Fantastiska hembygdsföreningar....

Fantastiska hembygdsföreningar, säger jag igen, när protokoll och verksamhetsbeskrivningar från den lokala hembygdsföreningen når mig i posten. Det gör mig alltid så glad att se att de finns, oavsett var de finns. De är en skarpt lysande stjärna för bygden. Viktig.

St Eriks Gille (Roslagsbros hembygdsförening) bildades 1960. Under 1980-talets början fick de gården Labacken (i princip) till skänks. Då var den inte så vacker, tänker jag som sett den på bild, åtminstone inte själva huset. Det är den dock idag. De har lagt mycket tid, kraft och resurser på byggnaderna och fått dem i fint skick. Det ligger många ideella arbetstimmar i detta. De har på senare år byggt till en lada där de kan förvara sitt material, inkluderande mången historiskt viktig utrustning som visar en annan tid och andra livsförutsättningar än de som finns idag. Hembygdsfolket vårdar och bryr sig om. En viktig del i föreningens ekonomi är den årligt återkommande vasskärningen. När vintern är för mild blir det svårt att komma åt vassen, varför inkomsten uteblir. Vasskärningen har pågått i föreningen under väldigt många år. Det är, förutom pengar till kassan, en historisk kulturskatt. Ett annat viktigt föreningsplus är midsommarfirandet vid Labacken. Då visas byggnaderna, man arrangerar fiskdamm för barnen, säljer korv och lotter, ser till att tipsrundan skapar goda klurigheter för både stora och små och ser till att det finns kaffe, kakor och bullar så det räcker till hela den stora mängden besökare. Sången, musiken och dansen som virvlar runt den vackra stången är en traditionsfylld höjdpunkt som vi verkligen inte vill vara utan. St Eriks Gille gör det med bravur. Det gör mig varm om hjärtat.

All heder till Claes, Birgitta, Kalle, Elisabeth, Leif, Kerstin, Carl-Petter, Gun och alla de andra som aktivt drar i detta, för bygdens och föreningens räkning. En varm tanke går till er, från mig och säkert också från många andra, för allt detta engagemang. Jag hoppas att engagemanget bidrar till guld också i era egna hjärtan i allt det viktiga arbete ni gör. Stort tack.

Föreningen har också aktiviteter under resten av året, men då oftast på annan plats än på deras hembygdsgård Labacken. I Sockenstugan i Drottningdal hålls föreläsningar under hösten och under våren. De brukar träffas en måndag i månaden för en föreläsning, kaffe och samspråk mellan bygdens folk. Ibland är där mängder av människor och ibland lite färre, den röda tråden innehåller dock en fantastisk ihärdighet. Företeelsen, föreningens träffar, har pågått länge och visar inte tecken på att avta eller avslutas. Det tackar vi för. Jag har själv varit där några gånger och berättat om våra resor till Indien. Därutöver har det bjudits på många olika typer av föreläsningar, som t ex om vallonerna på järnets tid, ord om Karins kvighotell, berättelser om Roslagens Sparbank och om Fäkobben på Svartlöga. Ja, det har nog varit 100-tals (kanske t o m 1000-tals) olika föreläsningar genom årens lopp. Det är fint och engagerat, tänker jag. Viktigt.

Vad vore vi utan allt engagerat förenings- och hembygdsfolk? Jag tänker att vi nog vore färglösare, kultur- och historiefattigare och mindre som människor.

Tack, för allt ni gör.

A..

Labackens midsommarstång. Fotograferad i juli 2016.

Länkar;
St Eriks Gille, Labacken, midsommarfirande, hembygdsföreningar Norrtälje. 
Ledungen (hembygdsföreningarnas tidning i Sthlms län).
Mer om Labacken i denna blogg hittar du här. 
Historiebeskrivningen (från 2012) hittar du här.

Texten finns i Ledungen nr 4 - 2016