Att springa är fantastiskt....

Runners World nr 5 – 2010.

Jag läser ledaren av Claes Runheim och håller särskilt med om några av hans ord.

Löpning är fantastiskt. Det är helt enkelt bara att sätta igång.

- man måste ha ett visst mått av jävlar-anamma för att hålla på med löpning. Det positiva är att de allra flesta har ett starkt psyke, vissa till och med utan att veta om det.

Ja. Det gäller verkligan att inte ge upp, att hålla igång och att sätta upp positiva målbilder. När det är gjort och man följer den utsatta planen, så skapar det nytt välmående, nya resultat och en ny dimension på löpningen.

- se hela kom-i-gång-planen långsiktigt.

Ja. Allt är inte gjort på en kvart, men vi måste börja någonstans och vi måste hålla i. Måtta lagom och höj ribban allteftersom. Gör något för att förbättra din löpning varje dag, men med sikte på att du skall hålla och utvecklas under en lång period framåt.

- gör löpningen till en rutin. Planera in löppassen i almanackan och genomför dem. Det finns inga skäl att låta bli dem.

Ja. Detta är en av de absolut viktigaste kommentaren i hans ledare. Just så är det verkligen. Om du skall bli en löpare, så får du inte skapa undanflykter och låta bli löpningen. Du måste helt enkelt alltid vara en löpare. Har du tänkt att du skall springa, så gör just det.

- leta upp en klubb och träna med andra.

Ja. Det skapar mervärde ur många perspektiv. Det lär dig mer om löpning, det peppar dig till nya utmaningar, det bidrar till att du får fler löparkamrater, det för dig till nya platser och nya tävlingar. Med mera.

- anmäl dig till ett lopp.

Ja, det är värdefullt, inspirerande och skapar förutsättningar för förbättring. Att träna är en sak och att tävla är en annan, oavsett vilken vikt du lägger vid just den tävlingen. Tävling kan ses som en tävling där du pressar dig i relation till andra. Det kan också ses som ett utmanande snabbpass. Anmäl dig till lopp med olika distanser. Det utmanar din kapacitet.

Att springa är fantastiskt. Det är dags att höja ribban.

Anette Grinde
Sthlm 10 Juni 2010

Svenska Marathonsällskapet kallar till årsmöte den 9/4 2010...

Handlingarna når medlemmarna för begrundande.

Styrelsen består av 7 personer, med 2 suppleanter. Var och en har en särskild uppgift. Omfattningen av uppgifterna är inte, som utomstående, helt möjliga att utröna. Säkert ligger de inom måttans gräns. Så skall det ju vara i ideella föreningar. Fast ibland är det lite upp till var och en förstås. Lite så skall det ju vara, även om måttans gräns inte hålls ibland. Man kan undra hur det är i marathonkretsens tjänst.

I verksamhetsberättelsen för det gångna året finner jag kontaktombuden för respektive region i landet. Här hade det varit roligt att veta omfattningen av deras arbete. Någon liten rapport från några av dem, vad gäller arbetet som kontaktombud och också vad de tänker kring sitt område och Marathonsällskapets verksamhet i just deras region. Vad händer, när och varför. Eller varför inte. Tidningen måste vara det bästa sättet för denna information. Kanske har jag läst slarvigt, när jag känner att jag saknar detta. Eller oxå har det inte funnits med.

I verksamhetsplanen står att sällskapet skall öka kontakten och samarbetet med kontaktombuden. Som utomstående undrar jag hur kontakten har varit och hur de skall förändras. Hur får de information, hur arbetar de för föreningens räkning och vad är målet för deras syssla? Jag får känslan, i handlingarna till årsmötet, att dessa delar behöver utvecklas. Kanske är det så. Kanske inte.

Antal medlemmar minskar. Och medlemsintäkterna då också. 2008; 124 170 skr. 2009; 84 835 skr och budget 2010; 75 000 skr. I verksamhetsplanen för 2010 anges att en målsättning är att försöka öka medlemsantalet inom sällskapet. Detta är en aning motsägelsefullt.

Om man sätter ett öppet mål för gruppen på 75, när man egentligen vill över 85 - hur sätter det sin prägel på loppet för den gemensamma gruppen? Vet alla att målet egentligen är över 85, när det tydligt står 75? Är föreningens ambition att öka eller minska sin medlemskår för 2010?

Medlemsrabatter på startavgifter och rabatter på löparprylar är en del av föreningens förmåner. Antal lopp ser ut att vara ganska många, medan prylrabatterna ser ut att vara få. Här ser föreningen ut att kunna göra mer. Kanske är detta en uppgift som behöver uppmärksammas för alla. Rabatter kan t ex bytas mot marknadsföring på hemsida och i tidning. I lagom dos.

I resultatrapporteringen ser jag ett skarpt samarbete med RW. Samarbetet syns som en ekonomisk sidopost 2009. Det syns inte i budget för 2010 och dets syns inte i utfall 2008. Om detta undrar jag vem bär risken och hur ser det ut? Om detta vill jag gärna veta mer.

För övrigt ser sällskapet ut att ha en acceptabelt god ekonomi. Förutom de fallande siffrorna för medlemsavgifterna. Som rimmar illa med ambitionen att bli fler. Jag undrar dock vad syftet med den avsatta reservfonen om 96000 skr är och varför en skuld till RW finns med nästan 65 000 skr. Jag undrar även vad resekostnaderna består i - d v s vem/vilka har rest och varför.

Tidningen, rabatterna, kamratskap och njutningen i aktiviteten är exempel på sådant som kan ge mervärde i medlemsskapet. Detta bör framhävas igen och igen.

Som alltid bärs en förening av dess styrelse och dess medlemmar. I ett öppet och vänligt, som i tillförande, samtal. Där styrelse och medlemmar är aktiva. Där de brinner för sin sak. Aktiva som i skrivande och talande. Aktiva - som i görande och uppmärksammande - där kan föreningen skapa mervärde för fler. Tala och gör, med glädje i rösten. Det skapar helt enkelt fler och mer. Vilket kan tillföra än mer....

Idrotten och engagemanget tillför. Det skapar mervärde för många. Detta är en uppgift för våra politiker att se och skapa goda förutsättningar för. Förutsättningarna för idrotten och för föreningslivet får inte försämras. Idrotten och föreningslivet är en mycket viktigt kraft i samhället. Kostnader, mervärdesskatt, regelsystem och administrativa bördor är exempel på frågor som ofta tär på de ideella krafterna. De bör hållas med måtta och med enkelhet. Uppgifterna är dock aldrig ensidiga. Hos föreningarna ligger ansvaret, förutom i glöd och engagemang, i att följa gällande regelsystem, att inte slira och skapa egna regler. Även där kraften är ideell.

A ...