En viktig ståndpunkt i detta är att klimatfrågan inte är tillräckligt diskuterad. Det måste bli en rättvis omställning och den måste verkligen börja nu. Om de kommersiella krafterna inte vill, för att det ligger så fantastiskt mycket pengar i de tillgångar som skadar när de kommer upp till ytan, så måste människorna, privatpersonerna, se att de är de, vi, som är de som måste förändra världen. Det beror på människorna att världen förstörs, det måste då också bero på oss att rädda den. I filmen ser vi tydligt att naturen och människorna offras i kapitalismens strävan efter mer. Kapitalet och makten förändrar verkligen, offrar andra. Vi undrar varför staterna låter den kommersielle lobbyisten styra? Varför de inte ser den katastrof som möter människorna och naturen? Varför går det inte att hålla emot?
Jag vill se detta ta slut. Jag vill se solen skina, känna det rena vattnet och den rena luften. Jag vill kunna uppleva den rena naturen. Och jag vill att mina barn, barnbarn och barnbarnsbar i evig tid skall kunna det också. Vill inte du det? I filmen ställs kapitalismen mot miljön. Ja, det kanske är så. Då är det mycket hög tid att välja miljön. Kanske är det så att tillväxt inte är konstruktiv för världens väl, kanske är det istället så att vi måste stanna upp och tänka kreativt ur något annat perspektiv. Låta jorden läka och andas ifatt.
Efter den starka filmen bjuds vi att lyssna till ett kort panelsamtal med Jordens vänner, Byggnads, Transportarbetarförbundet och Union to union. KlimatSverige leder samtalet. Jag blir lite ledsen och fundersam när ett antal personer lämnar salen innan samtalet börjar. Hade de inte tid med detta, de 30 minuternas samtal som ingick i den fråga de inbjudits till? Kunde det inte finnas något nytt för dem att begrunda där? Nej, förstås, det är inte något att bli ledsen över. Var och en gör sina egna val. De kan vara goda natur/miljökämpar, även om de inte lyssnade på panelsamtalet.
Jordens vänner
Det finns en stark rörelse för att skydda naturen. Den växer runt om i världen, men det finns också ett starkt kommersiellt motstånd mot dessa människor. Det är uppenbart att många måste samarbeta, de rika måste gå före. Rättvisa är viktigt.
Byggnads
Undertrycket, människornas kraft, är viktigt. Miljörörelsen är vad vi gör själva. Vi måste pressa på. Byggsektorn är en av de största bovarna. Vi behöver se över hur det ser ut nu och hur vi bygger i framtiden.
Transportarbetarförbundet
Förbundet är engagerade för att vi måste, för att våra utsläpp skadar miljön. Företrädaren talar om marknadskrafterna. Företrädaren förefaller helt enkelt inte förstå vad grejen rör sig om. Vet han vad han talar om - eller missförstår jag honom helt? Han hävdar att saker är omöjliga. Han ger uttryck för att det inte är en privatmoralisk fråga, bara politikernas. Mannen från Transportarbetarförbundet gör mig rädd och förtvivlad.
Union to Union (Kristina Henschen)
Vi står vid ett vägskäl. Vi måste vidta åtgärder. Det handlar om massmobilisering - ledarna skall inte ha något annat val än att ändra inriktningen. Om inte omställningarna blir rättvisa, blir omställningarna istället förödande. Vi har då t ex att se mängder av migranter röra sig från sina egna livsmiljöer. Kvinnors och ungas utsatthet måste prioriteras. Kristina Henschens röst och engagemang gör mig glad.
Filmen är stark, viktig. Den vill vara ett verktyg för handling.
Cop21 - det stundande klimatmötet - behöver ha ett bindande klimatavtal. Massorna, vi alla, måste pressa på och se till att avtalet kommer i mål.
Råden blir, lite lamt; Skriv mail och vykort till de som beslutar. Sedan sägs visserligen också; pressa på hos politikerna och pressa på hos facket, eftersom de är alldeles för lama.
Jag blir beklämd över den bristande styrkan i råden från panelen, om vikten att ta sig ton och att ta sitt ansvar. Sänd ett vykort eller ett mail, så räcker det långt, är rådet. Någon säger att det inte är en privatmoralisk fråga, betonar detta. Ja, jag vet förstås att de flesta inte ens gör så, mailar eller postar vykort, men nog måste vi kunna uppmuntra, eller peppa, med en skarpare röst. En sådan som berättar att vi behöver din röst. Och nog är det en privatmoralisk fråga, i allra högsta grad. För vem skall göra om inte privatpersonerna, du och jag, som i var och en? Om inte vi gör, pressar och ligger på, hur kommer då politiker och beslutsfattare att fatta att de måste?
Massdemonstrationer, bojkotter och manifestationer i och om frågan och dess utveckling behövs. KlimatSverige.se inbjuder till en sådan den 29 november 2015 i Stockholm. Vi får hoppas att den blir riktigt stor. Det är särskilt viktigt eftersom det är demonstrationsförbud i Paris just nu. Söndag. Start kl 1300, vid Norra Latin. Häng på, där! Det är ett bra sätt att visa att du tycker att miljön är en viktig fråga.
Ta dig ton.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar