Nöjd & glad, både hon och jag.

Jag var ute och paddlade med Sofie häromdagen. Solen sken, men det blåste en del. Vi lade en av kajakerna på biltaket och den andra tog jag, som brukligt, på min fantastiska cykelkärra. Ja, den är fantastisk eftersom den gör det så otroligt lätt att ta sig med kajaken till närmaste vatten. Det är onekligen trassligare att få upp den på ett biltak.

Nåväl. Från kärra och tak ner i spat, såklart. Också det gick finfint. Sofies premiärpaddling gick sen alldeles lysande. Hon vägrade visserligen att bada (tippningsövningar är annars mycket bra), men hon visade mycket god kompetens i paddlingskonsten. Det gick helt enkelt alldeles utmärkt. Några sådana paddlingar till och hon är redo för att paddla längs kusten från Göteborg till Stockholm. Frågan är nu inte om, utan när.

Vi hittade en fin fikaö, paddlade både i blåst och i lä och förundrades över barnkolonierna där ungarna dräller på Barnens ö. Ja, vi hade en finfin dag. En riktigt fin dag.

Nöjd & glad, är både hon och jag.

A..

Min fantastiska kajakkärra!

En riktigt vacker fikaö. Utan fika kan man inte paddla. 

En fantastisk paddlingsvän. Strax är hon redo att paddla längs kusten,
från Göteborg till Stockholm. Måste hon kanske tippningsöva först?

Nöjd & glad skall mänskan va!
Nöjd & glad, är både hon & jag.

Text & foto; Anette Grinde