De (och jag) har god förbättringspotential i flera avseenden. Vi har nu en del att jämföra med.
Starten gick inne på Olympiastadion. Alla på en gång. Det känns bättre med olika starttider kopplat till olika fållor. Det blir mindre trängsel då.
Inne på stadion fanns alldeles för få toaletter, vilket kan te sig frustrerande för den som skall springa 42 km i en stad. Det finns inte så mycket natur att nyttja mellan husen.
Det fanns gott om km-markeringar längs banan. I Reykjavik var det kort emellan dem. Här var varje km omåttligt lång. Ja, detta berodde sannolikt på min dagsform och inte på arrangören.
Sportdrycken (AA-drink) föll mig inte i smaken, även om jag drack en hel del av den under loppet. Reykjaviks Powerade var däremot god. Bananer och energigel är bra. De tackar vi för. Vi saknade dock energikakor, dextrosol, saltgurka, buljong, cola och kaffe som Sthlm brukar ha under sitt lopp.
Logistiken innan loppet var meckig. Tävlingsområdet var för trångt, ställt i relation till mängden löpare och åskådare. De hade kanske vuxit ur kostymen. Efter målgång var det än värre. Efter loppet bjöds vatten, sportdryck, en klyfta apelsin och en halv banan. Att jämföras med Sthlms fantastiska kanelbullar, öl, korv, kaffe, yoghurt, bananer, med mera. Ja, de borde besöka Sthlm Marathon i studiesyfte. De slår Amsterdam med hästlängder på praktiskt taget varje punkt. Där finns verkligen oerhört mycket mer.
Loppet som sådant, alltså känslan som ligger bara i mig själv, var inte alls bra. Jag hade ingen ork, ingen löparglädje och ingen inspiration. Mitt lopp blev därefter. 42 km blir rätt långt när kropp & knopp inte är i takt. Det var mitt jobbigaste maraton hittills. För att springa ett maraton måste kropp & knopp vara i en positiv ton. Och gärna i samma ton och i samma takt. Till nästa gång skall jag öva in det positiva. Och orken förstås. Ja, hela mitt jag skall sjunga i samma takt. Inte i moll utan bara i dur.
Att besöka olika städer och springa maraton är trivsamt och inspirerande. Det är glädjande att vi kan göra detta tillsammans, min sambo & jag, att vi gillar detta lika. Trots Amsterdam Marathons stora förbättringspotential och min bristande dagsform är jag ändå nöjd över att ha plockat hem min 17.e mara (16 maror + 1 ultra). 17 maror är ändå inte fy skam.
Och fler skall det bli.
Härnäst på schemat står Istanbul.
Och sen blir det Växjö efter det.
A..
- There is one simple rule for success that we need to learn - Just try one more time in a different way before you decide to quit
Mer länkar & sånt; Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - Amsterdam Marathon - marathon - Holland - Nederländerna - kanaler - Amstel - EasyHotel - ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar