Visar inlägg med etikett Ledungen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ledungen. Visa alla inlägg

söndag 31 mars 2019

Erik den helige..


Labacken 31 mars 2019
Foto; Anette Grinde


Jag läser Ledungen och undrar varför det aldrig finns artiklar från vårt närområde i tidningen. Aldrig kanske är en överdrift, men ändå alltför sällan.

Ledungen rör Kultur och miljö i Stockholms län, är alltså en hembygdstidning för vårt län och bör förstås då också innehålla bild/text från våra kvarter. Kanske är lösningen att skriva & fotografera själv? Kanske är det så att ingen eller få skriver från dessa kvarter? Kanske är det dags att påkalla eget ansvar för bygden och dess föreningar för att dokumentera det som är och har varit och har påverkat oss?

Jag får forska om föreningen St Eriks Gille, höra med de ideella krafterna om dokument, bilder och hanteringen i historisk tid. Låt oss börja från början. Här är från början 1960, men med anor långt, långt tidigare.

St Eriks Gille är Roslagsbro hembygsförening. Den bildades den 18 maj 1960, på 800 års-dagen av Erik den heliges död. Föreningen håller alltid sitt årsmöte på denna dag och håller därmed också helgonet i sitt minne, allteftersom. En fråga till föreningen kan vara hur det kom sig att de prickade just 800-årsdagen.

Initiativtagare till föreningen var kyrkoherde Karl Arvid Grandin, som kan antas ha haft kunskap om helgonet och den tid som omslöt honom. Det kan vara förklaringen till hedrandet av helgonet i föreningens form - kyrkoherde Grandins yrkesbana, kunskap och intresse.

Föreningens grund är; St Eriks Gille har till uppgift att verka för hembygds- och församlingskänslans stärkande, att bevara rester av hembygdens gamla kultur samt att försöka skydda kultur- och naturminnesmärken som kan bedömas att vara av värde för kommande släkten.

Av grundstadgan framgår alltså att både församlingen och hembygdens natur och kultur i övrigt är av intresse i föreningen. De båda hör samman här, både församlingen och hembygden. Det kan vi se än idag genom föreningens nära band med Roslagsbro kyrka - föreningen håller sina sammankomster i församlingens sockenstuga vid Roslagsbro kyrka. Församlingen håller också en friluftsgudstjänst vid föreningen hembygdsgård Labacken varje sommar. De gamla traditionerna har inte brutits.

Vem är då Erik den helige, som föreningen döpts efter. Ja, Erik Jedvardsson - Erik den helige - är ett svenskt nationalhelgon och Stockholms skyddshelgon, så det ter sig inte helt uppåt väggarna att förankra honom i bygden, eller hur? En medeltida träskulptur finns i Roslagsbro kyrka. Kanske hade den betydelse för föreningens namn (även om det möjligen är så att träskulpturen nu istället anses föreställa Sankt Olof och inte Sankt Erik). Grundaren Grandins intresse och koppling till kyrkan där skulpturen finns gör namnet begripligt.

Erik den helige, Erik Jedvardsson, Sankt Erik, (Erik IX), föddes omkring år 1125 och dödades den  18 maj 1160, räknas som kung av Sverige omkring 1156-1160. (Omkring, eftersom olika delar av Sverige betraktat honom som kung för annan tid och dokumentationen om honom är relativt sparsam). Han helgonförklarades efter sin död.

Domkyrkan i Uppsala uppfördes på den plats där kung Erik Jedvardsson anses ha dödats år 1160. Enligt legenden var han en god kung och troende kristen. Erik for till Finland tillsammans med biskop Henrik för att omvända finnarna till kristendomen. Hur gick det med omvändandet, tro? Biskop Henrik dog martyrdöden och dyrkas som nationalhelgon i Finland.

Erik Jedvardsson var son till den svenske stormannen Jedvard, som troligen var från Uppland, och hans fru Cecilia. Erik var gift med Kristina Björnsdotter och barnbarn till Inge den äldre och Helena. Erik blev far till Knut Eriksson, Filip (troligen stamfar till Knut den Långe). Erik och Kristina fick också två döttrar: Margareta, död 1209, som gifte sig 1185 med kung Sverre Sigurdsson av Norge samt Katarina, gift med norske stormannen Nils Blaka.

När Erik Jedvardsson var i Heliga Trefaldighets kyrka i östra Aros (nuvarande Uppsala) för att delta i mässan (1160) överraskades han av den danske prinsen Magnus Henriksson. Det blev strid och kung Erik dödades av danskarna. Enligt Västgötalagens kungalängd dog Erik en våldsam död. Skelettet bekräftar att han blev halshuggen i strid, såsom det hävdas i helgonlegenden från 1200-talet.

På platsen där Erik Jedvardsson dog sägs har skett ett mirakel. Det berättas om en vattenkälla som strömmade fram och en blind kvinna som fick sin syn tillbaka när hon rörde vid kungen. Vad som är tro och vad som är sanning är svårt att veta. Mirakel och gamla sägner är ändå fantastiska berättelser. Tänk om dessa mirakel verkligen har skett?

Magnus Henriksson, som uppges vara den som dödade Erik, misstänks också ha dräpt Sverker den äldre, vilken är Eriks föregångare på kungatronen. En brors namn börjar på J, möjligen Joar Jedvardsson. Erik hade anknytningar till och ägde själv gods i Västergötland, vilka han möjligen förvärvade genom äktenskapet med Kristina. Möjligen var Erik jarl i Svealand innan han där erkändes som kung. I Götaland accepterades han tidigast år 1157.

Hembygdsföreningens - St Erik Gilles - fasta punkt är den gamla gården Labacken, belägen i Övra Söderby, Roslagsbro. Gården med boningshus, ladugård, lada och inventarier tillföll föreningen genom arv & donation år 1985. Föreningens ideella krafter har, genom årens lopp, lagt många timmar på att renovera gården och hålla den i ett skick som ger föreningens medlemmar och andra besökare möjlighet att se hur en sådan gård har sett ut, vilka förutsättningar som rått på platsen och dessutom begrunda gångna tiders redskap och annat material som sparats och vårdats i föreningens generösa utrymmen.

Vad vore vår historia om föreningar av detta slag inte fanns och gjorde stordåd för de platser, de historier och de gamla ting som finns i vår närhet?

Nej, den här texten kommer inte att sändas till Ledungen. Den får stanna här. Tacksam och glad är jag för Labacken (hembygdsgården) och St Erik Gilles alla ideella krafters idoga arbete. Ja, också för de som producerar Ledungen. Den ger oss en liten dos extra kunskap om något av allt det som händer i vår del av världen.

Vår historia spelar roll, eller hur?

A..




Information om Erik Jedvardsson har hämtats/begrundats (20190331) från t ex; 
Mer om Labacken i denna blogg; 
Mer om föreningen på deras hemsida; 
Tidningen Ledungen ges ut av Stockholms läns hembygdsförbund och kommer med 4 nr/år


Labacken 24 mars 2019.
Rak flaggstång ger snett hus eller tvärtom.
Är det den fotograferade vinkeln som gör bilden så?
Oavsett vilket, så ter det sig en smula irriterande i
mitt sinne. Foto; Anette Grinde



Labacken 31 mars 2019
Foto; Anette Grinde

torsdag 11 augusti 2016

Fantastiska hembygdsföreningar....

Fantastiska hembygdsföreningar, säger jag igen, när protokoll och verksamhetsbeskrivningar från den lokala hembygdsföreningen når mig i posten. Det gör mig alltid så glad att se att de finns, oavsett var de finns. De är en skarpt lysande stjärna för bygden. Viktig.

St Eriks Gille (Roslagsbros hembygdsförening) bildades 1960. Under 1980-talets början fick de gården Labacken (i princip) till skänks. Då var den inte så vacker, tänker jag som sett den på bild, åtminstone inte själva huset. Det är den dock idag. De har lagt mycket tid, kraft och resurser på byggnaderna och fått dem i fint skick. Det ligger många ideella arbetstimmar i detta. De har på senare år byggt till en lada där de kan förvara sitt material, inkluderande mången historiskt viktig utrustning som visar en annan tid och andra livsförutsättningar än de som finns idag. Hembygdsfolket vårdar och bryr sig om. En viktig del i föreningens ekonomi är den årligt återkommande vasskärningen. När vintern är för mild blir det svårt att komma åt vassen, varför inkomsten uteblir. Vasskärningen har pågått i föreningen under väldigt många år. Det är, förutom pengar till kassan, en historisk kulturskatt. Ett annat viktigt föreningsplus är midsommarfirandet vid Labacken. Då visas byggnaderna, man arrangerar fiskdamm för barnen, säljer korv och lotter, ser till att tipsrundan skapar goda klurigheter för både stora och små och ser till att det finns kaffe, kakor och bullar så det räcker till hela den stora mängden besökare. Sången, musiken och dansen som virvlar runt den vackra stången är en traditionsfylld höjdpunkt som vi verkligen inte vill vara utan. St Eriks Gille gör det med bravur. Det gör mig varm om hjärtat.

All heder till Claes, Birgitta, Kalle, Elisabeth, Leif, Kerstin, Carl-Petter, Gun och alla de andra som aktivt drar i detta, för bygdens och föreningens räkning. En varm tanke går till er, från mig och säkert också från många andra, för allt detta engagemang. Jag hoppas att engagemanget bidrar till guld också i era egna hjärtan i allt det viktiga arbete ni gör. Stort tack.

Föreningen har också aktiviteter under resten av året, men då oftast på annan plats än på deras hembygdsgård Labacken. I Sockenstugan i Drottningdal hålls föreläsningar under hösten och under våren. De brukar träffas en måndag i månaden för en föreläsning, kaffe och samspråk mellan bygdens folk. Ibland är där mängder av människor och ibland lite färre, den röda tråden innehåller dock en fantastisk ihärdighet. Företeelsen, föreningens träffar, har pågått länge och visar inte tecken på att avta eller avslutas. Det tackar vi för. Jag har själv varit där några gånger och berättat om våra resor till Indien. Därutöver har det bjudits på många olika typer av föreläsningar, som t ex om vallonerna på järnets tid, ord om Karins kvighotell, berättelser om Roslagens Sparbank och om Fäkobben på Svartlöga. Ja, det har nog varit 100-tals (kanske t o m 1000-tals) olika föreläsningar genom årens lopp. Det är fint och engagerat, tänker jag. Viktigt.

Vad vore vi utan allt engagerat förenings- och hembygdsfolk? Jag tänker att vi nog vore färglösare, kultur- och historiefattigare och mindre som människor.

Tack, för allt ni gör.

A..



Labackens midsommarstång. Fotograferad i juli 2016.


Länkar;
St Eriks GilleLabacken, midsommarfirande, hembygdsföreningar Norrtälje
Ledungen (hembygdsföreningarnas tidning i Sthlms län).
Mer om Labacken i denna blogg hittar du här
Historiebeskrivningen (från 2012) hittar du här.



Texten finns i Ledungen nr 4 - 2016