Sidor ...

fredag 25 augusti 2017

Igår var himlen blå

Igår var himlen blå. Jag vandrade genom min dag med fantastiska möten från tidig morgon till kväll. Det är dessa möten som gör skillnad. Jag mötte två sympatiska indier på resande fot, med fokus nätverkande i Sverige för att skapa fler affärer. Jag mötte fler fantastiska nätverkare som gör skillnad för sig själva & andra. Jag fick därtill vandra gatorna fram i trygghet & utan rädsla. På kvällskvisten lyssnade jag på ett samtal om diktaturturism där Marockos ockupation av Västsahara & situationen & historien i Kuba är med i det angelägna samtalet. Kan vi turista i diktaturer? Kan vi turista, som i att ligga på stranden och lapa sol, när vi vet att samhället är korrupt, förtryckande, människor inte får ansluta sig fackligt eller ha drägliga arbets- eller livsvillkor? Har vi - du och jag som har möjligheten att resa - ett ansvar i detta?

Kan vi resa till diktaturer utan eget ansvar för situationen? Drabbas någon negativt om jag inte höjer min blick? Bidrar jag till förtrycket när jag åker till playan, bor på de statliga eller militära hotellen eller all-inclusive? Vilket är mitt ansvar här och hur kan jag bidra till att bidra till lokalbefolkningens förbättrade möjligheter.

Varför kan jag gå i frihet & utan rädsla medan andra tvingas leva under hårda restriktioner, rädsla & förtryck? Även där, i diktaturer eller på annat sätt förtryckande länder, är himlen blå, men livsförutsättningarna makabert annorlunda. Lilla jags agerande spelar alltid roll. Det är viktigt att jag, vi, ser att mitt & ditt agerande, ordande och görande spelar roll för människor som möter mig eller hamnar i bakvattnet av det jag gör. Lilla jags - och ditt - agerande spelar roll. Ibland mer, ibland mindre, än vi tror. Det viktigaste, tänker jag, är ändå att vara medveten och göra det allra bästa - i solidaritetens tecken, inte i den egna plånbokens. Min roll bör vara att agera för den förtrycktes väl, inte för förtryckarens. Då måste jag också tänka till hur jag gör detta.

Erik Jennische, chef för Civil Rights Defenders Latinamerikaprogram, Julia Finér, talesperson för Emmaus Stockholm och Thomas Gustavsson, Kubakännare satt i samtalspanelen i det något kylslagna vädret på Hötorgsterassen i centrala Sthlm. Samtalet i panelen gick huvudsakligen lugnt och städat till, även om det hettade till en aning under korta stunder. Alla samtal som ger oss möjlighet att tänka efter, lära oss mer och skapa bättre förutsättningar för fler är av godo. Detta var onekligen ett sådant. Det skapar förutsättningar för en bättre värld - lite, lite mer, lite, lite bättre, för varje gång vi talar om saken. Engagemang gör skillnad.

Stockholm Act var arrangör och samtalsledare. Intresserade och engagerade människor, liksom representanter för organisationen Schyst resande fanns i publiken. Jag är tacksam för att jag fick möjligheten att lyssna till samtalet - och att det förs.

A..





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar