Välkommen, du nya dag.

Igår (söndag är också arbetsdag) rattade jag bokföring. Hantering av skatt, moms och arbetsgivaravgifter är inte försumbart. Det är nödvändigt. Det behöver göras för att reglerna säger att man ska och för att jag följer reglerna. Jag har skattmasen i ryggmärgen och ständigt hoppande på axeln, så det är bara att lyda. Det är också viktigt för min egen kunskap om hur det går, om min känsla är riktig. Utan det, kunskapen om läget, historien och tanken om framtiden, går ett företag inte att driva (tänker i varje fall jag). Varje kostnad, intäkt, skatteriktning och paragraf behöver tas hänsyn till. Det är en hel del.

Och sin egen känsla. Den ska också bekräftas eller tas om hand..

Jag tänker att jag är tacksam för kunskapen, min vision och min bakgrund, att det hjälper mig att driva företaget på ett bra och schysst sätt.

Jag är tacksam för min kunskap och inställning. Jag är tacksam för att jag kan hålla min ram. Och att jag klarat att hålla den sen 2017. Det går, med eftertanke och ett skapligt driv.

Jag klappar mig på axeln för det.

Idag är det en ny dag. Ny lust. Nya frågor. Nya andetag. Kanske också nya människor.

Välkommen, du nya dag.

A..



#norrtälje #småföretagare #välkommendunyadag #söndag #mars

Att följa sin dröm!

Att följa sin dröm!

Jag driver butik i Norrtälje. Jag följde en dröm. Jag - en livrems- och hängselmänniska (alltså, en sån som kräver full trygghet och full kunskap, jag är genomgående livrädd för att hamna på gatan eller i Kronofogdens grepp) - klev utanför min comfortzon. Jag kastade av mig tvångsoket och gick in i något helt annat. Jag gick från ekonomi- och skattebranschen till att driva butik, en bokhandel. Jag tog ett steg från fast mark till ny obruten mark - med rejält gungfly under fötterna.

Jag vågade.

Jag hade alltid drömt om det, att driva bokhandel - med en scen för aktiviteter och evenemang. Jag har gått in i varje bokhandel när vi rest eller när jag kommit till nya platser. (Ja, järnvägsstationer, stora och gamla skolor och kyrkor har också tilltalat, så de får jag väl köpa sen.) Jag har (nästan) alltid jobbat på kontor, utan särskilt många mänskliga möten. Jag har arbetat med paragrafer, regelsystem, avtal och siffror, inte människor. Att byta till att driva en butik - där mötet med människor är en stor del - var helt obruten mark för mig.

Oj, vilken skillnad! Oj, så glad jag är att jag gjorde det!

Sommaren 2017 cyklade jag och sambo Leif till Sundsvall och tillbaka. I Söderhamn, på uppvägen, mötte jag en man som satte griller i huvudet på mig - ett fem-minuters-möte i livet, en tillfällighet som gjorde skillnad. Konsekvensen av det blev att jag köpte den bokhandel som jag nu drivit sedan december 2017. Det är det bästa jag har gjort i hela mitt yrkesliv.

Att göra, att våga och att förändra är grejen man ska göra!

Det var beslutsmässigt svårt att kliva ur tryggheten i det jag visste och kunde - till osäkerheten i en helt ny bransch. För mig helt ny. Jag klurade, frågade och funderade. Jag tittade på de förra ägarnas resultaträkning och tänkte: så där gör inte jag, det där får stå för dem. Jag la bort den och tänkte i andra spår, hittade känslan och insikten om riktningen. Det är viktigt att komma ihåg - jag är inte du och du är inte jag. Vi är och gör olika. Någon behöver så mycket säkerhet att man inte någonsin kommer ur sin roll eller situation, förändringen kräver att man vågar hoppa. Andra hoppar helt utan fallskärm. Vi är olika.

Om du vill följa en dröm behöver du ansamla lite konstruktivt mod. Det är ofta att ge dig utanför sin comfortzon. Jag tror inte att du kan göra det med fullständig säkerhet och kontroll. Det är ju ett nytt spår, obruten mark att odla och lära sig. Om du kräver fullständiga garantier eller en helt klar kunskapsbild kommer du sannolikt inte till skott.

Tillräcklig kunskap räcker. Våga hoppa!

Jag önskar att den som har en dröm ansamlar mod att följa den. Jag önskar den mod att lyfta sig själv till andra nivåer, andra spår och andra riktningar. Ja, eftertanke och kunskap, vänner och stöd, men också mod att hoppa rakt ut i något man inte har 100% kunskap om.

Ibland är det bäst att vara själv när man hoppar. Ibland behöver man vara två eller flera. Ibland kan det räcka med att någon stöttar vid sidan om. En maka/make, sambo, bäste vän, far/mor eller dotter kan göra skillnad, kan ge lindring och stöd. De kan också vara hinder att passera på vägen. Och ja, kanske är det istället farmor, sonen eller barnbarnet som puttar dig över kanten till dina nya stordåd.

Tack - du som följer din dröm, du som vågar och gör stordåd för dig själv.

A..

Busschaufförerna är roliga.....

 Busschaufförerna är roliga. De håller koll, lurar ur mig lite information och funderar. Jag åker buss så ofta jag kan, så jag möter stammischaufförerna rätt ofta. Det är några man ser igen och igen. Ibland kör de olika linjer, blir lite förvirrande när jag väljer annan väg.

• Vad gör du här?

De funderar över sina möten med folket i bygden. Precis som jag i bokhandeln, så funderar de över vem de möter, vilka som åker med dem och varför. Stammisar blir bekantskaper. De visar sina olika egenskaper och funderingar allteftersom. Jag lär känna dem, lite, lite. Det är skoj.

• Så, nu är du på, då är alla med. Då kan vi åka!

• Har du sålt några böcker idag?

• Har du inte tagit ut motorcykeln än? (vid påstigning)

• Dags att ta fram skidorna! (vid avstigning, då det började snöa under vägen hem)

Någon bråkar roat på mig när jag åker hela vägen, istället för att springa en bit (som jag alltid borde). Någon ler när jag väljer en annan buss för att få längre springsträcka hemåt. 

• Så fint att du åker med mig idag.

• Missade du din vanliga buss?

• Hur långt ska du springa idag?

Någon ifrågasätter om jag verkligen satt mig på rätt buss, när jag väljer annat spår. 

• Din buss går ju där, ska du inte åka med mig idag? Kom nu, den här kan du ju inte åka med!

Flera av chaufförerna uttrycker förtjusning över min (knallgula, reflexiga) jacka. Andra passagerare får (mer eller mindre hårda) åthutningar över brist på färg, reflexer och lampor. Ja, det är obehagligt med mörkklädda människor som inte syns längs vägen. Gult eller knallorange är bra färg, dag som kväll, och gör varje chaufför lite extra glad. 

Tack,  alla chaufförer, för att ni - alla dagar- gör det möjligt för mig att färdas tryggt och säkert längs lantliga roslagsvägar. Tack. 

Tack, för viktiga mellansamtal...

 

Först kom G. Sen N, A och I. Sen G igen. Och A. De liksom hopade sig, kom in i butiken en efter en. Ja, vi ska ses den 26.e för då har vi en samtalsgrupp om livet. Det här blev ett s k mellansamtal, nästan alla samtidigt. Det var en härlig tillfällighet, alla blev glada och månade om varandra. Bara A kom när de andra hade gått. Jag ler inombords när jag tänker på vikten av samtal, och att de är möjliga här. Det är härligt att se att det går att föra trygga samtal här, här på min plats.

Jag är förundrad och glad över de viktiga mellansamtalen. Det verkar som om man aldrig blir riktigt klar. Mellansamtal är de som är, men som inte räknas in i alla mina kulturpunkter. Efter varje cirkel, samtal eller föreläsning kommer nästan alltid någon eller några in och fortsätter snacket. Om vi talar om fred på onsdagen, så gör vi det också - åtminstone - på torsdag och fredag. Om vi talar om Nato på måndag, så är det nästan säkert att vi har uppföljande samtal på tisdag och onsdag. Samma, lika för Israel, författarsamtal, skogen, följeslagare i Palestina, existens eller sorg. Vi kommer garanterat att göra detsamma efter och inför mötet med Björn Wiman i april och Agneta Pleijel i maj. Och det görs med nästan varenda bok vi läser i bokcirklarna. Det ger så mycket mer med extra samtal än bara en timmes föreläsning. Att samtala är grejen, igen och igen. 

Idag tackar jag också för det viktiga samtalet om sorg som uppkom (igår) strax efter samtalet om ultralöpning, traktorböckerna för småglinen och sockerfri matlagning.

Herre min tid, herre min tid. 

Ja, jag sålde en bok eller tre under dagen också. 

Snart ska vi ha ett samtal om att samtala (17/4-24). Lära oss att öva för att bli fulländade. Ha! Det blir kul. 

#tryggasamtal  #kulturtorget #platsendärsamtalförs #trygghetsfonden #norrtäljekommun #livssamtal #magiskasamtal #sensusstudieförbund #sensusnorrtälje #roslagensbokhandel 

Dimman hänger grå över landskapet...

 Dimman hänger grå över landskapet. Jag tänker på människor och stordåd. Vad människor kan och gör, vad som får oss att se, prioritera och upptäcka oss själva. Vad vi kan och hur vi kan inspireras av andras prestationer. 

#springtillsdustupar #februariutmaningen är tuff, tuffare och tuffast, men ett stordåd som ger stor glädje för mig att ha gjort. Det stärker mitt pannben, ja, både min psykiska och fysiska hälsa. Det är också en stor glädje att följa andras glädje där. Det höjer min dag. Jag tackar den som sprudlar. 

En annan positiv effekt av min glädje i träning är att det smittar. Min rörelse skapar rörelsepåminnelse hos andra. Jag blir glad när jag hör människor säga: 

• Jag har tagit upp mitt morgonprogram igen. Styrka och rörlighet. Jag börjar med rörelse i sängen och snart är jag uppe. 20 av varje rörelse, det tar ca 30 minuter. Sen är jag redo för dagen. 

• Jag har börjat gå till stan istället för att ta bussen. Jag måste röra mig så att jag orkar göra det jag vill. Som att skogsvandra utan att hindra gruppen.

• Just det, nu ska jag gå och simma. Det ska jag aldrig tulla på. Varje vecka, minst två gånger er vecka, är så himla skönt.

• Jag tränar med Sofia varje morgon!

• Jag tränar med Tamm. Det har jag gjort i evigheters evigheter. 

• Jag har börjat med yoga, det mår jag bra av.

• Du får inte störa mig på onsdagar. Då har jag världens bästa vattengympa. Den är så bra, jag blir så trött. 

Jag blir glad av alla som rör sig, snabbt, långsamt, hoppande, sträckande, yogande, gympande och med styrketräning. Jag blir glad av den som kör sig trött, svettig eller friskluftat sig. Jag blir glad för att det visar att du bryr dig om dig själv. Då bryr du dig också om andra - för att din hälsa inte bara påverkar dig. Den påverkar andra omkring dig, ja, rent av hela samhället. 

Det går alltid att göra mer, men även lagom kan vara gott nog. Ju mer, desto bättre. Vi utgår från vad vi själva kan, men vi kan oftast lite mer. 

På mitt schema för våren vill jag ha löpning, simning, cykling och styrketräning. Idag ska jag vila, kanske imorgon också, men sen ska jag på’t igen. Jag mår bra, bättre och bäst när jag inte slarvar bort min träning.

Välkommen, du nya dag. 

A..

#jagärlöpare #målbild = #ultravasan90 #jagärultra #rörelse #vattengympa #vattenjympa #jagspringertillbussen #jagärtacksam