Jag passerar Roslagsbro kyrka. Sen genar jag på den vackra slingrande vägen tvärs mellan kyrkorna, mot Estuna kyrka. En liten stund senare svänger jag av från den stora vägen, in mot Ekeby. Vägen via Ekeby bort mot Malsta är en ljuvlig cykel- och mc-väg. Den är nästan helt utan trafik, den går genom förundrande vackra trakter och den slingrar sig som en lång och smal orm genom landskapet. Jag passerar gravhögen, som finns utmärkt på kartan.
Strax är jag framme vid Malsta kyrka. Kyrkan ligger vid den lilla Malstasjön. Isen ligger sjuk. Den är rutten och mörk. När jag sätter mig på den vackra stentrappan strax nedanför kyrkporten ser jag nästan hela den lilla kyrkogården. Den är liten och nära. Platsen får mig att dra efter andan. Det är som att - här - känner alla alla. De ligger, sida vid sida, i släktled efter släktled - nära i trygghet tillsammans. Fler får nästan inte plats.
Kyrkan är liten. Jag vill gärna titta i den, men kyrkan är låst. Det är lite som det brukar vara med kyrkor. De är låsta och stängda, när det inte är dop, bröllop eller begravning. Och gudstjänst någon gång ibland, förstås. Det är synd, tycker jag, att det är så svårt att spontant få komma in.
Den lilla minneslunden, som ligger bakom med utsikt över ängarna, är enkel och utan text. Här vilar anonymitet, men kanske vilar här ändå många. Gosedjur med saknadens text på sig, visar tillhörigheten nära. Det känns. Det gör ont.
Plötsligt ter det sig fel att det, normalt sett, inte finns namn på de som vilar i minneslunder landet runt. - Att de glöms och inte kan återfinnas för den som söker i senare spår. Som om de inte alls spelat roll. Det måste de ju ändå ha gjort.
A..
 |
| Utsikt mot Malstasjön |
Kyrkan är liten. Jag vill gärna titta i den, men kyrkan är låst. Det är lite som det brukar vara med kyrkor. De är låsta och stängda, när det inte är dop, bröllop eller begravning. Och gudstjänst någon gång ibland, förstås. Det är synd, tycker jag, att det är så svårt att spontant få komma in.
 |
| Minneslunden vid Malsta kyrka |
Plötsligt ter det sig fel att det, normalt sett, inte finns namn på de som vilar i minneslunder landet runt. - Att de glöms och inte kan återfinnas för den som söker i senare spår. Som om de inte alls spelat roll. Det måste de ju ändå ha gjort.
A..
*** *** ***
Läs även andra bloggares åsikter om begravning - Malsta kyrka - Svenska Kyrkan - gravsten - Norrtälje . Politometern om ... * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com. * Norrtälje i Roslagen. * Upplandia. * Sthlm läns museum. * Kyrkokartan.se * Roslagen.se * Upplandia om Malsta socken. * Begravning i Malsta kyrka. * Begravningsombud i Norrtälje (relevant för dig som inte är medlem i Svenska Kyrkan).
Du har alldeles rätt i dina tankar om minneslund. Man kanske valt att placera sig i en minneslund för att bespara släktingar arbetet med en grav.Man kanske bor långt ifrån osv.men det blir något väsentligt , som är borta.Alla vill så småningom leta sina historiska spår och gravstenar är en möjlighet. Gunnel
SvaraRaderaJa, jag har tidigare sagt till mina barn att jag vill ligga i en minneslund, så att de slipper vårda graven och så. Men, det kanske ändå är ett dumt drag. Kanske skall man tänka några steg till i frågan. /A..
SvaraRadera