Hur akut är akut?

Hur akut är akut? Vad är viktigast just nu?

Hur akut är akut - är en fråga som ställs i tunnelbanan i Sthlm och säkert också på andra ställen. Det är sjukvården som frågar och hänvisar till sjukvårdsupplysningen (om jag inte minns fel).

Frågan är förstås alltid relevant, inte bara när det gäller sjukvård. Det är svårt att avgöra vad som är akut, som i viktigt att åtgärda nu eller som kan anstå till sen.

Jag klurar på vad som är viktigast just nu? Eller kanske vad som är viktigast överhuvudtaget. Eller bara vad som är viktigt, utan att för den skull behöver vara viktigast.

Skall vi bara betrakta och låta passera,
eller skall vi säga ifrån när något får oss att stanna?

Är det viktigt att säga ifrån, markera felaktigheter? Hur viktigt är det?  Ja, det är förstås olika vid olika tillfällen, för olika situationer. För mig är det viktigt att vi säger ifrån, inte bara står och betraktar, låter passera.

Jag såg en bild snurra i de sociala medierna som indikerade att man inte skulle markera, bara betrakta och går vidare. Det är inte min grej, känner jag. Felaktigheter behöver uppmärksammas. Jag upprörs ännu över bilden (som finns här till höger). Representerar den kanske en bild av dagens civilkuragenivå? Är det så vi vill att den skall se ut? Jag vill inte se ett sådant samhälle.

I det sammanhanget kan vi förstås också notera att det ofta är så att de som slår larm om orättvisor - visselblåsare, t ex - själva hamnar i klistret. De förlorar sina jobb och utsätts för orättfärdigheter från sina egna organisationer. Många kollegor står tyst och betraktar, låter det ske. Som att det är ok. För mig känns det inte ok. Vi behöver tydligare stå för det som är rätt, och tydligare stötta de som tydligt står för rätt.

Frågan är förstås alltid vad som är rätt. Människors väl är rätt. Rättvisa är rätt. (Vad nu rättvisa är). Miljö är rätt (& oerhört viktigt). Mänskliga rättigheter är rätt.

A..