UCDP;
Armed conflict (state-based); An armed conflict is a contested incompatibility
that concerns government and/or territory where the use of armed force between
two parties, of which at least one is the government of a state, results in at least
25 battle-related deaths in one calendar year. “Armed conflict” is also referred
to as “state-based conflict”, as opposed to “non-state conflict”, in which none
of the warring parties is a government.
Inom freds- och konfliktforskningen talas det om tre intensitetsnivåer av väpnade konflikter.
Mindre väpnad konflikt - antalet stridsrelaterade dödsfall är fler än 25 per år men färre än 1 000 dödsfall under hela konflikten.
Större väpnade konflikter - antalet stridsrelaterade dödsfall överstiger 25 per år och överstiger 1 000 dödsfall under hela konflikten, men är färre än 1 000 under ett specifikt år.
Krig - antalet stridsrelaterade dödsfall överstiger 1 000 under ett år. (Källa; Säkerhetspolitik.se)
Konflikter där staten är inblandad (så kallade ”statsbaserade konflikter”)
Definition: en konflikt är en oförenlighet rörande antingen regeringsmakten
eller ett territorium, där väpnat våld mellan två parter resulterar i minst 5 stridsrelaterade dödsfall under ett år. Av dessa två parter måste åtminstone en vara en regering. (Säkerhetspolitik.se = MSB)
Asien och Afrika står för den högsta andelen konflikter och höjden på deras kurvor är genomgående hög, jag skönjer inte någon stor mildring i plågorna även om antalet konflikter i världen sammantaget ser ut att ha gått ner sedan 90-talet. Även Mellanöstern har en skälig del av plågorna här, även om deras andel är avsevärt lägre än Asien och Afrika. Kriget i Syrien tillhör plågan i Mellanöstern. Låt oss hoppas att det snart når ett slut.
Den här bilden (ovan) var omåttligt stark och röd, interna konflikter drar iväg och håller i. Den visar utvecklingen av konflikter - sorterade per typ av konflikt. Intrastate = inomstatliga konflikter alltså - har ökat och varit höga i antal länge. En internationaliserad konflikt - det svarta området - ökar i grad här i slutet.
Ja, fram till 90-talet gick konflikterna upp. Fler och fler. Sedan har de blivit något färre, sjunkit i antal under några årtionden. Men, visst taggar det till sig en aning oroväckande här på slutet? Det är uppenbart att det går i fel riktning. Är det en tillfällig ökning eller ett trendbrott? Låt oss samlas tillsammans för att vända riktningen neråt igen. Konflikter måste kunna lösas med ickevåldsliga metoder, vi måste bli bättre på att se varandras sidor och försöka finna gemensamma lösningar på uppkomna situationer.
Hur kan konflikten i Israel/Palestina definieras?
Rådde väpnad konflikt, enligt UCDPs definition, 2013?
Enligt UCDP är konflikten om/i Palestina inte aktiv under 2013, då försök till fredssamtal har skett. Samtalen kollapsade i april/maj 2014 och våldet tog allvarlig fart igen. Under 2012 klassades situation som en mindre konflikt och under 2014 som ett krig.
Hur kan konflikten definieras bortsett från att den är väpnad?
Det uppstår hela tiden nya konflikter överallt, på alla nivåer i samhället. Vissa konflikter är destruktiva medan andra är konstruktiva och leder utvecklingen framåt. Vissa konflikter löses genom en utomstående part, t ex skiljedom eller en rättslig instans, och vissa löses genom samspråk. Andra konflikter är svårare att lösa, särskilt när någon part inte får sina behov/intressen tillgodosedda. Svårigheten kan vara att se de olika behov och intressen som finns. En väpnad konflikt kan också ha olika karaktär - den kan vara inomstatlig, mellanstatlig eller inomstatlig med utländsk inblandning. I Israel/Palestina finns alla delar, i olika tid, med olika parter och på olika sätt. Konflikten - om vi skall kalla ockupationen för en konflikt - här är komplex. Den ser olika ut, beror på olika saker beroende av vem du frågar och förefaller svår att lösas av parterna själv. Världen tillsammans behöver skapa fred - både här och på många andra platser. Vi behöver hjälpas åt för att se människornas viktiga värden, där människor kan leva i samexistens och fred, utan våld.
Vision of humanity tar årligen fram ett globalt fredsindex (GPI) där de utifrån 22 indikatorer mäter olika länders grad av fredlighet. Hur ser läget för Israel/Palestina ut där?
2014; Sverige ligger på 11e plats, med ett index på 1366. Palestina finns inte med, sannolikt för att det inte är en fullt erkänd stat. Israel ligger på (en icke hedrande) 150e plats, med ett index på 2725. I botten, på plats 162 återfinns Syrien, med ett index på 3584. För 2015 ligger Sverige på 13 plats med ett index på 1360. Sämre placering än 2014, men ett något bättre index alltså. Israel ligger på 148 plats med ett index på 2781 och Syrien ligger på bottenplatsen 162 med ett index på 3645. Världskartans färger indikerar att (norra) Europa, Kanada och Australien är hyfsat lugna platser. Hur har vi det själva med freden egentligen? Varför ligger vi inte på första plats?
Vad handlar konflikten om idag?
Den handlar om ockupation och om apartheidsystem. Den handlar om rädsla och om frågan om säkerhet. Den handlar om brott mot internationell lag och mänskliga rättigheter. Den handlar om religion, heliga platser och om land. Den handlar också om vatten, historia och frågan om respekt för varandra. Kanske handlar den egentligen bara om trygghet, det vi alla vill ha men definierar så olika.
Vilka är grundorsakerna till konflikten?
Kan grundorsakerna summeras runt rädsla, historia och rätten till land och mark?
Ockupationen, apartheidsystemet, våldet, motvåldet, hänvisning till religion och förföljelse, mm, är - blir - en konsekvens av protesterna mot den ihärdiga viljan att ha, ta sig sin rätt, det någon betraktar som sin rätt. Liksom att våldsamheterna eskalerar med anledning av frustrationen och grundvåldet. Grundorsaken - som i viljan att ha ett eget land och ta det av någon annan, skapar naturligtvis en mängd problematiska följdkonflikter.
Vilka faktorer/drivkrafter försvårar konflikten?
Ockupationen, våldet, muren och apartheidsystemet. Rädslan för den andre. Korruptionen, våldet och svårigheten att enas också inom det egna (palestinska) samhället.
Vilka faktorer/drivkrafter kan bidra till en konstruktiv utveckling i positiv riktning, alltså i fredlig riktning?
Ett avslut av ockupationen. Respekt för varandra, samtal på lika villkor. Rättvisa.
Den lilla freden + sanning + rättvisa + barmhärtighet = den stora freden, d v s riktig och hållbar fred
A..
Källor; grafiken kommer ifrån UCDP. Statistik & kompletterande definitioner kommer dels därifrån men också från MSBs sida om säkerhetspolitik (sakerhetspolitik.se). Vision of Humanity berättar också med sin grafik om läget i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar