Tack och hej då - till löpe och gelatin

Jag är vegetarian. Ja, jag har fuskat en del, men äter inte kött. Jag har inte gjorde det sedan jag flyttade från Stockholm - vilket väl var någonstans kring 1992. Ok, jag äter fisk men inte annat kött. Eller har ätit, tror jag, eftersom jag mer och mer nu väljer bort även fisk och skaldjur från min kost. Kanske är det tid nu att välja bort helt. Jag påverkas av min omgivning och de tankar de delar med sig av. Jag tar helt enkelt ställning utifrån ny kunskap ställd i relation till mina värderingar. Ja, jag lyssnar inte till allt förstås, men till en hel del. Särskilt i den riktning jag väljer, tycker är viktig. Jag väljer det vegetariska spåret. Kanske går riktningen också mer och mer mot veganspåret, alltså helt utan animaliska produkter.

Det är intressant att mina vuxna döttrar har blivit vegetarianer. Den ena lite mer än den andra. Den som är lite mer i detta lär mig plötsligt massor av sitt vegetarianspår. Det gör mig väldigt glad. Det lär mig mer. Just det är viktigt, tänker jag. Att lära mer.

Hon nämner besvärligheter, ämnen, ingredienser som jag inte tidigare har brytt mig om, men som jag nu eller strax absolut kommer att bry mig om. Löpe och gelatin är två sådana ämnen som nu ses med oblida ögon även hos mig. Gelatin borde ju ha gjort det sedan länge, men nu får det nog verkligen göra det. Det är ju en smått förskräcklig ingrediens.

Löpe finns t ex i ost. Det är alltså en slaktrest från kalvmagen (löpmagen hos den slaktade kalven). Ystenzym är den vegetariska varianten, som tar oss bort från det dödade djuret.

Det är dags (för mig) att mer noga läsa det finstilta på innehållsförteckningen. Begrunda innehållet. Löpe och gelatin skall nu bort från min kostcirkel, förutom allt kött förstås. De hör inte hemma där.

A..




Länkar;
Djurrätt
Vegetarisk kost
Ystenzym (Vegetarisk variant - istället för löpe; finns i många ostar.) 
Löpe (kommer från den slaktade kalvens löpmage)
Gelatin (Det finns vegetabiliska alternativ till det animaliska gelatinet.)