Ultravasan 90. Lördag 20 augusti 2022.
Väderprognosen var vidrig. Ihållande och häftigt regn. Det blev inte så. Det blev en mild temperatur, någon enstaka skur. Framåt eftermiddagen var det t o m ganska varmt. Temperaturen var helt enkelt ok.
Jag sov ingenting natten innan, inte ens fem minuter. Det händer ofta inför lopp att sömnen brister. Nu väldigt illa. Sömn är ju bra. Det regnade rejält under natten. Ja, det dundrade också, med blixt och dunder nästan samtidigt.
Åt frukost. Försökte bringa ordning i packning och ombyten. Kl 0415 traskade jag mot starten. Småregn. Nervös. Mådde illa, kanske av sömnbrist, nervositet, väderrädsla eller annat okänt.
Toabesök. Ombyte till rätt lastbil, en påse till Evertsberg och en till Mora. Sen mig själv till startfållan.
Start i lugn takt uppför en flera km lång backe. Om man ska springa 90 km måste man minnas det hela vägen så att man håller rätt typ av fart, en sån som går i långsamhetens lov. Inte rusa någonstans. Jag vet att jag kommer att bli trött och slut på slutet, oavsett hur jag gör, men jag kommer att behöva varje form av kraft hela vägen.
90 km. 12 timmars löpning. Start kl 0500. Målgång knappt 12 timmar senare (11.54.21).
Det var 12 timmars löpning över stock och sten. Det var mycket teknisk stig, mycket rötter och sten, mycket uppför och nedför. Det var redigt tufft. Efter ca 45 km var jag fruktansvärt sliten. Depån i Evertsberg gav mig möjlighet att byta kläder och äta ordentlig mat. Viljan var låg vid ankomst, men jag repade mig efter energitillskott och klädbyte. Mat och vätska är svårt att få i sig, men förstås en absolut nödvändighet. Jag stannade i Evertsberg i ca 20 minuter, innan jag tog mig vidare. Utan den energin, mat och dryck, hade jag inte klarat mig. Det var fantastiskt att ombytesservicen - min klädpåse - fanns längs spåret. Jag bytte tröja och skor, vilket var mycket bra. En mycket bra detalj för arrangemanget, kanske avgörande för mig. Blåbärssoppa var lättare att få i sig än vatten och sportdryck.
Vasaloppets organisation ordnar fantastiska arrangemang. De har 100 års vana och har lärt sig väl. Vätska var 5e km. Mat, tilltugg och bra energi vid alla de större kontrollerna. Man behövde inte falla p g a det, man behöver bara hålla ordning på intaget. Det är tufft i sig.
Min målbild var att klara Ultravasan 90. Det gjorde jag, minsann. Jag sprang 90 km mellan Sälen och Mora. Det var omåttligt långt, men jag klarade utmaningen. Det är något att minnas dagar när man tvekar över ork och göranden. Man kan mer än man tror.
Jag tackar förstekamraten Leif Hemlin och fantastiska Sofie Grinde för denna stordådshelg i Dalarna. Vi höjde våra ribbor, gjorde var och en lite mer än vi gjort förr. Alla kom i mål med kropp, knopp och själ i behåll. Eftersmaken är glädje i mängd.
Ja, Sofie sprang sina 30 km med bravur. Leif sina 45 km. Och jag målgångade efter 90 km gjorda. Alla hela, friska och relativt oskadade (jag pajade en hand, men den är nog frisk snart igen).
Tack, för finfin helg.
Fantastiskt av organisationen;
Flera arrangemang under dagen, så att vi kunde springa 30 km, 45 km respektive 90 km samtidigt.
Km-skyltar varje km. Hur långt till Mora och hur långt till nästa depå. (Nya och ordentliga skyltar, inte gammalt väderslitet. Snyggt och prydligt!)
Bra märkning av banan under hela loppet (plastband ofta vid tveksamhet!)
Bra spänger över myrarna (herregud, så många trä-metrar som ligger där!)
Vätska var 5e km (sportdryck och vatten saknades aldrig)
Mat eller tuggbar energi vid varje större kontroll (Obs! Märk gärna maten med innehåll, så man vet om man kan äta! Skriv t ex vegetariskt, veganskt, kött, mm).
Läkar-/sjukvård längs spåret (extra stjärna i kanten för mötet med sjukvården när jag ramlade och pajade handeln! Tack!)
Vatten, sportdryck och blåbärssoppa (ofta!)
Transport av kläder till mellanstation Evertsberg och till Mora
Transportbussar av löpare från Sälenstarten till Oxberg av 30 km- och 45 km-löparna
Transportbussar av löpare till/från duschar i Mora
Transportbussar av löpare från Moramålet tillbaka till Sälen
Klädpåsar nära målet
Finishertröja! (Den hade jag missat utan mina fantastiska kamrater)
Målgångsmat och dryck!
Medalj i målet!
Vänligt av vädergudarna
Frånvaro av slagregn, vänligt väder! (Dock inte på natten innan, då var det rejält regn och dunder.)
- Ingen sömn, inte ens 5 minuter, natten innan loppet.
- Pajad vänsterhand efter två praktvurpor
Fantastiskt av oss;
Sofie höjde sin sträcka = personligt rekord i distans!
Leif höjde sin sträcka = personligt rekord i distans!
Anette höjde sin sträcka = personligt rekord i distans!
Tack, Vasaloppsorganisationen för ett fantastiskt arrangemang.
https://www.vasaloppet.se/om-oss/historia/vasaloppskontrollerna/
placering 131/311 kvinns
placering 450/777 om jag vore man
placering 581/1098 totalt
Inte illa, eller hur, jag är ju ändå i den sista åldersgruppen bland kvinnorna. (Bland de 9 äldsta kvinnorna i loppet - 1st 1958, 2st 1959, 4st 1960, 1st 1961 och 1st 1962 )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar