Vi funderar en del kring resenärerna som vi mötte igår, som varit på resande fot i 2,5 år. Tältboende, myggor, tvätt, mat, renhållning, toabesök, packning, uppdatering om nyhetsläger, med mera – är några små deltaljer som kräver sin man/kvinna i en miljö på resande fot. Nej, så – och så länge – vill vi nog inte vara på resande fot.
Efter nästan 200 mil på cykel i Indien är de nu dags att sätta hängslen på trosorna, så att de inte trillar av. Jag har nog tappat några gram.
Kl 0646. Frukostpromenad.
Kl 0730. Frukost. Poori med ärtröra och lite pommes (30 rupier). Chai (8 rupier).
Kl 0807. Avfärd.
Bussar. Här många av bussarna i mycket bättre skick än vad vi har sett tidigare. På den fina vägen kör det också väldigt fort. Här sitter också oftare människor på buss- och jeeptaken. Med den höga farten känns det mycket vanskligt vid en tvär inbromsning. På många av bussarna står det Volvo.
Lanskapet är grönare här – i form av fler träd och buskar. I Orissa var landskapet mer öppet. Här kan vi finna skugga geonom träd och buskar nära vägen.
Andhra Pradesh var grönt och vackert, mycket jordbruk och gröna fält. Där var det också mycket växelbruk i odlandet. I Orissa var det torrare, sällan växelbruk i odlingarna. I West Bengal ser vi en annan grönska, finare vägar och finare bussar. Språket i West Bengal är svårare, såtillvida att färre talar engelska. Lättast var det i Andhra Pradesh.
Kl 0933. 14 km. Åter i Contai. Fellotsade trots många frågor. Vi gör ett nytt försökt åt ett annat håll, och ser om det blir mer rätt.
Kl 1003. 20 km. Husen byggs med tegel och putsas med markleran. Risfälten är gröna och frodas. Tegeltillverkning syns i landskapet, liksom den höga skorstenen där röken pyser ut efter bränningen. Här finns mycket träd, vilket också gör att vi ser sågat trä ligga i högar lite då och då.
Kl 1031. 25 km. Chaidags. 30 personer betraktar oss när vi tysta dricker chai (8 rupier). Ingen törs fråga eller prata med oss. Alla betraktar oss och vi betraktar dem.
Kl 1043. 26 km. Det är en trevlig landsbygd här. Vid vägkanterna är träd planterade. Husen av tegel har lera som tät och ytskikt. På ett hus hänger komockor på hela hussidan. Det är en annan typ av hus här än tidigare; tegel & lera, med tegelpannor på taket. Ibland är det vasstak. Taken har ofta en extranivå, som en liten kupa eller övervåning. Är det alltid en bostadsövervåning, eller finns där något annat, tro?
Kl 1129. 30 km. En fin färja tar oss över floden. Det är trångt och hjärtligt. Cykeln med alla plåtdunkar (frityrolja) fick inte plats. Han fick stå kvar på kajen, trots att han var nästan först i kön.
Kl 1220. 37 km. Janka. Matpaus. Det var svårt med matställen (söndagsstängt). En medhjälpare lotsar oss till ett matställe som vi definitivt inte hade hittat själva. Vi äter ett sparsmakat vegetariskt meal (50 rupier).
Kl 1344. 49 km. De torkar någon krydda på vägen, som de vill att man skall köra över. Detta verkar också vara vindruvstrakter, där druvorna klättrar på stänger under solskyddande tak. Fint!
Kl 1451. 62 km. Dags för en ny färja. Innan färjeläget ses en stor mängd dammar, antagligen för räkodlingar. Det är förstörd mark för ris och annat när all jord är utgrävd. Det kan knappast vara till fördel för de många småbönder som annars kunna bruka jorden.
Den lilla färjan är som vanligt ordentligt välpackad (10 rupier). Vi förstår att olyckor blir stora, med många skadade, när något händer med båtar, bussar och tåg i detta land. Det är så väldigt många på – och säkerheten är så väldigt låg.
Kl 1531. 64 km. Haldia.
Kl 1605. 67 km. M/S Trpty Lodge, Haldia. Incheckade (500 rupier). 1974 km sammanlagt, so far.
Indian Oil har mängder av tjänstebostäder här. Områdena är inhängnade. Gamla bostäder är övergivna och mitt emot har man byggt nytt – och hängnat in dem, med taggtråd och staket, lås och bom. De övergivna områdena är stora och ser ut som en spökstad. Staden ser mycket märklig ut. Det är som om nästan hela staden "tillhör" Indian Oil.
Till slut hittar vi marknaden. Där finns allt och alla. Den är samlad på en yta om max ca 100 x 100 meter och innehåller allt. Mängder av grönsaker finns, t ex en vit grönsak, ser ut som ett päron och har ett stort grönt blad. De växer i klasar på tunna kvistar. Den är alldeles vit och lite hård. Som ett paprikaskal, men hårdare. Träd eller buske?
Vi letade överallt efter marknaden och fann den strax bakom vårt boende i små, små stånd, småbutiker. Grönsaker, fisk, höns, restauranger, mm. Allt fanns på den lilla ytan. Alla affärer öppnade strax före mörkrets inbrott. Så, när de sa att allt fanns vid lodget hade de rätt. Det såg verkligen inte ut så när vi kom – men efter en cykelsväng såg vi att det var just så. Märligt, märligt.
I staden fanns det också en fin strandpromenad, där många flanerade i solnedgången. Den låg mot floden, den väg vi kom in i staden med hjälp av den lilla färjan. Färjorna är "fina" här. Ja, de är udda och osäkra – men de tilltalar mig stort.
Kl 1821. 74 km. Nudlar (54 rupier), chai (8 rupier) och fyra små smördegsknyten med grönsaker i (Somosa 14 rupier).
Kl 2005. Natt Natt – i vanlig tid.
4 mars 2013. Måndag. Haldia – Diamond Harbour (West Bengal)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar