Jag får Miljötidningen (nr 1 - 2016) i posten. Den ligger inbäddad i andra tidningar när jag kommer hem från en resa till Härnösand. Jag blir glad när mina ögon faller på omslaget; Miljötidningen har tema resor, låter som en finfin tanke. Jag träffade finfina människor i Härnösand, talade om fred, ickevåld och hur vi talar vidare om detta. Det gav, hos mig, upphov till många nya tankar och jag tänker ännu kring hur viktigt det är att skapa ringar på vattnet, att låta fler ta del av de viktiga uppgifterna. Uppgifter som i ny kunskap och som att göra något för att engagera fler till frågor om t ex fred, ickevåld och miljö. Det ena stödjer det andra, tänker jag. Fler som bryr sig om vår miljö gillas verkligen. Ringar på vattnet behövs också där.
Det var vackert, trevligt och fint - både mötena, människorna och resan tillförde kunskap och känslor till mina dagar. Jag reste med tåg. Landskapet visade sitt vackra ansikte mot mig. Solen sken från en klarblå himmel och landskapet förändrades allteftersom. Där fanns brukade åkrar, ett kuperat landskap, skog och växtlighet, slingrande älvar och öppna hav. Vårt land är verkligen vackert, det känns skönt att åka tåg och inte bidra mer än nödvändigt till naturförstörelsen. För mig har detta verkligen blivit starkare under de senaste åren. Vuxit i kunskap, vuxit i viktighetsvikt, vuxit i tanken. Jag har låtit det ta plats mitt i allt de andra viktiga läranden som ständigt pågår inom oss. Vi har ju en tendens att sortera i vad vi tycker är viktigt. Frågor om engagemang för fred, ickevåld och miljö behöver vara närvarande i mitt liv, tänker jag. Glad blir jag förstås, om det finns också i ditt.
Tåg är viktigt, tänker jag. Viktigt, skönt och vackert. Vilsamt. Och ett schyst ressätt, acceptabelt naturvänligt. Inte som cykel eller promenad, men ändå acceptabelt naturvänligt. I Miljötidningen läser jag om Ian Fiddies resa med tåg mellan Göteborg och York. Han skriver att resan är ett äventyr. Jag gillar äventyr. Han berättar om tider, resor och byten. Med mera förstås. Ja, verkligen ett äventyr. Jag tänker också på tåg som en möjlighet till äventyr, att vi kan göra det till äventyr, för att vi är på resande fot, möter nya miljöer, träffar nya människor och inte riktigt kan styra alla de skeenden som kommer att hända runt omkring oss. Vi måste förhålla oss till allt det nya som möter, kommer att möta oss. Det öppna sinnet är här behövligt, glädjen och det öppna sinnet att ta emot allt det nya som möter oss tillför nytt. Ja, tåg är ett äventyr som ger tillfälle till reflektion och nya upplevelser. Det är onekligen ett tillförande ressätt, ur flera perspektiv.
Ja, jag har en del i ansvaret och vill förhålla mig till detta. Du också, förstås, tänker jag. Och alla de andra. Jag kan ju inte bära detta alldeles själv.
Därutöver önskar jag dig en alldeles fantastisk dag.
A..
.
Länkar, mm, på tema schyst resande och schyst mot naturen;
#JordensVänner
#Miljötidningen (miljotidningen@jordensvanner.se)
#SchystResande
jordensvanner.se/miljotidningen
facebook.com/jordensvanner
twitter; @miljotidningen
Ps.
- Miljötidningen saknar uppgift om upplaga och när nästa nummer kommer. Det får jag undra mer om till sen.
- Varför skall jag följa @miljotidningen på Twitter när det senaste inlägget är från april 2015?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar