Sovit ordentligt. Väldigt myggigt. Morgondusch med hinkar i smutsigt badrum. Kliver i mina mycket smutsiga kläder.
0606. Promenerar ut för frukost. Det är ännu mörkt, men ljusnar strax. Vi hittar ett frukostställe nära järnvägsstationen. Vi äter dosa (pannkaka) med vegetarisk sås och något friterat (med garanti att det är vegetariskt), vatten och kaffe/te (60 rupier). Jag gillar inte plast, men det känns bra när de lagt tunn plast på plåttallriken då de har mycket dåliga diskmöjligheter.
På idrottsplanen intill springer skolungdomar i den kylslagna morgontiden. Mitt på trottoaren sitter en kvinna i "behovs-görar-ställning". Jasså, det är så de gör – blir min tanke. Ja, det är inget att uppröras över här, just nu - men visst är det tragiskt att det inte finns ordentliga toaletter tillgängliga.
0755. Utcheckade/avfärd – nordvästlig riktning. Morgontrafik. Här är rickshorna större, som en bubbla med möjlighet till lite last baktill. I dessa sitter ca 15 personer. Ibland hänger 5-6 personer på sidorna också. Nära Sulurpeta har många liknande klädsel, så det är nog på väg till samma skola eller till samma arbetsplats.
Landskapet är platt. Det är ett jordbrukslandskap, med planteringar av träd och grödor. Där finns också en hel del fågelkvitter. Trafiken är låg. Stillhet råder. Framför oss, i västlig riktning, tornar höga berg. Jag hoppas att vi slipper bestiga dessa.
Efter ca 20 km (kl 1000) äter vi ännu en frukost, liknade den i morse – men nu utan kaffe/te (som sällan finns på restauranger mitt på dagen) – 60 rupier. Det är gott med flera små frukostar.
Vi trampar vidare genom risodlingslandskap och sockerrörsfält. Vi ser ensamma män med besprutningsduknar gå igenom risfälten. De sprutar framför sig allteftersom och lår få en hel del ohälsosamheter i sig. Vi möter otroligt många höga och breda sockerrörslass på lastbilar och efter traktorer. Just här är det uppenbart en viktig gröda.
Kl 1149. 39 km. Sri Kalahasti. Ingen bergscykling, bara plan mark. Cykligen känns ändå i ben, nacke och rygg. Ja, den tunga ryggan känns ordentligt på ryggen. Det tar väl en vecka innan vi är invanda vi denna aktivitet. Värmen gör sitt till också. Vi mår dock bra. Vi checkar in, kring 12, på R R B Rest Home, Sri Kalahasti, Chittor Distrikt, Andra Pradesh, India. (600 rupier). Något lite renare än i går.
Sri Kalahasti är en viktig tempelstad. Det ligger ytterliga en några mil härifrån, men vi nöjer oss med denna. I morgon är siktet ställt mot nord-ost. Eftersom vi landade tidigt idag hinner vi tvätta, även om det måste ske i kallvatten. Vi hänger tvättsträck kors och tvärs över rummet.
Plötsligt upptäcker vi att Leif har fullt med röda prickar på ben, rumpa och rygg. Det är nog inte bett och de är ganska många. Han känner inget av dem, men vi undrar vad det är. Märkligt. Dessa får vi hålla koll på.
1335. Promenad ut på stadens gator. I denna stad finns väldigt många boenden (lodge, rest homes, guesthouses, mm) och väldigt många restauranger. Överhopat. I templet får man inte ta med ryggsäck eller skor, så vi får gå dit senare – kanske en i taget.
Vi tar en lätt lunch bestående av porotha och en grönskasröra, vatten (60 rupier).
Det är riktigt ordentligt varmt i staden. Nära templet finns ordentligt mycket kommers och utanför går tiggarna (som de brukar göra vid stora tempel).
I Andhra Pradesh är det officiella språket Telugu. Engelskan är här inte särskilt vanlig, även om vi fortfarande hankar oss fram – och får mat i magen, lyckas ta oss i rätt riktning och har tak över huvudet till kvällen.
På kvällskvister internettar (15 rupier/timme) vi en stund, uppdaterar bloggen och säjer hej på facebook. Det verkar inte gå någon större nöd på Jenny & Sofie även om deras rapporter till oss är tunna.
Vi firar dagens väl med en flaska vatten, ett kilo bananer (30 rupier/kilo = ca 4 svenska kronor/kilo) och några salta kex.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar