13 juli 2025. Jag har sprungit drygt 10 km och därefter promenerat samma runda. Det gav mig en smula reflektionstid.
Jag läser i Vetlandaposten att Vetlanda ligger väl till i sitt klimatanpassningstänk. Efter en stunds googling hittar jag underlaget . Jag läser vidare och ser att min hemkommun Norrtälje ligger väldigt mycket längre ner i listan. Det gör mig beklämd.
Jag läser just nu Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Ottos bok: Att låta världen få veta. Handbok i klimatjournalistik . Den gör mig uppmärksam på hur och vad tidningarna och andra media skriver eller rapporterar. I artikeln om Vetlanda (juli 2025) finns en klimatklapp på axeln, men ingen fakta om undersökningen. Just det, rapporteringen, hjälper oss medborgare att se kunskapen och konsekvenserna. Det förutsätter att media vågar berätta sanningen.
Jag förstår att det är svårt. Det finns mycket förnekelse och felriktad lobbyism, men det finns också väldigt mycket kunskap om klimatförändringarna. Den tippar över, framförallt när de där 85% som ser klimatförändringarna lyfter sig själva i sökande efter information och ändrar sina liv . Det gäller att plocka några ämnen varje dag, så att vi ser och förstår hur och att alltet hänger ihop. Folkbildning är väldigt viktigt. Skolan, politiken och media är exempel på instanser som kan bidra till vår bildning, hjälpa oss att förstå sambanden. Det måste förstås bottna i kvalificerade analyser av allt det forskningsmaterial som finns. Och att lämna förnekelsen därhän.
Vi lever i livets korridor, men vi missbrukar jordens resurser på ett sätt som försätter oss i hög risk att hamna utanför det som gör livet på jorden fortsatt möjligt. Vi behöver läsa och reflektera kring den fakta som forskarna ger oss. Ja, vi behöver se tillväxt, BNP och livskvalitet med nya ögon, definiera det nödvändiga med en annan blick. Vi behöver se hur vi och andra har det, fundera kring livsmiljöerna för människor, djur och natur när det är 47 grader utomhus, när människor och djur flyr värmen och vi ser att vädersystemen havererar med förstärkningen av väder som följd. Regn, bränder, översvämningar, torka och kyla är mer extrema, det är inte tillfälligheter, det är klimatförändringar till följd av människans påverkan. Klimatförändringarna är på riktigt och vi, var och en, behöver anpassa oss till det.
Vi behöver tala om hur, inte att inte och inte senare. När tippningspunkterna är passerade är det för sent. Vår tid för förändring är nu.
Jag läser om krigen som dödar många år efter avslut. Där man har använt gifter i naturen som dödar människor och natur långt senare. Gifterna finns kvar i naturen, påverkar livet, maten, växtligheten, djuren och människorna. Alltet. Krig är klimatförödande, men rapporteringen om de konkreta konsekvenserna uteblir.
Jag tänker ofta på hur politiken kommunicerar. Det bygger ofta på vi och dem. “Ni förstör, vi är bättre.” Klimatet rör oss alla, det rör allas bostadsområden, allt väder och allas tillgång till friska livsförutsättningar. Samtalen måste vara gränsöverskridande.
Jag minns plötsligt boken om hoppet i tiden, när en oförklarlig katastrof upprepade sig. Ett relativt stort antal forskare möttes (i boken) för samtal om hur man skulle se på frågan, sett från “alla” olika ämnesområden, tex forskning och vetande kring ämnesområden som tid, kemi, religion, sekulära ingångar, filosofi, fysik, biologisk mångfald, juridik, mm. Det är svårt att sända en gemensam berättelse, ett sammanhållet narrativ, men de försökte tillsammans. Anomalin av Herve Le Tellier rörde inte klimatet, mer en kommunikationsmässigt och obegriplig svår fråga. Den berättar ändå om svårigheter att se en ny bild. De behövde se den för att kunna kommunicera och skapa trygghet i samhället. De kunde tillsammans, även om en del slog fel eftersom de inte lyckades övertyga enskilda extremister.
Vi behöver nu se den tid och de frågor som är avgörande för hela vår existens.
Anette Grinde
Länkar:
Kommunranking klimatåtgärder
https://kommunrankning.miljobarometern.se/resultat/norrt%C3%A4lje
IVL Svenska Miljöinstitutet
https://www.ivl.se/om-oss.html
Vetlandaposten (juli 2025)
Det folkliga stödet för klimatfrågan är starkt i Europa. 85 procent ser klimatförändringarna som ett stort problem – och 81 procent vill att unionen blir klimatneutral till 2050, enligt Eurobarometerns senaste undersökning 2025.
https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/3372
Växtgiftet som tog deras dotters liv, Vietnamkriget skördar ännu liv.
https://www.dn.se/varlden/vaxtgiftet-agent-orange-tog-deras-dotters-liv/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar