5 januari. Maipe beach - Madikeri.

Avfard 0830 fran Malpe beach. Tva frukostar, en middag och tva overnattningar 1000 rup. Vi ar mycket glada over den vistelsen och vi behovde vilodagen mycket val.

Vi skall komma ihag att sanda bilder till familjen nar vi kommer hem.

Deras franske hyresgast var mer som en son i familjen, an en gast (Frank). Detta var hans hem, likval som det i Frankrike.

Udupi.
Solen stiger raskt pa himlen och kanns varmande skon. Jag njuter i den skona temperaturen. I detta land vill jag garna bo. Det ar ljuvligt skont.

Manipal (32 km till Karkala).

Den vackra stranden soder om Bekal eller Maipe beach vore lampliga platser att soka bo pa. Hav och ljuvliga strander och stader inom en - tva mils avstand.

Det basta med Maipe var den ljuvliga stranden, tempelfestivalen, de nyfikna manniskorna, de goda boendet, vilan och den fantastiska hemlagade maten (& da sarskilt frukosten). De lade manken till for att vi skulle trivas och det gjorde vi verkligen. Vi njot och madde gott.

Vi fardas lite inat landet. Det blir ganska omgaende en storre vaxtlighet, liksom backar och kullar i landskapet.

Spraket i Karnataka ar Kannada. Arstiderna ar vinter (jan-feb), sommar (mars-maj), monsun (juni-sept) och eftermonsun (okt-dec). En genomsnittlig arsinkomst (2001) var ca 21900 rupier. Laskunnighetsandelen i Karnataka uppgar till 69% enligt de siffror jag har finner.

Det doftar ljuvligt i den ljumma fartvinden. Kanslan av fridsam lycka ar stark.

Karkala.
Staden kanns stadad, ren och fin. Det ar forundrande olikt, nar det ar stadat och rent. Vi ser inga sopor alls efter vagen i denna stad.

Ett stort Jaintempel var byggt pa en klippa i utkanten av staden. Inhagnat. Enkelt och vackert.

Jodukatte.
Det ar varmt och stilla idag. Utan "fartvinden" vore det hett.

Nu marks det att vi narmar oss bergen. Det stiger kraftigt. Vegetationen ar tat. Det blir lite skont kyligt i skuggpartierna. Vagen ar hyfsat fin.

Nagra hektar vackert grona risodlingar, kokospalmer och nagon annan palm med smalare ljusa blad och sma oranga frukter ser vi efter vagen. Bergen ar tackta av dis och dimma.

Naravi (Jain tempel).
Det hanger ragummimattor pa tork pa ett streck, sa det bor finnas gummitrad ocksa i dessa trakter.

Det ar roligt att se den standigt narvarande naringsverksamheten. De sma, sma butikerna finns saval i staderna som i byarna och langt ute pa landsbygden.

Guruyayanakere.
Leif ar lite halvkrasslig idag. Torrhosta, det raspar och drar i halsen, huvudvark och sovit uselt i nat (trots det goda boendet). Jag kan tyvarr inte byta av honom, da jag inte nar ner till marken pa Enfielden.

Gerukatte.
Plotsligt forvandlas vagen igen. Fran fin och bred, till smal, gropig och med hoga kanter. Farten sanks ordentligt. Aven har gar det naturligtvis busstrafik. De klarar ocksa galant att motas pa den smala vagen.

Om vagbanan ar 5-6 meter bred, sa ar 2 meter asfalterad och erbarmligt gropig. Utanfor ar det sten, kross och sand. Det ar fruktansvart dammigt av den roda sandjorden. Traden och buskarna efter vagen ar tackta av dammet.

Uppinangady - Nekkilady - Padil - Puttur.
Vi ar nu i Puttur, som vi fragat efter i manga korsningar. En kansla av lycka infinner sig nar vi kan bocka av staden fran var fardlista for dagen. Staden ar stadad och ordentlig.

13.20. Lunch. Chapati och sas och gronsaker. Tva flaskor vatten. 100 rupier.

Leif har troligen drabbats av vatskebrist. Han mar markbart uselt. Han ar nagot piggare efter lunch och 1 liter vatten. Vi aker vidare en bit till.

Vagarbetena fortsatter allteftersom, vilket ar extremt uruselt mht Leifs halsotillstand for dagen.

Parpunja.
Sten for sten och lager for lager laggs av kvinnor och man med bojda ryggar och tunga lass. Hackor och barfota, eller mojligen med badskor. Smutsigt och tungt. Mil efter mil. Man forundras och forfasas over skillnader i arbetsmiljo.

Nu gar det uppat igen - och sedan ner och upp igen. Vagen slingrar sig som en orm i landskapet. Det ar en tjock gronska emellanat. Palmerna med de oranga frukterna ar langa, langa och smala. Raka och smala stracker de sig hogt upp mot himlen. De star i egna langa och raka rader.

62.02 rupier/liter.
400 rupier = 6.44 liter

Sulya.
Det verkar som om de river staden. Kanske skall de dra fram en stor vag har istallet (mht alla vagarbeten vi har passerat idag).

I alla delstater, pa landsbygden, moter vi till och fran manniskor med stora grenknippen pa sina huvuden. Paketen ar stora, omfangsrika och tunga.

En apa skuttar plotsligt over vagen i en valdigt mycket raskare takt an en indienko nagonsin skulle klara. Och det ar riktigt tur det! Da vore det riktigt trafikbesvarligt har.

Sampaje.
"Road closed" Hm. Ar vi verkligen pa ratt vag? Vi stannar och fragar och far veta att det ar 30 km kvar. Ratt spar salunda.

Det ar regnhotande moln pa himlen och vi hoppas hinna fram till vart mal innan morker och regn skapar svarigheter for farden.

Vagen gar nu mest uppat och slingrar sig fram i skogslandskapet. Strax kommer vi hogre och narmare hojderna och ser fantastiska vyer som traden annars skymmer. Strax fore Madikeri, langt uppe i bergen, ser vi plotsligt stora vagmaskiner i arbett pa de elandiga vagnarna. Har blir sakert en finfin vag inom ett ar eller tva. Idag har det annars varit extremt knoligt storre delen av dagen.

Madikeri.
En enormt vacker utsikt breder ut sig for vara ogon. En dalgang i skiftande farg i gronska.

Green Stay - 700 rupier/natt.
Leif sjuk och febrig - ingen kvallsaktivitet.

A..