Sidor ...

lördag 27 september 2014

Höst, fantastiska höst

Höst, fantastiska höst

de vackra färgernas tid
tappar det gröna
fyller på med rött och gult

sprakande

släpper sina utposter
ger dem till marken
för annan nytta

välkommen, du fantastiska höst
stanna här, som du är just nu
sol, frisk kyla, blå himmel och
ett hänförande färgsprakeri

stanna så, kära du

A..

fredag 26 september 2014

Förbisett

Förbisett
När vardagen glimrar till
Östlings Bokförlag Symposion 2010
Isbn 978-91-7139-847-5
www.symposion.se
Niklas Ingmarsson & Robert Willim (text)
Martin Magntorn (foto)


Sid 33.
Bilden visar aktern på en lastbil, lastad med timmer. Bilen färdas på en väg med avskiljare mellan vägbanorna, en sådan som skulle kunna vara förödande för en mc-förare men livräddande för andra. Landskapet är platt. Man kan ana vidderna. De vackra, vindväxande vidderna. Ett vindkraftverk skymtar på håll. Kraftverket står för förnybarhet, där vindens kraft kan ge oss energi utan att ytterligare förstöra miljön. Även om kraftverken på sitt sätt ändå förstör miljön, beroende av hur de har tillverkats och hur människor förhåller sig när de hamnar på deras egna bakgård. Det är ju en sak med förnybar energi när de finns på håll och en annan när de finns i det egna grannskapet. Då gäller ju ändå andra regler.

Det går inte att köra om lastbilen, eftersom vägen är enfilig. Sannolikt ändras detta längre fram eftersom man kan ana en pil i vägbanan på motsatt sida. På en av timmerstockarna, som man bara ser ändarna av, kan man ana en namnlapp. En namnlapp är en sådan som beskriver vems timret är. Eller skall bli. Lappen beskriver dels vem som är köparen, eller skogsuppköparen, och dels vem som är säljaren, eller skogsägaren. Skogsägaren, den vanliga människan som har ett stycke skog att vårda. Kanske har han haft den sedan barnsben, kanske har den gått i arv från farfar till far och nu till denna generation. Skogen har växt, ömmats över, klarat sig från stormar som Gudrun, eldsvådor och andra opåverkbara katastrofer. Han, eller kanske är det en hon, har vårdat den, vandrat igenom den år efter år och gallrat för att ge den utrymme och luft. Till slut var tiden här. Tiden för avverkningen, den som ger träden en annan möjlighet att komma till nytta. Bli papper, hus eller kanske värme i ett torp som kyler. Till slut var tiden här, kanske för att skogen växt klart. Eller kanske var det för att pengarna behövdes?

Avverkningen ger naturen en annan miljö. Den ger djuren ett annat utrymme och växterna en annan rymd. Älgarna ställer sig i nya kanter, lyfter blicken för andra vyer. Vandrar sakta över vidderna. Rådjuren och vildsvinen väljer andra stråk. Ser sig för, på ett annat sätt än förr. Utforskar grannskapet. Det gamla blir något helt nytt. Skogsägaren skapar nya spår, sår i de spår som maskinerna skapat. Bygger framtid för de generationer som kommer sen. Vårdar, ömmar och skapar mer för sina barn. Eller kanske har han inga barn?  

Förbisett. Vad har vi förbisett? Jag vet inte vem som kör. Vem som har färdats på de små skogsvägarna, manövrerat lastbilen i de omöjliga markerna. Jag vet inte vem som är chauffören, den som kan ratta och lasta som ingen annan. Jag vet inte var bilen färdas, om det är här eller långt bortifrån. Hur livet ser ut där. Kanske är det lyckligt eller kanske är det hopplöst stretsamt. Jag vet inte var vidderna är eller hur det ser ut bortom den höga kanten. Kanske är där bara värme och omsorg i vart hörn, eller kanske finns där sorg och förtvivlan som vi borde göra något åt.

Så lite vi vet.
Så mycket som är förbisett.

A..


Bokus. Adlibris. Symposion. Martin Magntorn. Jag har skrivit om boken förr!




onsdag 24 september 2014

Möt människor med värdighet



Publicerad i Miljömagasinet nr 38/19 september 2014.

Igår var det tisdag, en plastfri dag

Igår var det tisdag. En helt vanlig, men plastfri, dag. PlasticFreeTuesday har fått mig att uppmärksamma plasten. Plasten förorenar luften när den eldas, förbrukar mycket energi och resurser och förstör naturen i stor omfattning. Den förbrukade och trasiga plasten hamnar i vår natur och i våra hav, och fiskar och andra djur får i sig den när de söker föda. Det förstör och dödar dem eller ger dem stora skador.

Under våra resor i Indien förbrukar vi väldigt mycket vatten. Allt det vatten vi behöver få i oss måste vi köpa eftersom det vatten som finns i kranen inte är drickbart. Det drickbara vattnet förvaras i plastflaskor. Vi ser ofta sådana flaskor liggande i naturen och vi ser att de slängs i havet. De är inte komposterbara utan måste samlas in, för återanvändning i någon form. Detta görs normalt inte i dessa länder. Det skadar deras natur och det skadar vår natur, det skadar hela vår gemensamma jord. Detta gäller naturligtvis all den plast som tillverkas och förbrukas, oavsett plats och användningsområde. Indien är inte ensamt om detta, men för oss blev det tydligt här.

Under en plastfri dag, PlasticFreeTuesday, är uppdraget att inte köpa eller slänga något av plast. Det gör att jag uppmärksammas på plasten som finns runt omkring mig och det skapar tankar om vad eller hur vi kan göra istället. Jag uppmärksammade till exempel att det fanns väldigt få varor i matbutiken som inte hade plast omkring sig, att kaffet på caféet på Stockholms universitet serverades i en pappersmugg med plastlock och att alla bakverk, drycker, smörgåsar, med mera, var omslutna av plast. Nästa gång jag besöker universitetet behöver jag ha en egen mugg med mig för att kunna köpa kaffe. Jag behöver också uppmärksamma dem på plasten och dess biverkningar, och till dess de ändrar förvaringssättet behöver jag ta med mig något hemifrån som jag kan äta.

Jag klarade min plastfria dag relativt väl, men jag fick gå hungrig på kvällen eftersom jag inte hittade något att handla i den lilla butiken på hörnet, som inte förbrukade plast. Min frukost, som var ljuvligt god, bestod bland annat av torkad frukt av olika sorter i min youghurt. Alla förpackningar innehöll plast, vilket gjorde mig väldigt betänksam. Vilken ofantlig mängd plast vi förbrukar. Är det verkligen nödvändigt?

Jag uppmanar dig att ansluta dig till PlasticFreeTuesday. Det innebär att du - på tisdag - inte skall handla något av plast och att du skall inte kasta något av plast. För mig innebär det också att jag skall göra mitt yttersta för att undvika plasten, inte bara på tisdag utan under veckans alla dagar. Det innebär då också att jag måste fundera på alternativ. Det skulle glädja mig om du ville hjälpa till i detta.

Ett plastfritt samhälle är ett naturvänligare samhälle. I ett sådant samhälle vill jag vara.

Anette Grinde
Sthlm 2014 09 24

tisdag 23 september 2014

Det jag förväntar mig av mig själv - förväntar jag mig också av andra....

Vilken är min värdegrund? Vad är viktigt för mig? Frågan aktualiserades häromdagen, igen, hos mig.

- Jag tänker att min värdegrund är väldigt viktig för mig. Att jag har svårt att gå utanför den, utanför de värden som spelar stor roll för mig. Och att jag inte vill att andra trampar på mig eller har förutfattade meningar om mig. Eftersom det mycket väl kan beror på annat än på mig eller på sådant jag avsett. Jag kan t ex inte påverka tankar och samtal som pågår bakom min rygg, där man funderar på vad jag menar utan att aktivt kontrollera detta. Eller där andra själv fyller i något som jag inte har avsett (eller sagt) när jag frågat, skrivit, samtalat eller berättat.

Vad är riktigt viktigt & vad innebär detta? 

Människolivets okränkbarhet. Och djurens och naturens.
Vi skadar inte varandra, inte heller djuren eller naturen. Ickevåld och hänsyn till djur och natur är ett viktigt och självklart fokus.

Individens frihet och integritet.
Frihet och integritet gäller också ställd i relation till att vi skall samsas i olika roller. Det innebär ett gemensamt ansvar. Var och en har rätt till sin frihet, och till sina val. Jag bestämmer över mig och du över dig, så länge det bara påverkar mig eller dig. När vi skall samsas eller det också påverkar någon annan så gör vi det med hänsyn till varandra, varandras uppgifter/roller och vilken uppgift vi har att utföra. Din frihet kan inte gå ut över min. Och vice versa.

Alla människors lika värde.
Du är unik och är lika mycket värd som jag. Oavsett hur gammal eller ung du är, eller vilken utbildning eller bakgrund du har.

Jämställdhet mellan könen.
Rättvisa & jämställdhet gör stor skillnad. Möjligheter, löner, bestämmande, mm, skall alltid fördelas utifrån kompetens och med tanke kring rättvisa, jämställdhet, mångfald, mm. Frågan är svår, men viktig.

Solidaritet mellan människor. Solidaritet i samhället. Och ansvar för varandra.
Det börjar hos var och en, vi måste ta eget ansvar, men vi måste också vara solidariska mot våra medmänniskor, mot samhället, mot människor som har det svårt, mot naturen, mm. Det är inte bara staten som bär det ansvaret. Vi gör det också var för sig och tillsammans.

Schysst bemötande.
Visa vänlighet mot din nästa, du vet inte vilket bagage hen bär på och vilka sorger och bekymmer hen har att begrunda idag. Om du är vänlig, så kanske du gör stor positiv skillnad istället för att sänka någon ytterligare.

Varje människa är unik och har fantastiska gåvor.
Se din nästa. Höj hen till en ny nivå.

Det jag förväntar mig av mig själv - förväntar jag mig också av andra.
Jag förväntar mig att jag gör mitt bästa, anstränger mig lite mer. Jag förväntar mig att jag gör det bra och försöker lite bättre. Jag förväntar mig att jag inte ger upp, att jag håller i och försöker igen. Ja, ur något perspektiv förväntar jag samma av andra som av mig själv, men ändå inte lika. I stort, ja, men i detalj, nej. Vi är alla olika och måste så få vara.

A..





Hur många har ännu inte tillgång till rent vatten och toaletter?


FN:s millenniemål. Hur går det egentligen med millenniemålen? Ja, det tål att begrunda. Hur många har ännu inte tillgång till rent vatten och toaletter? 

Mål 1 
Halvera fattigdom och hunger i världen 
• Andelen människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen ska halveras från 1990 till 2015.
• Detsamma ska åstadkommas när det gäller andelen människor som lider av undernäring.
• Hit hör också delmålet att uppnå full sysselsättning och ett anständigt arbete för alla.

Mål 2 
Grundskola för alla pojkar och flickor i världen 
• Alla barn ska få börja skolan.
• Så många barn som möjligt ska också fullfölja grundskolan.
• Andelen läs- och skrivkunniga mellan 15 och 24 år ska närma sig 100 procent.

Mål 3 
Främja jämställdhet och öka kvinnors inflytande 
• Könsskillnader i skolgång ska elimineras; på primär och sekundär nivå helst redan före 2005, och till 2015 på alla nivåer.
• Andelen kvinnor i lönearbeten utanför jordbrukssektorn ska öka.
• Andelen kvinnor i nationella parlament ska öka. Mål 4 Minska barnadödligheten
• Dödligheten för barn under fem års ålder ska minska med två tredjedelar jämfört med 1990.
• Även spädbarnsdödligheten ska minska.
• Andelen ettåringar som vaccinerats mot mässlingen ska öka

Mål 5 
Minska mödradödligheten 
• Dödligheten för nyblivna mödrar ska minska med tre fjärdedelar mellan 1990 och 2015.
• Till 2015 ska alla ha tillträde till reproduktiv hälsovård.
• Andelen förlossningar där utbildad personal medverkar ska öka.

Mål 6 
Stoppa och börja pressa tillbaka spridningen av hiv/aids, malaria och andra större sjukdomar
• Åldersgruppen 15-24 år är särskilt i fokus när det gäller hiv/aids.
• Användning av kondomer ska främjas, liksom ökad kunskap om hiv/aids.
• Till 2010 ska alla som behöver det ha tillgång till behandling mot hiv/aids.
• Andelen barn som sover under myggnät ska öka (för att förhindra malaria).
• Förekomsten av tbc ska minska.

Mål 7 
Säkra miljömässigt hållbar utveckling och säkra tillgång till rent vatten och sanitet 
• Skogsskövling och växthusgasutsläpp ska minska, liksom andelen hotade djurarter.
• Förlusten av biologisk mångfald ska till 2010 ha bromsats märkbart.
• Principerna om hållbar utveckling ska integreras i nationell politik.
• Andelen människor utan tillgång till rent vatten och sanitet ska halveras.
• Livet för minst 100 miljoner sluminvånare ska märkbart förbättras till 2020.

Mål 8 
Globalt partnerskap för utveckling 
• Biståndet ska öka som andel av de rika ländernas BNP.
• Mer av importen från fattiga länder ska befrias från tullar och andra handelshinder.
• Skuldavskrivningen för fattiga länder ska öka.


Länkar & sån´t;




söndag 21 september 2014

Kolesterol är ett otyg (men också viktigt). Hur äter man rätt?

Ät inte.
(Fett på) rött kött
Feta ostar
Feta charkuterivaror, som bacon & korv
Feta desserter
Hårda matfetter
Godis, snacks
Mättat fett
Alkohol

Gör inte.
Sitt still.

Ät.
Olivolja (kallpressad - inte raffinerad olja)
Oliver
Avokado
Nötter & frön
Havre & korn (100% fullkorn - inte raffinerade produkter)
Frukt
Torkad frukt (osötad)
Fisk (särskilt fet fisk)
Räkor
Ägg
Grönsaker
Omättat fett


Gör.
Motionera.
Aktiv rörelse.
Motionera.





fredag 19 september 2014

Lars pratar ....

Lars pratar om pappersinsamlingen. Han informerar. Kuvert skall läggas i soporna inte i pappersinsamlingen. Han har helt  rätt och jag tänker att det är rätt bra att han säger sådana saker på fb. Ordnar lite folkbildning. Bara sådär. Anders hänger på och förklarar. Beklagar sig (en smula) över sin familj, som i just detta hänseende (inte annars) inte vill lyssna på honom. De är obildbara (mest p g a en intensivt ointresse) av den korrekta sorteringen av kuvert. De är däremot väldigt bildade inom många andra områden, som t ex carvingsvängar och WWF. Maria undrar över tepåsarna. Kan de läggas i pappersinsamlingen? Anders tycker, möjligen ur limperspektivet, att det är ok. Jag tänker, hysteriskt men tyst och bara inombords, att de hör hemma i soporna eller (till del men bara ibland, beroende av sort) i komposten. 

På tal om carvingsvängar inser jag att det är evigheter sedan jag använt mina kunskaper i slalombacken. Det är rätt dumt eftersom det ändå är rätt trevligt. Jag har nu lovat, hemma vid köksbordet (så att ingen annan känner till löftet), att under vintern 2014/2015 (om jag kommer till en slalombacke därman kan hyra en sån skida) återuppliva mina (djupt begravda) minnen av (eller kunskaper att åka på) en monoskida. Ni vet en sån där skida som innebär att man har fötterna 
fastsatta bredvid varandra, inte på tvärsen som en snowboard, utan rakt fram. När jag åkte på en sådan i historisk tid satt bindningarna (bredvid varandra) på en (en dm) hög ställning på en helt vanlig (en sån som inte finns längre) slalomskida. Det var rätt svårt, men (dj....skt) skoj. Man kan undra varför jag gjorde mig av med (slängde?) den. Kan man återuppliva sådana (fantastiska) kunskaper eller riskerar man att få besöka akuten då? (Jag har hittills aldrig brutit mina ben/armar eller tvingats gipsas).

På tal om något helt annat säger Lennart att någon har sagt att han säger för mycket på fb. Det gör han inte. Han är en fröjd att lyssna till på fb eftersom han skriver klokt och eftertänksamt - fint - och dessutom tillför fina bilder. Jag undrar varför vi (eller kanske andra än jag, eftersom jag hoppas att jag inte gör så) måste säga till varandra vad vi inte får. För visst får vi ändå en faslig massa, även om det alltid finns några som insisterar på att vi inte får göra saker som vi ändå får. Eller borde få. I det läget skall man strunta i vad andra tycker. Fast det skall man inte alltid göra, eftersom det ibland är så att andra tycker bättre än en själv. Fast inte just detta vad gäller Lennart. För han skriver rätt bra. Faktiskt riktigt bra. Och verkligen inte skall sluta skriva. För då kommer jag att sörja (eftersom han tillför glädje till min dag).

MP och S håller på med något konstig spel om makten (som kanske beror på det vrickade valresultatet), Alliansen vägrar (som kanske beror på de tydliga och tidigare samarbetena som ännu inte riktigt kan släppas) och V & Sd blir utestänga (för att de ligger på lite skarpa ytterkanter) och jag tänker att det vore mest jysst mot landet om de (alla politiker) hade vett att få till något vettigt som gör det bästa för oss alla (som i att enas om något som vi alla kan gilla) istället för att var och en alltid skall pinka revir (som alltid ligger nära någon annans spelplan och man faktiskt vill ha, alla tillsammans i något mått). Och hålla i dem stenhårt istället för att plocka russinen ur kakan, så att det blir bra för alla. Ja, jag fattar att det inte kan bli bra för alla samtidigt, men det kanske kan bli hyfsat i varje fall - istället för skitbra för några och skitkasst för andra. Jag har fortfarande rätt svårt, efter alla dessa år, att klura ut vilket parti som månar bäst om oss alla. Vet du?

Hemma vid köksbordet pratar vi också (förutom om den där fina monoskidan som jag åkte på för 100 år sedan, t ex i en fantastisk puckelpist i ljuvliga Tignes/Val d'Isere) om 7-sekunderssignalen, ni vet den där som betyder Viktigt meddelande till allmänheten. Den som vi alla precis exakt vet vad den handlar om (men ändå inte har en susning om vad vi faktiskt skall göra om den ljuder). Vet du (exakt) vad den handlar om? Om inte, så googla, vetja! 

Bortsett från allt detta så skiner solen. Den är ljuvligt varm och vänlig. Jag har relativ trygghet i mitt liv, mat på bordet och tak över huvudet. (Vilket jag kan tacka min bakgrund och mitt födelseland för). Det är det visst inte alla som har. Några saknar bostad. För att livet trasslat. Det borde vi, samhället (vilka nu de är), kunna fixa. Några får fly från krigets fasor. Det borde vi (vilka ingår egentligen i begreppet vi?) också kunna fixa. Vi och andra trygga länder i EU borde kunna fixa det, tillsammans (som i alla länder i ett gott samarbete, där alla tar en hyfsat stor del). För inte kan väl trygghet och hyfsade livsförutsättningar bara bero på var vi råkar vara födda?  

A..

torsdag 18 september 2014

Jag heter inte Miriam


Klicka på bilden för att läsa recensionen (om du inte kan läsa den ändå) som här är publicerad i tidningen Elsa nr 3/2014, Sveriges Ekumeniska Kvinnoråds tidning.

Läs boken. Den är riktigt bra.

A..

Jag vill ha rätt

Jag vill ha rätt
för att jag inte tycker om när jag har fel

Mitt rätt behöver inte vara ditt rätt
eftersom vi har olika infallsvinklar och erfarenheter

Mitt rätt skall vara väl underbyggd
som i formellt rätt och inte känslomässigt surr

Mitt rätt får inte skada
då är det inte rätt

Mitt rätt skall vara rättvist
det skall också vara en aning vist

När jag inte har rätt
gör jag bäst i att vara tyst

Ibland tror jag ändå att jag har rätt
jag ordar, fast jag inte bör

Du får också gärna ha rätt
det ger jag dig gärna

för då är det ändå bra
att du faktiskt har just rätt

Ja, jag kan nöja mig med
att just du har rätt

åtminstone när ditt rätt
stämmer överens med mitt rätt

A..
Sbybrg 20140917



tisdag 16 september 2014

Är det moms på utbildning och kultur? Och vad är folkbildning?

Ja, hur har vi det nu med undantag i momssammanhanget. Är det moms på utbildning och kultur? Hur momsar studieförbunden för sina utbildningar och sin kulturverksamhet?

Utbildning och folkbildning är inte samma sak, i momshänseende. Folkbildning går under kultur, inte under utbildning.

Utbildning.

8 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör 1. grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om utbildningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare, och 2. utbildning som berättigar studerande till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller till

 a) statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för - kortare studier om funktionshinder, - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och - studier inom särskild utbildning för vuxna, eller
 b) statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska.

Undantaget från skatteplikt enligt första stycket omfattar även omsättning av varor och tjänster som omsätts som ett led i utbildningen. Utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en uppdragsgivare som själv utser de personer som ska utbildas (uppdragsutbildning) omfattas av undantaget endast om utbildningen ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt första stycket. Lag (2010:1029). (Källa; Momslagen)

All annan utbildning är skattepliktig.

Reglerna i mervärdesskattedirektivet bygger på principen att all kommersiell utbildning ska beskattas. Det svenska undantaget för viss utbildning har därför utformats på så sätt att det klart framgår att den företas i det allmännas regi eller av det allmänna erkänd utbildningsanordnare. Den svenska regeln i 3 kap. 8 § ML får anses vara harmoniserad med mervärdesskattedirektivet (prop. 1996/97:10 s. 21). (Källa; Skatteverket)

Kulturområdet.

11 § Från skatteplikt undantas följande slag av omsättning:
...
5. av det allmänna understödd folkbildningsverksamhet som tillhandahålls av studieförbund, och
6. kulturbildningsverksamhet som bedrivs av kommun. Lag (1996:1327). (Källa Momslagen)

Undantaget gäller inte för studieförbund som på kommersiella villkor säljer kurser till tex företag. Då är momssatsen 25%. För övrigt är det bara studieförbundet som är undantaget. Underentreprenörer skall ta ut moms vid fakturering av lärare, föredragshållare, mm, till studieförbundet. Folkbildning är inte utbildning (i momssammanhang), och ingår inte i utbildningsundantaget.

Kulturbildningsverksamhet som bedrivs av en kommun är undantagen från momsplikt. Ett vanligt exempel är kommunala musik- och kulturskolor. Momsfriheten gäller inte utbildning som ges av kommunala bolag. (Källa; Skatteverket)

Vad är folkbildning?

Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet, läser jag hos Folkbildningsrådet. Då startade de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna, bildningscirklar och även flera tidskrifter och debattböcker.

Folkbildning står för lärande, ja. Inte som i utbildning, utan som i folkbildning. Ibland är det kanske lika och samma, men ändå inte. Lärandet i folkbildningen utgår från individen och med frivillighet och med eget engagemang som grund. Delaktigheten är viktig. Utmärkande för folkbildningen är att den är fri och frivillig. Och att den inte är kommersiell. 

A..


Länkar & såntMomslagen. Skatteverket. Folkbildning. Förordning om statsbidrag till folkbildningen. Politometern om folkbildning. Knuff om folkbildning. Bloggkartan Norrtälje. Handledning för moms - Skatteverket 2014. Handledning för moms - del 2 - Skatteverket 2013

#Folkbildning

Det finns ingen som kan ta över...

- Det finns ingen som kan över Fredrik Reinfeldts eller Anders Borgs platser. - Det finns ingen som kan göra som de har gjort. Vi hör surret runt omkring oss om Reinfeldts och Borgs besked. Det är tid att gå och det är tid att göra något annat. - Ja, det stämmer att det inte finns någon som kan göra exakt det som de har gjort, men det finns människor som kan fylla rollerna.

- Det finns ingen som kan ta över ordförandeskapet i en förening eller det finns ingen som vi kan sätta på den eller den platsen, är ord som hörs alltför ofta.

Det är beklämmande ord, tycker jag. Det är ord som innebär att man inte har tittat runt omkring sig, att man har missat att se och att fråga vad människor kan och vill, att man inte har inbjudit till samtal och lyssnat till orden som visar vilka förmågor vi bär på. I varje förening finns det flera (ibland många) som kan många olika och bra saker. Vårt hårt inbyggda Jantesystem gör att man helst inte anmäler sig själv, att man måste tillfrågas av t ex en valberedning. Men, det gör då också att valberedningen måste fråga alla.

Hur ofta gör man det?
- Inte särskilt ofta.

Jag är mycket kritisk till ord som att det inte finns någon som kan ta den rollen. Det är vara beroende av att man är inskränkt, bara letar i sin lilla närmaste grupp eller inte tittar med öppna ögon och ett öppet sinne. Det kan också vara så att man faktiskt och aktivt fryst ut någon medlem. Någon som är mycket lämpad för en uppgift.

Det finns någon som kan ta över. Alltid. 

Både i den lilla föreningen och i den stora föreningen.

Medlemsmatrikeln och medlemsmöten är en källa till inspiration. Börja där. Så länge ni inte har tittat igenom och begrundat varje namn, är det ytterst vanskligt att säga att det inte finns någon till "den posten". Oavsett vilken den är.

A..



Länkar & sånt; Mina moderata karameller av Mary X Jensen (en engagerad politiker). Politometern. Kyrkans Tidning. Intressant? Valberedning. Svd. Svd. Sven skäms (& jag oxå, fast på ett annat sätt). 

måndag 15 september 2014

Mångfald. Vad är mångfald egentligen?

Mångfald.
Lika olika.
Olika lika.
Allas lika värde.
Delaktighet.
Tillsammans.
Fler människor som får plats.
Både du & jag kan verka tillsammans, lära tillsammans, fast vi är alldeles olika.

En variation av olika egenskaper hos individerna i en social grupp. (Wikipedia om mångfald)

Mångfald är ett ord som ofta syns tillsammans med integration, men behöver inte alls höra till integration. Det behöver inte vara (men kan vara) det yttre, eller varifrån vi kommer, utan kan lika gärna vara olika typer av intresseriktningar, kunskapsområden och faktiska egenskaper.

Vad är mångfald egentligen?

Vi talade om saken under helgen. Någon tittade sig runt om i rummet och sa; här ser jag ingen mångfald. En annan protesterade och sa; Jag ser massor av mångfald här.

Så. För att prata om mångfald måste vi först definiera vad mångfald är - i just det sammanhanget vi befinner oss i.

Så. Vad är mångfald egentligen?

A..


måndag 8 september 2014

Hon träffade mitt hjärta.

Ibland möter man människor som träffar ens hjärta. Idag mötte jag en sådan. Hon är diakon i Svenska kyrkan. Jag skulle hålla en föreläsning och hon mötte mig i dörren, följde mig till rätt lokal, bistod i teknikfrågorna och lotsade och välkomnade övriga gäster. Hon gjorde så som man ju alltid gör när man har en sådan roll. Hon var vänlig och bemötte mig väl. Ibland blir det ändå helt annorlunda, utan att jag kan säga exakt hur eller varför.

Vad gjorde hon? Hon tillförde en extra dos glädje till mitt hjärta. Genom sitt sätt att vara.

Hon var lugn. Hon var vänlig, rättfram, omsorgsfull och glad. Hon hade en varm stämma. Hon talade rakt, tydligt och enkelt. Begripligt. Hon talade om viktiga ting, tydligt och enkelt. Hon välkomnade, talade, sjöng och tackade. Hon gjorde det med en varm, stark och vacker röst.

Hon kändes glad och genuint ärlig. Det kändes som om hon trivdes i sin roll. Hon spred vänlighet och glädje med sin ton, sin röst, sina ord och med sin utstrålning.

Hon gjorde mig glad. Hon tillförde extra till min dag.

Jag hoppas innerligt att hon möts av lycka i alla sina dagar och att hon har god tillförsikt i sitt liv. Jag hoppas också att hon själv möts av en sådan glädje och kärlek som hon själv så storartat delar med sig av.

A..

(Jag talar om Maud Bergqvist, diakon i Svenska kyrkan, Sundbyberg).

Svenska kyrkans kyrkträff i Sundbyberg, Kyrkans Tidning, Intressant? Knuff om fantastiska människor i Svenska kyrkan. Bloggkartan Norrtälje

Vilket parti skall jag rösta på?

Ja, fler företag vill vi ha i bygden. Ja, bra villkor måste de/vi ha.

Jag läser Berit Janssons (c) ord om jobb i kommunen och på landsbygden, som är publicerad i Norrtelje Tidning den 5 september 2014. Det är viktiga frågor och det måste vara frågor som finns på alla partiers bord, inte bara Centerpartiets

Nog måste det vara så att alla partier vill att så många som möjligt skall kunna bo och arbeta i hela kommunen, att alla partier ser att entreprenörerna - de driftiga företagarna i företagen - är de som skapar arbetstillfällen för andra och god sysselsättning för sig själv och att alla partier förstår vikten av och med skarpt fokus arbetar för god tillgång till internet, el- och teleförsörjning, postgång och vägnät i gott skick. För nog måste det vara så att alla partier förstår att utan företag så stannar Sverige.

I Norrtälje vill vi ha butiker som ger oss möjlighet att handla god och hälsosam mat. Vi vill köpa frukt och grönsaker som inte förstör vår jord, vår natur eller vår luft. Gärna härproducerade. Samma sak gäller kött och fisk, liksom ost och vin. Med mera. Någon måste producera, någon måste transportera och någon måste sälja. För alla dessa måste våra politiker se till att rätt förutsättningar finns. Det skall vara rätt, lätt och rättvist och det skall ge incitament och mod för fler att börja göra just detta. Starta och driva företag här, på hemmaplan. Hur ser näringslivsstrategierna ut? Vem ansvarar? Hur bygger vi vidare på företagartanken? Eftersom företagandet i stort är en viktig fråga för mig, så undrar jag vilka partier som vill skapa schyssta incitament för människor att starta och driva företag.

Många av oss vill gärna cykla, för att det får oss att må bra. Hälsa, rörelse och friskvård har starkt fokus hos mig. Att cykla till jobbet på morgonen, i ur och skur är en tanke som lockar många. Ibland är det dock farligt, eftersom trafiken är närgången och omfattande. Vilka partier kommer, inom överskådlig tid, att lägga manken till för schyssta cykelleder i vår kommun? Kommer vi se att det börjar hända saker det närmaste året/åren? Vilka kommer att driva detta som en viktig fråga?

Skolan är viktig för mig. - För vart kommer ungar och ungdomar utan en bra utbildning? Och hur går det för landsbygdens och kommunens utveckling om det inte finns skolor som är riktigt bra? Vilka partier vill att vi skall ha en bra skola, med bra, drivande och engagerade lärare. Vem vill se lyckliga skolungar, som får lära sig allt om abc och 123, som kan vara med sina vänner och som kan prata med varandra i trygghet, utan risk för mobbning, hot eller våld? Vilka partier vill som jag se ungar som får bra kunskap av sina inspirerande lärare för sin färd ut i livet, under hela den skolgångstid vi tänkt att de skall nyttja?

Flyktingfrågorna är också viktiga för mig. Vi ska ta emot människor som behöver skydd. Och också de som är ute och reser i världen, för att lära sig mer och för att lära oss mer. Vi skall bistå dem, så att de kan skapa ett nytt liv här. De skall kunna arbeta, plugga, driva näringsverksamhet, skicka ungarna till skolan, få ordentlig vård och bo i trygghet. Utan våld, utan diskriminering, utan hat och utan vanmakt. Det är lika självklart som att vi alla skall ha mat på bordet och tak över huvudet. De är samma som vi, de har bara råkat hamna på fel plats och behöver nu få skydd eller en ny plats att leva sina liv på. Det vill också vi, när vi hamnar på fel plats. Vi måste välkomna människor som har det svårt, hjälpa dem till bostad, hjälpa dem att hitta vägarna till vårt språk och ge dem möjlighet att skapa sin försörjning. Enligt konstens och vårt lands alla (konstiga) regler. Solidaritet och utveckling är viktigt. Vilka partier håller med mig om det?

Sjuk- och äldrefrågorna är också viktiga. Vi hör ständigt skräckhistorier om människor som inte har en god omvårdnad. Sjuka, som inte får bra eller rätt vård, och äldre som missköts i sin utsatta situation. Det är inte ok, inget av skräckhistorierna är ok. Det måste bli rätsida på detta nu. Vilka partier håller med mig om att vi måste ha en bra och trygg äldreomsorg och att vår sjukvård måste vara rättvis, kompetent och tillgänglig för alla som bor och lever här?

Miljön kräver vår omsorg. Jag vill inte se att vi missbrukar det vi har och lämnar något sämre till våra barn och barnbarn. Sjukvården måste vara god och rättvis. Äldreomsorgen måste vara bra och trygg. Företagen måste vara möjliga att driva och leva på. Det är de som skapar arbetstillfällen, för företagaren och för andra. Utan dem kan vi inte vara. Det måste vara möjligt att bli sjuk eller arbetslös utan att ekonomin havererar, både som företagare, som arbetstagare och som arbetslös. Och som pensionär. Var och en måste ta eget ansvar för sin livssituation, men när det riktigt krånglar måste samhället finnas till hands. Barnen, ungdomarna, föräldrar och farföräldrarna, liksom de ensamma i alla åldrar, måste ses som prioterade människor att måna om. Oavsett ålder, oavsett startplats i livet, oavsett egenskaper & utveckling så här långt. Alla måste ju med, oavsett vad. Vilka partier håller med?

Försvaret undrar jag också över. För mig är det ickevåld som gäller. Alltså inte rustning till tänderna, utan samtal, överenskommelser som håller och gemensamt ansvar för en gemensam värld. Som i tanken att vi ansvarar för alltet tillsammans och att alla har lika rätt till en del. Och att de som kommer sen skall ha en ren, trygg och finfin plats att leva sina liv på. Då kan vi ju inte ägna vår tid åt att slå ihjäl varandra (inte ens med ord) eller vår natur.

Så. Vilket parti och vilken kandidat skall jag nu rösta på? Vilka står för mänskliga värden, ansvar och månande om vår gemensamma jord?

A..


Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om företagandet - Bloggare om Norrtelje Tidning. Centerpartiet. Folkpartiet. Moderaterna. Kristdemokraterna. SocialdemokraternaFolkpartiet Ntje. Svenska kyrkan. Kyrkans Tidning. Politometern om valbarometer. Miljöpartiet




söndag 7 september 2014

Tjejmilen 2014

Mamma åker från Öland.
Syster & systerdotter från Enköping.
Syster & två systerdöttrar från Täby.
Dotter från Årsta & dotter från Uppsala.
Brorsdöttrar - två styck - från Umeå.
Och jag från Norrtäljetrakten.

= 11 styckna från när och fjärran.

Ja. Det känns ju inte så illa. Att 11 från samma led kommer till start & i mål, med lust, glädje och hälsa i behåll.


-Tre generationer från samma led.

Okoncentration i leden.
Kusinerna har styrka kvar efter
genomfört lopp. Lust och glädje likaså.

Stolta efter genomfört lopp!

onsdag 3 september 2014

Indien; på tema renhållning

Indien 2013. Vackra ljuvliga Indien. Ja, landet finns onekligen i mitt hjärta. Med värme och glädje i mina tankar.

När vi besökte Andamerna i januari 2013 tänkte vi på sop/renhållningen en del. Andamerna tillhör Indien, men sop/renhållningstanken var klart annorlunda här än på fastlandet. Här såg man uppenbart sophanteringen och närmiljön som något viktigt. Den tanken glädjer stort.

I övriga Indien ser vi ofta sopor lite här och var. Man slänger sopor omkring sig, även om man håller sin tomt fin. Det är lätt att gå tvärs över gatan och slänga soporna där även om man gärna sopar och håller fint inne hos sig. Det är tydligt att man inte har satt renhållningen som en prioriterad fråga, att man inte ser poängen.

På Andamerna var det dock rent. Där såg vi inte sopor och skräp liggandes överallt. En sopstation har vi nog aldrig tidigare sett under våra resor i detta, för övrigt, fantastiska land. Renhållningen och sopstationen på Andamerna gjorde mig väldigt glad.

Tänk, att en skylt och en infart till en sopstation kan göra en så väldigt glad! 


Sopstation på Havelock, Andaman Islands. Indien.




*** *** *** *** *** 

Jag stöttar Plan i deras arbete för att stoppa barnäktenskap. Det kan du också göra! Skriv under (& skänk gärna oxå en slant) för henne plansverige.org/forhenne

Plan finns på Tjejmilen 2014. Du som springer Tjejmilen 2014 - visa att du uppskattar deras arbete för att stoppa barnäktenskap!




*** *** *** *** *** 




måndag 1 september 2014

Indien är ett särskilt land.

Jag tittar på Indienbilderna från vår resa 2013 eftersom jag skall hålla några föreläsningar inom kort.

Jag minns. Och gläds.

Vi kom till Chennai/Madras. Jag kände mig inte bekväm. Jag förstod inte varför jag ville vara i Indien. Det var bullrigt, smutsigt, konstigt och jag kände mig otrygg. Vi letade runt efter bostad, pengar, cyklar  och kartor. Vi misslyckades och fick försöka igen. Vi fick tokiga besked och kom inte framåt. Det kändes ovant och dumt. Efter någon dag löste det sig. Vi tog flyget rakt österut, till Andaman Islands. Helt oplanerat, som det mesta vi gör. Vi hamnade på de små öarna därute i havet och njöt av platsen, öarna och landets annorlunda brus i några dagar. Vi, eller kanske mest jag, behövde onekligen invänjningsperioden. Indien var plötsligt så väldigt annorlunda, jämfört med hemma.

Så småningom tog vi oss tillbaka till Chennai. Även det var en historia för sig. Vi hade inte bokat returen och på Andaman Islands fanns det mycket skraltigt internet. Det löste sig ändå till slut. På väg i taxi från flygplatsen och in till Chennai säger Leif plötsligt - där var en fin cykelaffär. Oj, tänkte jag, det var en viktig information och inget att ifrågasätta. Jag tog raskt fram papper och penna och noterade var vi var. Vi tänkte nog att vi aldrig skulle hitta tillbaka, men visst gjorde vi det! Det var inte heller så ruskigt långt som vi trodde, det tog nog inte mer än en timme eller två (promenad) så var vi där. Ja, under promenaden dit fick vi höra att det var på tok för långt att gå, men det var ju mest rickshaförarna som sade så. Det var väldigt möjligt att gå.

Så småningom hittade vi fram till den fina cykelaffären. Vi köpte varsin finfin cykel. De skulle montera på pakethållare och lite sånt medan vi gick till bankomaten för att hämta pengar. 5 indiska minuter skulle monteringen ta. Nej, det gjorde den inte. De hade inte börjat när vi kom tillbaka. Kanske trodde de att vi inte skulle komma tillbaka alls. Nåväl. De 5 minutrarna blev en timme, men det är så det är. Så småningom fick vi dem och vi tog oss tillbaka i den indiska trafiken tillbaka till vårt hotell/vandrarhem (där det bodde en hel del småkryp & kackerlackor & sånt).

Vilket under det var. Vi hade aldrig hittat så bra cyklar om vi inte åkt till Andamerna först. Vi hade aldrig hittat så bra cyklar om inte Leif varit uppmärksam och tydligt sagt till. Eller om jag inte hade noterat adressen/området där vi var just då.  Det var bra cyklar, jämfört med dem vi hade sett tidigare och jämfört med dem vi hade året innan.

De var riktigt bra.
Ja, Leifs gick sönder dag två, men det var mest otur vill vi ändå tro. Leif är ju en fena på att fixa saker, så växelhaveriet ordnades med lite filurande och någon stripes. Och höll under alla de 220 mil vi sedan trampade rakt norrut.

Han är en fena på att fixa, den där reskamraten jag har.

A..




Vi betraktar trafik och människor i en korsning i Chennai.
Det är förundrande att det inte händer fler olyckor. 




*** *** *** *** *** 

Jag stöttar också Plan i deras arbete för att stoppa barnäktenskap. Det kan du också göra! Skriv under för henne plansverige.org/forhenne

Plan finns på Tjejmilen 2014. Du som springer Tjejmilen 2014 - visa att du uppskattar deras arbete för att stoppa barnäktenskap!