Vi är i Söderhamn och cyklar åt fel håll, eftersom vi är förundrade av huset däruppe på berget. Mannen talade om huset på berget och berättade hur vi kunde ta oss upp till det. Huset är ett vackert utsiktstorn, som frestar att besöka. Vi nöjde oss med att betrakta det på håll. Vi skulle vidare norrut, även om det visar sig att vi just nu cyklar i fel riktning. Han rättar oss strax.
- vad gör du annars här i stan, undrade jag.
- jag driver bokhandeln här i stan. Jag sadlade om för några år sedan och driver bokhandeln här i Söderhamn och i Hudiksvall. Det ger stora fördelar att ha båda dessa butiker. Att sadla om och driva bokhandeln var det bästa jag någonsin gjort, säger mannen. Det lös om honom. Glädjen var uppenbart tydlig.
Efter en stunds fortsatt utfrågning av den främmande mannen på gågatan i Söderhamn styr vi kosan fortsatt norrut, men han stannar i min tanke.
När jag kommer hem ser jag att bokhandeln hemma är till salu. Jag intresserar mig för den, kanske särskilt för att mitt intresse återuppväcktes av mannen i Söderhamn. Han glöd smittade, väckte igen det jag talat om i många år. Jag vrider och vänder, funderar. Jag inser att det är en usel affär, men tänker ändå att jag vill. För att jag vill. Alla tecken säger dock att jag borde avstå, eftersom det är en rätt dålig affär.
Jag läser i Svensk Bokhandel att internethandeln går lysande, att det är mycket tungt för bokhandlarna, men att en (eller två) går mot strömmen. Det är Söderhamn och Hudiksvall som går mot strömmen, alltså de butiker den lycklige mannen i Söderhamn driver tillsammans med några andra. Kanske var mötet i Söderhamn meningen, kanske fanns det en särskild avsikt just där. Ja, ibland undrar man varför man möter just den personen, eller varför just det händer. Och just då.
Ett särskilt intresse.
Ett lyckokast.
Ett särskilt möte.
En bra driven butik.
Kan en, så borde väl fler kunna? Är det dags för mig att försöka?
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar