NT 27/9 2017.
Hur gör vi Norrtälje till en fantastisk stad & kommun att driva företag i? Är det kommunens fel att det går neråt i rankningen eller är det något annat som styr dessa siffror? Vad består "kommunen" i - är det medborgarna eller är det kommunförvaltningens politiker och tjänstemän?
I NT står att "I enkäten har lokala företagare fått betygsätta saker som konkurrens från kommunen, kommunikationer och service till företag. Men det viktigaste är kanske skattningen av politikers och tjänstemäns attityder till företagande, som båda ser ut att ha fallit mycket kraftigt. När det gäller kommunpolitikernas attityder låg Norrtälje på plats 35 år 2010. Nu ligger vi i sista heatet, på plats 256."
På foretagsklimat.se står att läsa; "Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. 2017 års ranking bygger till två tredjedelar på en enkätundersökning till företagen som genomfördes under perioden januari-april 2017 och ytterligare en tredjedel statistik från SCB och UC."
Ett mindre lönsamt företagande kanske inte är kommunens, alltså kommunfolkets eller ledningens, fel. Det kanske är kommunen i sig, alltså folket som gör, tänker och är. Vilken mentalitet har vi här? Vad tycker vi? Hur styr detta i en undersökning av detta slag? Har rospiggarnas sätt att vara betydelse för svaret på undersökningen? Är de på annat sätt än vad de är på andra orter?
Norrtälje har många pendlare ut från kommunen. De flesta som jobbar gör det någon annanstans. Det spelar förstås roll för kundtillströmningen för butikerna i stan, men företagande är mycket annat också. Vi har företagare inom media, ekonomi, it, juridik, begravning, mm och allt detta påverkar en undersökning som denna. Vi har helt olika kundkretsar och är beroende av service på olika sätt. Jag, i mitt konsultföretagande har aldrig haft behov av kommunens service. Deras välvilja eller skolans, politikernas eller allmänhetens attityd har därför aldrig påverkat mitt företagande. Dess väl beror mest av mig själv och mitt eget driv och kunnande.
Men, varför halkar vi så långt neråt i denna undersökning? Vad skiljer oss så markant från t ex Solna som ligger i topp?
Ulrika Falk (s) och Kjell Jansson (m) har och har haft roller som spelar stor roll för kommunens riktning i företagande. Linda Börjesson är chef/ledare på posten som rör tillväxt- och utveckling kring företagandet i bygden. Dan Löfgren har tidigare, under många år, suttit på motsvarande post. Spelar personerna på ledande poster roll, eller är det medborgarnas och företagarnas attityder som spelar roll? Varför blir undersökningens svar så negativ?
Jag tittar på svaren i undersökningen på den hemsida där den ligger. Det gör mig sorgsen att se att attityderna är så negativa, går i en så negativ riktning. Utan alla dessa företagaren stannar vår bygd och vårt land, de är oerhört viktiga krafter.
Allmänhetens attityder till företagande är förstås viktigt. Om allmänheten har en negativ attityd till småföretagarna, bygden, kulturen, mm så påverkar den samhället och dess utveckling. Vi är tillsammans. Vi, du och jag, gör skillnad. Om allmänheten suckar och gör sig negativa över företagarna sänker det förstås den viktiga känslan för företagandet. Medias attityder till företagandet är också en viktig parameter, eftersom media påverkar allmänheten. Jag tänker att det spelar roll för hur vi matas med informationen. Om media och allmänhet tar sin roll på allvar, driver oss medborgare i acceptabelt konstruktiva (inte bara negativa) termer och driver kommunens tjänstemän med en lagom driv framför sig/oss för bättre service till oss medborgare och företagare. Vi alla är en del av attityderna. Om vi talar i negativa termer sänker det oss som personer och företagare. Om vi istället ser sakerna från den positivt konstruktiva sidan för de oss framåt.
Vägnät, tåg och flyg spelar förstås roll för företagandet, liksom alla de där stora centrumområden som finns runt om vår stad. Vägnät, tåg och flyg ändras inte i ett nafs, men de spelar förstås roll. I detta kanske också parkeringssituationen spelar roll. Finns det parkeringsplatser så att människorna kan besöka stadens butiker? Är de vänliga, tillgängliga och acceptabelt nära butikerna?
I frågepaketet finns en frågeställning som rör konkurrens från kommunen. Ja, konkurrens måste ju tålas, förstås, vare sig den kommer från kommunen eller från andra företagare. Är detta en attitydfråga, att kommunen inte får driva näringsverksamhet? Är detta en fråga om vem som skall driva skola, vård och omsorg?
Skolans attityder för företagande spelar förstås en väldigt stor roll för ungdomarnas vidare färd i livet. Det spelar också stor roll för företagarna i bygden både nu och sen. Samarbetet mellan företagarna och skolan påverkar attityderna - det är förstås viktigt att ha ett fantastiskt gott samarbete dem emellan. Hur ser detta samarbete ut? Finns det? Vi hör återkommande att ungdomarna inte vidareutbildar sig i Norrtälje, att utbildningsgraden i stort är låg. Hör detta ihop med skolans och allmänhetens attityder till företagandet? Förstår man inte vikten av ett högt företagande - för arbetstillfällen, för bygdens utveckling och väl, för liv och lust i trakten, med mera?
Svarsriktningen kring kommunpolitikers attityder till företagandet har fallit mycket kraftigt sedan 2015. Vi haft ändring i maktsammansättningen sedan dess, från blått till rött, men visst förstår även det röda styret vikten av ett gott förhållande till företagarna? Utan alla drivna företagare stannar bygden, det är viktigt att se och förstå för oss alla. Företagen och företagarna gör verkligen skillnad.
Också tjänstemännens attityder till företagande har fallit kraftigt, noteras i undersökningen. Tjänstemän är experterna i kommunen, som har att utöva sitt uppdrag utifrån politikens direktiv men inom ramen för lagstiftningen. Hur kan den ha fallit så? Är det en ledningsfråga - med ny kommunchef och med ny politisk ledning skapas förändring, ja, men förändrar det tjänstemännens attityder?
”Vi företagare märker hur näringslivskontoret har arbetat med att öka sin tillgänglighet. Vi är glada över att det ger resultat” - sägs det i Älvdalen. I Hofors är det dialog och sunt förnuft som höjer rankningen. Vad är det som sänker Norrtälje? Vad gör vi/ni så fel? Är det en reell försämring eller är det företagarnas som lägger skuld på någon annan? Ja, svaret är förstås individuellt från varje unik individs svar och varje unik persons företagande/situation.
Vi är förstås beroende av att få tillstånd och svar i olika mått av kommun och myndigheter. Men är det verkligen så illa som det låter i denna undersökning?
Om så är fallet undrar man verkligen varför. Och hur.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar