En underbar dag...

En underbar dag kan vara en sådan dag när man får umgås med människor som har spring i benen.

Igår var en sådan dag. Det var sol, lite moln och några enstaka duggstänk. Det var kortbyxväder och en väldig massa löpare på plats. Mängder av lag med tävling och lek i olika dimensioner på agendan. För oss var det allvar, om än en stunds lek ändå. Ett lag ger ändå en väldigt större dos av allvar, än när man bara är alldeles själv.

Vi var fem. Susanne, Carolina, Jennie, Lotta och jag. Fem Rånäs 4H-veteraner, med långt som vanlig distans. Vi springer alla marathon. Vår uppgift var att göra så bra ifrån oss som möjligt. På en kort distans. För 5000 meter får klassas som kort, när man gärna springer 42,195. 5000 meter är något annat än vanligt och det är väldigt mycket mer jobbigt.

Susanne först. Jag sen. Och därefter Carolina, Jennie och Lotta. Trötta, glada och lagom frustrerade. Man vill så mycket, men det går inte fortare än vad det går. Trots försök och goda föresatser.

Nåväl. En 6.e plats, av 76 damlag, är inte fy skam. Spöade av unga rappa tjejer. Till nästa år får vi träna bättre. Om det nu någonsin hjälper, när ålderns rätt tar ut sin kraft allteftersom.

Fantastiskt roligt är det att tävla, att se glädjen hos alla som stretar och försöker. Som lägger manken till och gör. Det gör mig glad. Riktigt, riktigt glad.

Igår var en bra dag. Det var en stretsam dag. Och en glädjens dag.

A ...

En ljuvlig stund....

En ljuvlig stund är när arbetet i stan är över för dagen. Då, när jag får dra på mig träningskläderna och ta mig hemåt med egen kraft.

Det är ännu kortbyxor och en kortärmad tröja på, även om vädret snart säger att de långa måste på. Hösten närmar sig i rask takt.

Jag springer sakta genom staden, tråcklar mig mellan människor, cyklar och trafik. Jag tar mig sedan genom naturen i Haga och når så småningom de nordligaste delarna av parkområdet på stigar, över rötter och på ordentliga cykelvägar efter strandkanten. Det är mitt i staden men ändå mitt i naturen. Det är en plats som nyttjas av många, för spring, för tennisspel, för promenad, för lek, för grillning och annat socialiserande. En oas, nära stan, som nyttjas av många.

Jag fortsätter sedan en bit efter stora vägen, till jag kan svänga av ner mot sjöarna. Råstasjön (Solna) och Lötsjön (Sundbyberg) är två sjöar med ett rikt fågelliv. I Lötsjön finns smådopping, svarthakedopping och kricka. I båda sjöarna finns rörhönor. I Råstasjön häckar knölsvan, skäggdopping, brunand och en mängd sothöns.

På vintern hålls delar av sjöarna öppna, i omsorg om sjöarna och om fåglarna. Fåglarna är tama och flyger inte undan när man närmar sig. Man får tråckla sig fram mellan dessa och alla de människor som njuter av naturen runt sjöarna på sina löprundor, stillsamma eller aktivt aktiva kvällspromenader runt en eller två av de små sjöarna, som ju ligger "vägg i vägg" med varandra.

Efter rundningen av sjöarna är jag nästan hemma. I ganska sakta mak, med en samtidig stund för reflektion över dagen och livet, når jag slutligen hem. Det känns oerhört mycket bättre att ha sprungit hem, än att ha satt sig på t-banan utan egen aktivitet. Det gör verkligen skillnad.

På lördag är det fest i stan. Då skall tusentals människor springa tillsammans, i lag, och skapa mervärde för sig själva och för varandra. För mig blir det nästan premiär, men ser stort fram emot en god aktivitetsstund med vänner från Rånäs 4H.

Att springa kan rekommenderas. Det skapar helt enkelt avsevärt mer...

A ...