Bouppteckning (dödsfall) ...

En bouppteckning är en handling som beskriver de tillgångar och skulder som ett dödsbo har efter en persons dödsfall.

Bouppteckningen blir en legitimationshandling för dödsbodelägarna, att användas t ex när den avlidnes bankkonton eller dess fonder, mm, skall fördelas och avslutas. Innan den är ingiven och godkänd kan konton, fonder, mm normalt inte fördelas.

Bouppteckningen skall förrättas av två personer, som samtidigt inte kan vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för dödsbodelägare eller efterarvinge. Förrättningsmännen skall utses av den eller de dödsbodelägare som skall lämna uppgifter till boet. Förrättningsmännen skall vara kunniga och trovärdiga. 

Förrättningen - där bouppteckningen slutligen görs - sker den dag då dödsbodelägarna och andra berörda samlas och går igenom boets tillgångar och skulder. Bouppteckningen upprättas under denna dag av förrättningsmännen tillsammans med bouppgivaren.

Till förrättningen skall kallas dödsbodelägare, efterarvinge, efterlevande make, registrerad partner eller sambo, god man om sådan finns (eventuellt Allmänna arvsfonden). Dödsbodelägare kan vara t ex den efterlevande maken eller registrerade partnern, sambo (om bodelning skall ske), arvingar, universella testamentstagare och Allmänna arvsfonden och arvingar efter en tidigare avliden make.

Om den avlidne var gift, ärver den kvarvarande maken. Detta gäller även om det finns gemensamma barn. De gemensamma barnen ärver först när båda föräldrarna har avlidit.

Om den avlidne var gift, och hade barn tillsammans med någon annan har de barnen (särkullbarn) rätt att få ut sin andel av arvet omgående. De kan avstå denna rätt till förmån för den efterlevande maken. Det innebär att särkullbarnet får vänta på sin andel tills den efterlevande maken avlider.

Om make eller barn saknas ärver den avlidnes mor och far. Som nästa led kommer den avlidnes syskon och därefter dess syskonbarn. Därefter, om dessa inte finns eller inte finns i livet, ärver farfar, farmor, morfar, mormor - och om någon av dem är avliden, ärver dennes barn.

Sambo eller kusiner ärver inte, om det inte finns ett specifikt förordnande i ett skriftligt och korrekt undertecknat och bevittnat testamente.  

Bouppteckning skall upprättas senast tre (3) månader efter dödsfallet och inges till Skatteverket en månad efter det att den har upprättats.

Ingivare av bouppteckningen kan vara t ex en dödsbodelägare eller en av förrättningsmännen.

Värdet på de tillgångar och skulder som skall tas upp i bouppteckningen utgår från det marknadsvärde de har på dödsdagen. Kostnader som har uppkommit efter dödsdagen skall i princip inte tas med, förutom begravningskostnader och kostnader för bouppteckningen. Vi har ingen arvsskatt kvar i vårt land idag, så frågan är mer en utredningsfråga med möjlighet till kunskap om äganderätt, mm.

Bouppgivaren skall försäkra - på heder & samvete - att uppgifterna i bouppteckningen är korrekta, och därmed även att samtliga tillgångar och skulder som fanns på dödsdagen finns med.

Förrättningsmännen skall intyga att allt har antecknats korrekt och att boets egendom har värderats efter bästa förstånd.

När bouppteckningen är gjord, undertecknad, ingiven till Skatteverket - och återsänd till ingivaren - kan fördelningen av boets överskott, såsom t ex banktillgodohavanden och fonder, göras.

Heder & samvete, och en fördelning enligt testamente eller laglig arvsrätt. Även om den ibland kan kännas omåttligt orättvis, eftersom makar, partners eller sambos inte alltid har sett om sitt hus. Eller så har de just det.

A..

Företagshuset upprättar bouppteckningar 

 med anledning av dödsfall.

· Företagshuset dokumenterar bygdens folk genom 

minnestexter, samlade av fotografier, mm. 

Länkar;  * Läs andra bloggares åsikter om arv - testamente - bouppteckning - efterlevande maka  - skatteverket -  * Politometern. *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. *  Blogger.com  *  Adlibris & BL-info. *  Bokus & BL-info. 

På temat arv, testamente och bouppteckning...

Ett testamente måste ha en viss form för att vara giltigt.

Ett testamente måste vara upprättat i skriftlig form och skall vara undertecknat av testamentsgivaren (testator). Testamentsgivarens underskrift måste vara bevittnad av två personer (testamentsvittnen).

Testamentsvittnena från inte vara jäviga. De skall vara medvetna om att handlingen omfattar ett testamente, men de behöver inte känna till innehållet. De skall själva vara "rediga" och kunna intyga att inget "oredigt" skett kring testamentet och dess tillkomst. Vittnena skall ha fyllt 15 år och får inte vara nära anhöriga till testamentsgivaren. Testamentsgivarens maka/make, barn, barnbarn, syskon, far/morföräldrar eller föräldrar kan sålunda inte bevittna testamentet. Det finns ytterligare personer i denna krets, som inte skall bevittna testamentet, då det i sådant fall riskeras att betraktas som ogiltigt. Ett vittne får inte heller vara testamentstagare i testamentet, d v s vara en person som kan erhålla egendom genom testamentet.

Vid formuleringen av själva testamentet är det viktigt att formulera sig tydligt, så att inte tolkningsproblem uppstår när den avlidnes önskan, dvs testamentet, skall uppfyllas. Ändringar i livet och dess olika skeenden, kan skapa behov av att ändra testamentet. Ett testamente kan ändras eller skrivas på nytt, med nya vittnesunderskrifter, eller behållas i sin ursprungliga form om det känns relevant och om den gamla skrivningen omfattar de förändringar som har skett i livet.

Bröstarvingar har rätt till sin laglott. Laglotten kan inte testamenteras bort. Barnens har alltid rätt till sin andel, som lagen föreskriver den. Laglotten utgör 50% av det som de skulle ha fått, om inget testamente hade upprättats. Resterande del av kvarlåtenskapen kan testamenteras bort.

Barn till ogifta, som inte har skrivit ett testamente till förmån för annan än sina barn, ärver hela kvarlåtenskapen efter den förälder som gått bort. En sambo ärver inte sin sambo till någon del, om ett testamente inte är skrivet.

Mer kring temat arv, testamente och bouppteckning inom kort.

Lev Väl.
Hälsar en dunderförkyld skribent...


DN 2012-02-24 om bouppteckning.
Skatteverket om bouppteckning.
Testamente enligt wikipedia.
Ärvdabalken.

Läs även andra bloggares åsikter om testamente - arv  ..  Politometern om testamente - ... * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com 

Tillgångar, skulder, enskild egendom, giftorättsgods och skilsmässa.

Män och kvinnor äger sina egna saker och ansvarar för sina egna skulder. Detta förhållande ändras inte för att man blir sambo eller gifter sig. Detta gäller vare sig du är gift, sambo eller singel.

Om två personer har bestämt sig för att gifta sig bestämmer de, var för sig, fortfarande själva över vad de vill göra med sina tillgångar eller hur de vill förhålla sig till sina skulder. Undantag finns naturligvis, som alltid. För avyttring eller belåning av en fastighet krävs t ex ett skriftligt samtycke av makan/maken.

Om makarna sedan bestämmer sig för att dela på sig, genom skilsmässa, krävs en uppdelning (bodelning) av deras tillgångar. De förfogar i detta läge inte själva helt över sina egna tillgångar. Hur tillgångar skall fördelas i bodelningen beror, enligt huvudregeln, på om deras tillgångar är att anse som giftorättsgods eller enskild egendom. Det är en viktigt klassificering och bör begrundas noga.

Utgångspunkten är att all egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Om du sålunda gift dig och ni inte tillsammans har upprättat ett äktenskapsförord er emellan är utgångspunkten att era respektive tillgångar är giftorättsgods. Undantag finns t ex om en tillgång har erhållits genom arv eller gåva, med det särskilda förbehållet att det skall vara enskild egendom.

Omklassificeringen från giftorättsgods till enskild egendom kan göras genom ett gemensamt upprättat äktenskapsförord. I ett äktenskapsförord kan makarna avtala t ex att alla tillgångar som fanns vid tidpunkten för giftemålet skall vara enskild egendom, att vissa enskilda tillgångar ska vara enskild egendom eller att alla tillgångar som innehas nu och tillkommer i framtiden skall vara respektive makes enskild egendom. Ett äktenskapsförord måste undertecknas av båda makarna och registreras för att vara gällande. Äktenskapsförordet, som ju är ett undantag från huvudregeln om giftorättsgods, görs i samband med att äktenskapet ingås, eller under det pågående äktenskapet - och det kan ändras när som helst under äktenskapet. Det görs genom en gemensam aktiv handling - ett, av båda makarna, undertecknat dokument som ingivits för registrering. Det kan alltså bara ingås eller ändras genom att makarna är överens om att det skall ingås eller ändras.

Vid en skilsmässa görs sålunda en bodelning. I denna delas makarnas tillgångar, som är giftorättsgods, efter avdrag för makarnas skulder lika mellan makarna. Undantag från detta finns, t ex gällande korta äktenskap eller genom andra frågor gällande oskälighet. Den enskilda egendomen ingår alltså normalt inte i bodelningen. Den ägs även fortsättningsvis av den som ägt den innan bodelningsfrågan blev aktuell.

Ett giftemål innebär ett löfte till varandra kring hur och att man vill leva tillsammans. Det är en fråga om kärlek, trygghet och gemensam omsorg. Frågorna om vad äktenskapet betyder för respektive part bör aktivt begrundas och diskuteras innan du kliver in i äktenskapet. De spelar roll. För dig, för din vän, för dina/era barn och för ert framtida liv tillsammans.

Om du gifter dig ändras också de ekonomiska och juridiska reglerna i förhållande till den du gifter dig med, i jämförelse med om ni inte gift er. Och det ni har tillsammans, och var för sig. Se till att du förstår innebörden och ändra, gemensamt, det som bör ändras för att läget skall bli just så som ni tänkt er - tillsammans. Vad händer om någon blir sjuk? Vad händer om någon av er dör? Hur vill den som dör ha det? Och hur blir det för den som blir kvar? Vad händer om kärleken tar slut och ni inte mäktar fortsätta ert liv som gifta, tillsammans? Spelar det någon roll om någon av makarna har barn? Hur påverkas de av giftemålet? Hur blir det för barnen om ni inte gifter er och hur ändras det om ni gifter er?

Så. En annan fråga att utreda är hur makar ärver varandra. Och hur barnens arv påverkas av att föräldrar gifter sig med varandra.

Anette Grinde 

Hur är det att vara sambo, egentligen?

Att flytta ihop med sin älskade vän är ett stort steg. Det skapar nya förutsättningar och det skapar också nya juridiska förhållanden dem emellan. Vad händer när en av parterna dör och vad händer om någon av dem inte längre vill att samboförhållandet skall fortsätta? Ja, utan avtal och andra juridiskt korrekta handlingar kan detta skapa oönskade resultat – eller i varje fall väldigt obekväma och tragiska för den kvarvarande parten.

Om en sambo dör gäller att vederbörandes barn, föräldrar eller syskon har en laglig arvsrätt. Om barn, föräldrar eller syskon saknas går arvet, utan testamente, till Allmänna Arvsfonden. Den efterlevande sambon saknar laglig arvsrätt. Den efterlevande sambon kan därmed behöva lösa ut sin sambos barn eller arvsberättigade familj, för att kunna leva kvar i den bostad där de gemensamt bott. Saknar hon/han den möjligheten krävs sannolikt en försäljning och flytt. För att ändra detta förhållande krävs t ex ett genomtänkt ägande och/eller ett testamente, väl genomtänkt och formellt korrekt formulerat. (Läs mer om arvsrätt på wikipedia)

Vid en separation, där någon flyttat in till en annan person i dennes bostad, sker ingen delning. Den som äger bostaden, eller står på hyreskontraktet, får behålla bostaden. Den som flyttat in, har ingen rätt till bostaden.

Vid en separation, där ett gemensamt köp eller bostadsanskaffande skett, har båda lika stor rätt till bostaden. Varje sambo har rätt till halva värdet av bostaden, oavsett vem som äger bostaden, vem som står för kontraktet, eller hur stor insats någon av parterna har lagt i boendet. I den mån man önskar ha en annan fördelning, t ex med hänsyn till ägandeandel, behov eller insats krävs avtal mellan parterna. Detta bör upprättas i samband med att bostaden införskaffas eller under "fredstid", d v s inte under separationen när avtalsfrågor ter sig svårare än under sambotiden.

Är du sambo bör du, tillsammans med din vän, tänka över hur er situation skall se ut om ett dödsfall sker eller en separation er emellan inträffar.

Inte sen, utan just nu.

Anette Grinde