28/4-25. Demokratiska samtal....

Måndag 28/4-25. 

Demokratiska samtal.

Gårdagskvällen (28/4-25) gick i demokratins spår i mitt vardagsrum (Ryssladan i bokhandeln). Under två timmar lyssnade och reflekterade vi kring frågan om fakta och sanning - och hur den är viktig för vår demokrati.

Vi reflekterade kring vad som är sant, falskt och det som ligger däremellan, ja, om något av allt det som finns i vårt informationsflöde. Vi funderade kring vilka media som står för sanning, men också vad sanning är. Var och en behöver se och förstå vilka verktyg - vilken uppmärksamhet - vi behöver använda för att slå hål på vilseledande information och hur vi istället kan bidra till att sprida verifierad information.

Vi uppmärksammade varandra på hur och var vi hittar kunskap och verktyg för att kunna bilda oss en uppfattning i väsentliga samhällsfrågor och kritiskt värdera de nyheter och samhällsinformation som passerar våra ögon. Den kompetensen är viktig för oss alla, dels för att klara av vår vardag och arbete, men också för att kunna tillvarata våra rättigheter och skyldigheter som samhällsmedborgare. Vi behöver också reflektera över varför just den informationen når mig, vem eller vad har sett till att den finns i mitt nyhetsflöde. Vem eller vad påverkar vad jag får framför mina ögon?

Vi diskuterade olika mediers roll och påverkan, vems ansvaret är, vikten av att lära sig vara källmedveten men kanske särskilt vilken roll jag som individ spelar i att sprida information vidare. Hur påverkar vi ett samhälle om vi sprider verifierad, korrekt information eller om vi sprider falsk eller vriden information vidare till de cirklar vi rör oss i.

Medvetenhet, kritik och tillit är viktiga delar i vår reflektion kring det som möter oss i traditionell media (SVT, SR, DN, SvD, mfl), men med än mer fokus när vi läser texter eller ser filmer som delas i sociala medier som inte har den journalistiska grundstrukturen med fakta, objektivitet och respekt för kunskap och personlig integritet som utgångspunkt.

I rummet satt människor med vitt spridd kunskap, olika ingångar i tanken kring sin demokratiska insats eller vad den består av. Genom att delta i samtalet, reflektera över innebörden och vara en aktiv och ifrågasättande kraft i samhället bidrar vi till demokratin. Vi lär oss mer om oss själva och vår kunskap. När jag får ögonen på mina egna förutsättningar bidrar jag också till min egen beredskap. Det gör att jag/vi kan bidra, allteftersom samhället eller jag själv behöver oss.

Att tala med varandra gör skillnad.

Jag tackar varje person som deltog i samtalet om fakta och sanning. Dessa människor är en del av kretsen som bryr sig om hur vårt samhälle ser ut. Jag är tacksam för dem och för det de gör.

Om detta ska vi tala igen. Vill du vara med då?

Tack!

Anette Grinde

Narrativ.

Narrativ betyder berättelse. Berättelser konstruerar en verklighetsbild och förutsätter publik och berättare. 

Ju oftare och fler som upprepar en verklighetsbild, desto mer ter den sig som sann. Det behöver den inte vara. Dess syfte kan vara att skada, förändra en verklighetsbild. När vi upprepar och tror på berättelsen, bidrar vi till skadan. 

Exempel kan vara ord om människor och folk, där orden i retur är aggressiva och hårda, oförsonliga. Där man vrider ett ord, tolkar ett ord, en händelse eller en mening till något den inte var avsedd att vara. Man skapar berättelser, nya berättelser och förstärker dem med hårda ord. Hot och hat.

Det görs media, det görs i sociala medier och det görs vid köksborden därhemma. 

Någon säger, dela inte det här budskapet. Det skadar oss. Men, man delar ändå. Man berättar om det i TV och i de stora dagstidningarna. Man delar, berättar och förstärker som man inte ser och förstår att just det är syftet. Att upprepa berättelsen igen och igen ger en känsla av sanning. Det sker t ex genom konspirationsteorier, (felaktiga) budskap om myndigheter, hets mot religioner och folk, ord om vad någon har sagt (som hen inte har sagt) och så vidare. 

På facebook delas budskap med ett lätt knapptryck. Man klipper och klistrar, delar andras tolkning och gör den större, vidare och skapar därmed mer tilltro till narrativet som snurrar till fler. Är det en berättelse som du känner är korrekt? Varför delar du den? 

Varför delas religionsfobin och hatet mot olika folkgrupper? Är det så du tycker att vårt samhälle ska byggas? Vi och dem? Skapar det en fredlig värld?

Varför fortsätter de stora mediehusen att rapportera om hatet och skapa mer vi/dem? Varför får det så stor spridning?  Vilket ansvar har de för hatspridningen eller bilderna? Konsekvensen är t ex att vi som folk blir utsatta om/när vi reser (eller bara finns), att vi skadar andra, skapar bilder av människor som bygger på fördomar, att terrornivåer ökar och att hela vår existens (inte bara svenskar) blir otryggare. Rädslan ökar hoten. 

Kloka människor delar utan att reflektera kring varför. De/vi missförstår avsiktligt eller för att man/vi inte orkar se den större bilden. Varför gör vi - mänskligheten - så? 

Jag undrar om vi kan hjälpas åt att säga ifrån när någon uppenbart har missat att ställa sig frågan om varför? Kan man göra det ett direktmeddelande, ett samtal över en kopp kaffe, ett sms eller i en kommentar till inlägget - kan vi be personen att ta bort de som alltför lätt blivit fel. Eller kan vi be dem reflektera över sitt varför? 

Kan vi ta det lilla besväret, det lilla obehaget, för att bistå i undvikandet att narrativet - där hat/hot, utanförskap, vi & dem - blir en sanning. 

Någon har en avsikt när texten skrevs, spreds och upprepades. Är det samma avsikt hos dig, när du delar eller hänger på i den berättelsen?  

Vilken text delar du och varför? Vilken text kommenterar du och hur? Hur läser du och hur för du orden vidare? 

A..

#narrativ #konstrueradverklighetsbild #demokratiskasamtal #demokratifrukost #magiskasamtal #bildenutåt