Sidor ...

söndag 28 juli 2019

Där gick hon i mål!


Ja, där gick hon i mål. Hon fick skumpa och kanelbullar och njöt av sin prestation och mottagandet hemma. Det var skönt, hon var glad och nöjd. Man kan mer än man tror - nästan vad som helst är möjligt.

Jag är alltså i mål med juliutmaningen - och är mycket stolt och glad över att ha rott detta i land. Ja, riktigt glad.

Utmaningen heter Spring tills du stupar - med bankgaranti; Man ska springa minst lika många kilometrar som respektive datum för varje dag i juli månad. Första juli skulle man alltså springa minst 1 kilometer. Den andra juli ska man springa 2 km, den tredje 3 km och så vidare. Den 25e ska man springa 25 km och sen blir det drygt om man inte har byggt upp en reserv. Springer man längre än minimisträckan respektive dag så sätts kilometrarna in på löparens reserv-km-konto som man kan nyttja för kommande dagar. Man får aldrig gå minus på kontot. All förflyttning till fots räknas och det är den sammanlagda sträckan under dagen som räknas för respektive dag - att gå eller att springa är grejen här. "Bankgarantin" innebär att man kan samla i förväg, spara till sen, men man får aldrig gå minus - inte låna km för framtiden.

1+2+3+4+5+6+7+8+9+10+11+12+13+14+15+16+17+18+19+20+21+22+23+24+25+26+27+ 28+29+30+31 km summerar till 496 km. Man skulle ska alltså gå eller springa 496 km innan den sista juli - acceptabelt rätt och vettigt fördelat över månaden.

Jag har i huvudsak sprungit sträckan. Några enstaka dagar har bytts mot promenadsteg, men annars har det varit löpning till och från jobbet som gjort detta möjligt. Jag har ca 2 mil till jobbet, så jag har cyklat (knappt) halva sträckan och sprungit resten - på morgonen - och samma, fast tvärtom, på kvällen på hemvägen. Lite drygt två mils löpning per dag, ibland med små eller större förlängningsspår som plockat in några fler välbehövliga kilometrar till kontot. Jag har avstått att transportera mig med egen kraft när det har regnat, men har haft bra väder de allra flesta resorna.

Jag har mycket kraftigt utökat min träningsmängd denna månad - tack vare den här utmaningen. Den har utmanat, peppat igång mig och till slut satt fart på envisheten när jag bestämde mig för att den faktiskt var möjlig att genomföra. Det här var en riktigt bra utmaning och jag känner mig väldigt stolt över att ha kunnat genomföra den.

Jag tackar Sofie för att hon peppade igång mig (så att jag kom till start) och Leif för god markservice under resans gång. Jag tackar också Gräfsta by - med Johanna i täten - som stod för en ruskigt fin hejaklack i fredags. Det värmde i hjärtat. Tack. Jag tackar Malin med familj för målgångskanelbullarna som hängde på styret idag, när de visste att jag gått i mål - och Leif för skumpan vid hemkomst. All fotförflyttning får jag tacka mig själv för. Det var jag - min kropp och mitt huvud - som gjorde det.

Typ 50 mils fotförflyttning - huvudsakligen löpning - i juli (som ju ännu inte är slut) - är inte fy skam. (Och hyfsat en god dos cykel). Det här är något att vara stolt över, tänker jag. Det gjorde jag himla bra.

A..


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar