Sidor ...

måndag 21 mars 2016

Shminism står för motstånd mot värnplikt

Shminism står för motstånd mot värnplikt. Det är en politisk grupp som tillfälligt har formats tillsammans, för motstånd mot militärismen och värnplikten. Tillfälligt, för att tanken är att militarismen går över - att stat och medborgare kommer till insikt om det vansinniga i den nuvarande företeelsen - och motståndet därför inte längre behövs.

Samhället är kraftigt militariserad. Det finns väldigt många vapen i samhället, även militärer som inte är i tjänst bär vapen, tunga vapen, när de rör sig i samhället. Det är alltså inte bara tjänstgörande personal som bär vapnen. Om du går till Västra muren (klagomuren), om du går på puben eller på restaurangen finns där också privatpersoner som bär stora och tunga vapen, De finns överallt.

Allt utrymme runt omkring oss är militariserat. Det är inte bara små, handeldvapen, utan också tanks, mm. Allt inkluderar vapen, hela tiden. Vokabulären inkluderar vapen och krigsmakt. Utbildningen - redan från 3-4 års ålder indoktrineras barnen av de militära bilderna och landets flagga. I skolan räknar barnen soldater och militärer istället för äpplen och klossar.

Militären är starkt kopplad till bilden av staden, du kan inte vända dig någonstans utan att se dem. Som medborgare förväntas du ge av din tid till staten genom värnplikten. Staten ger dig rättigheter, men du måste ge dem din militärtid. Militären är en del av det dagliga livet. Ibland är militären lärare, också i skolan för de små barnen - i uniform.

Försvarsministerposten och många andra politiska poster är militära positioner här, inte en politisk position. Alla lösningar blir kopplade till militären, de kan inte se något annat. Alla i samhället utgår ifrån sin militära tid, utmanar och pekar därifrån - kopplar allt plus till militarismen och sin tid som värnpliktiga eller sin fortsättning där. Utan genomförd tid i militären har du mycket svårare att få jobb - det måste finnas med i din cv.

Militarismen påverkar hela samhället, alla sociala koder, hela inställningen till vad som är viktigt och väsentligt. Vid checkpointen kan man se att militären/soldaterna är rädda i mötet med palestinierna (som också är rädda). Rädslan, den vi hela tiden hör talas om, skadar samhället.

- Alla berättelser vi (judarna) hör i vår fostran utgår ifrån de judiska berättelserna - alla har alltid försökt döda oss. Budskapet är att vi försvarar vår rätt att vara här. Det berättigar - tvingar fram - militarismen.

Det förkommer en hög dos sextrakasserier inom militären, men samhället tycker inte att det är något att bråka om. Kvinnor tvingas in i ett system med hög grad av trakasserier och absurda genussituationer.

- Israel exporterar väldigt mycket vapen. Det ger en stor mängd pengar till Israel, vilket de behöver för att kunna fortsätta med ockupationen och förtrycket.

Fredsorganisationer ses som förrädare för de stora flertalet i samhället.

Idén i sammanslutningen är att hjälpa 18-åringar att inte göra militärtjänstgöringen. Föreningen vill hjälpa dem att ta ställning och att hjälpa dem att berätta om detta i sina sammanhang. De hjälper dem att berätta varför de inte vill göra värnplikten, vilken agenda de har, om/hur de vill berätta detta i media, mm. Det räcker inte att bara vägra (& sitta av sin fängelsetid) - det är en viktig politiskt akt som måste höras och spridas.

Israels sociala system gungar av ekonomisk påfrestning. Det finns inte längre samma skäl att ge sin tid till militären.

Står motståndet här mot ockupationen eller mot militärismen? Att bryta tystnaden (se t ex breaking the silence) är effektivt.

A.. 


Du måste förstå
varför
vi talar om historien
som minner om
utanförskap och slaveri
våld 
som vi inte vill 
drabbas av
och därför 
måste hindra
genom att skrämma
bort det 
med nytt våld
utanförskap och slaveri

Vi måste äga
finnas
vara herre på täppan
mota ut
de där andra
som inte är som vi

Vi är
måste vara störst
flest
starkast
och visa vår makt
med starka vapen

Du ska
alltid veta
vem som äger makten

Veta
känna
rädslan

A..




(1/3 2016 Jerusalem. Vi talar om shminism. Vad är detta?)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar