Det är aldrig för sent att göra tävlingspremiär

Jag läser i inledning till boken Hjärnstark - hur motion och träning stärker din hjärna att löpning är en superb aktivitet för hälsa och välmående. Jag läser om hur och att träning gör skillnad. När jag slår upp Tjejmilenupplagan av Runners World läser jag samma sak, där berättelsen om Åke Södergrens livsresa gör skillnad. Löpning gör något särskilt för hälsan.

Ja, vi är - eller var - en träningsfamilj, där vi i ungdomens dagar introducerades till aktiviteter som t ex löpning, simning, orientering och slalom. Jag tänker att vi har lite koll på att träning och idrott gör skillnad, även om alla inte idkar det aktivt idag. Åren går, nya intressen väcks och tiden prioriteras på olika sätt. Träningsmängden får ibland stryka på foten för att annat kommer emellan.

De flesta av ungarna i familjen, i vår barndomstid, utövade slalomsporten i rätt omfattande grad. Några av barnen åkte till USA på stipendier och lärde sig mer om studier, sport, andra länders förutsättningar och fick många nya erfarenheter. Någon lade slalomåkningen på hyllan rätt tidigt medan några drev det vidare till sina barn på olika sätt, när den tiden var kommen. Vi är rätt många, så det finns förstås gott om variationer.

Mor och far fick fem barn och fjorton barnbarn. Hittills har det anlänt ett barnbarnsbarn och ytterligare ett är på väg - en grabb är kommen och en är på väg. Christer, Susanne, Anette, Ulrika och Ida har genererat Hilda, Jasmine, Andrea, Jenny, Sofie, Charlotta, Viktoria, Lina, Elin, Emelie, August, Axel, Carl och Johan. Inalles 15 kvinnor och 6 män, inklusive mor och far. Därtill tillkommer nästan lika många respektive, förstås. Vi är spridda från Öland i söder till Vilhelmina i norr. Pappa, då nästan 88 år, lämnade oss 2016, så vi är en man kort. Alla har tilldelats en acceptabel hälsa, vi har haft hyfsad tur i livets hälsolotteri.

Vi har nu, sedan 2013, skapat en ny tradition i familjen. Den går lite upp och lite ner med antal deltagare, men aktiviteten och huvudskälet består - att göra en fin aktivitet tillsammans med mor. Aktiviteten består i att vi springer Tjejmilen. Alltså, alla kvinnor i familjen inbjuds att springa eller gå loppet utifrån sina egna förutsättningar. Vi samlas, peppar, genomför och ser till att äta middag tillsammans efter loppet.

Premiärloppet för Team Lundeberg var år 2013. Då var vi 6 personer som deltog. 2014 var vi 11 och 2015 var vi 13 personer. Inför 2016 lämnade pappa oss strax innan loppets genomförande, så då kom vi av oss och bara tre kom till start. 2017 var vi sju personer till start. Mamma var 82 när hon gjorde sin förnyade tävlingspremiär vid Tjejmilen 2013. Ja, hon har sprungit någon enstaka tävling genom livet, men mest hållit sig borta från egna starter. Hon har haft nog med att hålla koll på alla ungar i backar och tävlingsspår.

2017 genomförde hon Tjejmilen igen. Hon har, med bravur, genomfört loppet 2013, 2014, 2015 och 2017. Nu är hon 86 år och gick/sprang med glädje och stuns runt den vackra banan på Djurgården i Stockholm. När vi granskar start/resultatlistan 2017 så hittar vi en kvinna som är född ett år tidigare. Om vi lyckats granska listorna rätt, så var alltså mamma näst äldst i mål i Tjejmilen 2017. Hon sätter vår ribba för hur länge vi andra skall försöka hålla igång. Hon gör en imponerande bedrift. Det gör oss alla väldigt imponerade, stolta och glada.

Motion och rörelse är av godo för vår hälsa. Detta har vi onekligen fått med oss från barnsben och det är en glädje att se att också vår mamma, mormor och farmor kan göra detta så fint här och nu. Ålder är inget hinder, när vi lyckats hålla hälsan i fin form genom åren. Ja, vi har förstås olika grundförutsättningar, vi alla, var och en, men vi är omåttligt glada över all glädje, vilja och prestation som vi lyckas åstadkomma - tillsammans - denna dag.

En fin dag. Ett fint arrangemang. Ett fint minne.

A..

Team Lundeberg i Tjejmilen

Tjejmilen 2013 (6 personer)

Tjejmilen 2014 (11 personer)

Tjejmilen 2015 (13 personer)

Tjejmilen 2016 (3 personer)

Tjejmilen 2017 (7 personer)