Visar inlägg med etikett Ja till Livet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ja till Livet. Visa alla inlägg

söndag 22 augusti 2010

Plötsligt händer det...

Plötsligt händer något,
som vi inte är beredda på.
Det kan förändra livet.
För alltid.

Var varsam.
Om lyckan.

Var varsam.
Om dina medmänniskor.

Var varsam.
Om orden.

Var varsam.
Om livet.
Var varsam.
Om dig själv.

tisdag 17 augusti 2010

Nej, till abort....

Kan man ändra inställning i viktiga frågor, bara genom att skriva om dem – eller tänka på dem i andra termer en stund. Vad är det som gör att vi kan ändra uppfattning, om något vi faktiskt var ganska bestämda om….

Jag skrev en insändare, som rörde frågan om yttrandefrihet och rädsla för straff i samband med nyttjande av vår yttrandefrihet. Hur skall vi kunna debattera och demonstrera, om vi måste vara rädda för straff bara för att vi berättar den krassa sanningen. Utan att fysiskt skada, ta till hårda ordalag eller knytnävar.

På tråden fick jag då en man som talade för Nej, ett kraftigt och definitivt Nej, till abort. Han var representant för en organisation som demonstrerade med känsloväckande bilder – www.abortnej.se . Jag finner demonstrationens väg viktig, för insikt, för kunskap om vad vi gör med liv, för insikt och kunskap om hur vi behandlar människor och liv som människor skall bli.

Jag kan inte vara för Nej, till abort. Eller är jag det, egentligen... Läs mer här....

Anette Grinde

tisdag 15 december 2009

Ja till Livet...

Jag lyssnade i morse (15/12 2009) till en (radio)diskussion om en maillista som Ja till Livet startat för sjukvårdspersonalens behov av samtal efter aborter utförda i arbetslivet. Ja till Livets ordförande Gunilla Gomér förde Ja till Livets talan. Sjukvårdsrepresentanten i programmet protesterade stort. Vilket kan te sig alldeles obegripligt. Det är inte helt osannolikt att där finns mången sjukvårdspersonal som helt enkelt tycker att det är fel att utföra aborter - även om lagen tillåter ingreppet och även om de måste i sitt yrke. Det är inte helt osannolikt att där finns mången personal som finner det påfrestande och därmed behöver tala om saken. Om/när den inte kan talas om på lämpligt sätt på arbetsplatsen, så bör det finnas andra forum för detta.

Om listan är en samtalsmöjlighet så känns den bra. Men - är mail ett bra sätt att bearbeta trauman? Jag hoppas att sjukvården tar hand om de sina, så att de kan tala om och bearbeta det som kan upplevas som besvärligt i arbetet - även om det tillhör arbetets uppgifter och måste göras.

Ja till Livet bör berätta om sena aborter (var går gränsen mellan när man kan ta bort ett barn och när man kan rädda ett barn som föds för tidigt), könsaborter (t ex bortval av flickor) och om åldersproblematik i aborter (- som att många ungdomar använder aborter som preventivmedel). Lär människorna att ta ansvar för sitt umgänge och de konsekvenser detta medför. Att inte "hoppa i säng" utan skydd och omsorg om varandras känsla och hälsa. Ett barn kan ibland bli till med lätthet. När det väl är gjort träder ett mycket stort ansvar in. Ett ansvar för sitt liv, sin "medbrottslings liv" och ett annat - alldeles oskyldigt - liv.

Ja till Livet, sjukvården, skolan och alla andra instanser i samhället som känner ansvar för att informera bör just informera och tala om vikten av skydd, insikten om att ett liv är ett liv och att ett barn inte är något som bara skall "tas bort". Informera om vikten av att använda det som användas bör - för att inte behöva använda sjukvården för att ta bort ett liv. Sådant kan vara skydd, vett och omsorg om sig själv och den man är tillsammans med. Ett barn kan skapa en ofantlig lycka. Det förtjänar allvar från början till slut. Från alla parter.

Använd inte abort som preventivmedel. Det finns andra sätt att undvika en graviditet som är oerhört mycket bättre. Tänk till innan, så behöver inte lag och rättigheter användas. Även om lag och rättighet finns, och ibland är riktigt bra, så skall/bör den ju inte användas mer än nöden verkligen kräver. Med ansvar i din livsstil riskerar du inte att behöva släcka ett liv. Du riskerar inte heller att utsätta dig själv och någon annan för en påfrestning som är alldeles onödig. Tag ansvar för dina handlingar. Tänk till. Innan.

Anette Grinde