27 maj 2024.
Natten var sval, men skön. Fåglarna kvittrade. Jag sov ute i hängmattan, lyssnade på rådet att ha liggunderlag. Det gjorde skillnad. Morgonljuden är magiska. Kanske ska jag istället slå upp tältet, kanske sover man bättre platt än i en hängmatta? Jag kanske kan varva? Ja, det tål att tänka på.
Morgonen mötte mig med strålande sol och klarblå himmel. Ca 21 grader kl 0700. Rådasjön låg spegelblank, solen strävade uppåt. Flaggorna från gårdagen (mors dag) väntade på vinden. Den kanske kommer senare.
Det är en ljuvlig maskrostid nu. Grönskan och syrenerna ger lycka i min själ. Jag andas i det fria. Jag tassar sakta på tå, undviker att landa på hälen och undviker de stora stenarna. Stigarna är onekligen skönare än grusväg eller den hårda asfalten. När jag springer på tå, eller i varje fall på framfoten, går det acceptabelt bra.
Jag tackar min kropp för morgonens färd. Jag tackar för att Roslagsleden finns.
Söderby. Råda. Erikskulle. Söderbykarls kyrka. Roslagsleden.
Barfotaskorna kändes i vaderna. Skorna är sköna, men hur långt och ofta kan jag springa i dem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar