Jag gratulerar...

 

Gårdagen blev en minnesdag i idrottens tjänst. Jag hängde över en app i telefonen och följde Vätternrundan, som jag själv deltog i 1990-1993. Fyra gånger har jag cyklat runt Vättern. (Jag tänker inte göra det igen!) Det var ju rätt länge sedan så mina minnesbilder är kanske inte helt klara. Jag vet dock att det är en mycket stor prestation, något att vara riktigt stolt över och inget som man gör med någon lättplätthet. 

Lilldotra Sofie gjorde det igår. Hon peppade sig runt Vättern - 315 km - och färdigställde därmed också hela sin Klassiker på första försöket. Det är starkt. Fantastiskt. Roligt. Jag är imponerad och ohyggligt glad. Jag är stolt. Lycklig för hennes skull. 

Stordådsloppen är något att använda i sin vardag, att veta att man klarat en stor utmaning, dragit och peppat sig framåt när kropp eller knopp inte vill och att man ändå har gjort, slutfört och målgångat. Drygt 30 cykelmil på ett bräde är inte en lek. Det går upp och ner under lång tid. Man får föra många samtal med sig själv och det är bara en själv som kan genomföra. Ja, pepp bidrar och spelar roll, men det är själv som är bästa och enda dräng i slutförandet. 

• Vansbro, 3 km simning i svart och strömmande vatten.
• Lidingö, 3 mil löpning, upp och ner med backar i terräng. 
• Sälen/Mora, 9 mil skidor med väder, skidföre med plus/minustemperatur och rätt klädsel. 
• Och sen Vättern, 315 mil på cykel. 

Allt inom loppet av 12 månader. Inget av detta är gjort med en klackspark. Det ligger många timmars träning och vånda - och glädje - här. 

Det är inte säkert att man gillar alla delar i Klassikern, men ska den göras - vilket är fantastiskt - så ska den göras. Då måste man träna, bestämma sig, föra sig framåt i träning/tävling under lång tid, både med glädje och med medverkan eller frånvaro av motivation. Grejen är förstås god träning innan genomförandet. Ju mer träning i kroppen, desto roligare blir loppen. Det ligger många timmar där. Kontinuitet, träning och insikt om livets helhet - är bra för kropp och knopp.

Jag gratulerar alla som gjorde stordåd igår. Jag gratulerar lilldotra Sofie till genomförd Vätternrunda och slutförd Klassiker. 

Sofies morfar spejade från sitt håll och är garanterat glad. 

Herre Gud, herre Gud, vilken pärs, vilken pärs. 

A..