Sidor ...

måndag 16 januari 2012

Torsdag 12 januari 2012. Ponnani (Kerala) – Coimbatore (Tamil Nadu) – Mettupalayam (Tamil Nadu).

Torsdag 12 januari 2012. Ponnani (Kerala) – Coimbatore (Tamil Nadu) – Mettupalayam (Tamil Nadu).

Vi möter Sudhi utanvår vårt lodge kl 0700. Han har oss hem till sig, presernterar oss för sin mor, far och en kusin. Vi promenerar sedan sakta bort till floden i närheten. Där har nyligen byggts en hängbro, så att de lätt kan ta sig över till andra sidan. Det är en vacker plats. Här har de en stor båttävling i augusti. Vid promenaden genom grannskapet grannskapet presenteras vi och får förklaringar om vem som är vem. Vi träffar hans farbror med fru och deras barn, liksom även hans farfar och farmor – som alla bodde i samma hus.

Vi återvänder sedan till Sudhis familjs familjehus och äter en fantastiskt god frukost. Steamcake, grönsaker, chipsbrödet, oljekokta bananer och te. Det var ordentliga portioner, stor vänlighet och generositet – och väldigt gott. Hemmagjord mat – mammas mat – är verkligen någon annan än restaurangmat, det. Vi låser cyklarna ordentligt och tar oss per buss till Kuttippuram (24 rupier).

Den lokala bussen trasslar sig fram på smala slingrande vägar genom byarna på landsbygden. Den stannar ofta, men väldigt kort. Vi kommer dock för sent till Kuttippuram för att kunna ta det tänkta tåget. Vi får vänta flera timmar på nästa tåg. Tålamodsprövande.

Sudhi och en av hans elever berättade igår om smugglingsverksamheten som pågår i trakterna. Det pågick smuggling av sand från stranden på natten. Smugglingsverksamheten av förenad med risk för fängelsestraff. En av eleverna arbetade med detta. Det var väldigt lönsamt, men det var också riskfyllt.

1330. Tåget kommer äntligen. Vi har väntat på stationen sedan strax före kl 1000. Vi frågar en man på tåget om det går till Coimbatore och han skapar indiskt på huvudet, så vi kliver på och hoppas att hans skakning betyder ja.

1400. Tåget går från Kuttippuram. Det tuffar på i sakta mak. Vi sitter i en kupé där platser är reserverade, så vi får flytta på oss titt som tätt.

För vår hälsas skull är vi noga med vad vi drycker. Vi dricker bara vatten på flaska och vi borstar tänker i flaskvatten. Vi försöker vara observanta så att vi inte köper vatten på alltför små butiker eller platser. Ibland finns risken att flaskor är återfyllda med kranvatten, och sådan vill vi verkligen inte ha. "Vanlig" läsk går naturligtvis också bra att dricka. All is är "förbjudet" för oss – den innehåller garanterat kranvatten. Vi är ännu, efter mer än en månad på resande fot, friska. Det är onekligen skönt.

Genom tågfönstret ser vi det vackra landskapet passera. Berg, öppna vidder, med odlade marker, risfält, kokospalmer, små byar, vandrande skolbarn och den ständiga solen som värmer människor och land. Landskapet, särskilt i den mildrande eftermiddagssolen, är ljuvligt vackert.

Tågresan mellan Kuttippuram och Coimbatore kostar 2*40 rupier, ca 6 kr. Till återresan skall vi därtill försöka åstadkomma var sin platsbiljett.

Vi når Coimbatore strax efter kl 1700. Vi siktar omgående in en vegetarisk restaurang och får i oss ris, panneer butter masala och vegetarisk kurma. I Tamil Nadu är kulturen att äta på bananblad vanlig. Den vegetariska kurman var väldigt god.

Maharasthra, Goa, Karnataka, Kerala, Union Territory Pondicherry och Tamil Nadu är de delstater/unionsterritorier vi har besökt under denna resa. Indien har 28 delstater och 7 unionsterritorier.

När vi ätit klart hade det sista tåget för dagen till Mettupalayam gått. Efter ett frenetiskt bussletande till nästa busstation och sedan efter bussen till Mettupalaym kom vi igen från Coimbatore en stund efter 1900. Staden är hektisk och mörkret är kompakt. Mängden människor är rikigt många kring busstationerna. Man blir lätt stressad i denna miljö.

Trafiken är helt makalöst obeskrivbar i Coimbatores mörker. Man kan bara förundras. Det får också ses om ett under att det inte händer fler olyckor än vad det faktiskt gör.

2130. Incheckade på Hotell Soorya International efter en specialprutning från 700 till 400 rupier.

Vi går en runda i stadens brus. Det är mörkt. Ljudligt. Det är billjus åt alla håll. Frenetiskt. Vi köper apelsiner och bananchips. Det senare får vi köpa en påse till av. De slank ner fortare är kvickt. Sen nattning i ett skitigt rum. Man får spatt på faktumen att det ibland är väldigt ostädat på rummen. Jag borde ha tittat noggrannare och jag borde ha prutat mer, mycket mer. Nåväl, nu är det som det är.

A..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar