ja, det trillade in några till innan natten var kommen och de klumpade ihop sig nära varandra. Det är lustigt att se. 

Idag har vi haft det varmt, motvindigt, öppna fält, lite skog, rätt kuperat och väldigt fint. Vi har haft en mycket fin dag i Polen. 

Tisdag 29 juli 2014. Suwalki (Polen) – Vilkaviskus (Litauen). Ca 100 km.

Suwalki. Sen start trots väckning 0500. Iväg till frukostaffär 0730. Soligt. Ingen vind. Varmt.

Vi får färdas ett par mil på en starkt trafikerad väg mot den Litauiska gränsen. Det går väldigt många stora lastbilar åt båda håll. Vår del – vägrenen – är mycket smal. Vi är tacksamma för att den ändå finns, och vi balanserar på den så gott vi kan.

Gränspassage vid ca 30 km. 

Kalvarija (Litauen). Nya pengar (LT. Euro 2015). Bankomater är bra, men gav inget valutabesked. Vi löser omräkningsfrågan genom att köpa en glass (där priset anges både i Euro och i Litauiska valutan).  

Plötsligt kör vi bara runt, kommer fel och får vända. Ingen väg leder oss rätt. Alla alternativ slutar på den stora vägen som saknar vägren, är smal och är fylld av dundrande lastbilar. Vi kommer inte framåt och frustreras en del. 

Här, i Litauen, går korna en och en, fastbundna i ett långt rep. Inga inhägnade hagar. Hushållen som har kor, har en eller två. Inga större hjordar syns till. 

3 mil grusväg. Tvättbrädesväg med mycket löst grus. Väldigt svettigt. Mjuka och långa kullar med ohyggligt stora ängar. Milatals känns det som man ser över ängarna. Inga människor syns till. Någon bil och traktor dammar snabbt förbi i det lösa gruset. Man får passa sig för stenskott. De kör rätt fort. Här är vackert. Det är slitsamt varmt. Svetten lackar friskt.

Ca 100 km idag också. Vilkaviskis (Litauen). Camping vid en rätt stor sjö, där det seglas och åks vattenskidor. Sol, el vid tältet, toa och varm dusch. Det fanns rum i husvagn att hyra för den som ville. Vi nöjer oss med vårt tält. Vi tar ett kvällsdopp, en dusch i stora huset och middag på eget kök innan vi knyter oss för dagen. Vi mår väl. Detta var en jobbig dag (med lösgrus och värme), men som vanligt väldigt fin. Vi har en fantastisk tur med vädret. Det är fullständigt ljuvligt (väldigt varmt).

A..




Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Polen  -  Blogger.com. Långfärdscykling fb-grupp. Polen - wikipedia. Litauen - wikipedia. 

Aktiv aktivitet är trevligt. Nya länder också.

Så där, ja. Nu har vi varit ute och rört på oss en liten repa igen. Och klarat oss helskinnade hem, med nya erfarenheter i bagaget. Trevligt som attan har vi haft det. Svettigt oxå. Typ sisådär 170 mil blev det. Vi startade på norra Öland. Finfina cykelleder finns det där, för den som vill cykla på Öland. De lägger gott krut på cykelleder där. Vi drog vidare ner till Karlskrona, där vi tog båten över till Gdynia. Polen österut, för att runda den lilla Rysslandshörnan (Kaliningrad), och sedan norrut genom Litauen, Lettland och vidare längs Estlands västra kust upp till Paldiski. Det tog oss 17 dgr att ta sig dit. Båt till Kapellskär och sedan bara en halv etapp kvar hem. En finfin runda som klart kan rekommenderas för den som är sugen på en liten cykeltur. Annat transportsätt går förstås också bra.

Länderna - Polen - Litauen - Lettland - Estland - är rätt olika. Alla är dock, i de kvarter vi passerat, rätt platta och cykelvänliga. Nja, de där tvättbrädesgrusvägarna med ett eländes lösgrus var ju inte så cykelvänligt förstås. Det gav rätt bra träning för kropp och psyke i varje fall. Lite svett och stret kan ju inte skada. Ett underbart soligt och varmt väder gör ju cykel och tältlivet lättare än om det regnat. Vi har haft sol alla dagar utom en. Då öste & dundrade det i tre timmar och sen var det finfint igen. Värme och sol är ljuvligt.

Aktiv aktivitet är trevligt. Nya länder också.

 A..

21 juli 2014 Korpskog - 7 augusti 2014 Söderby.