Motståndets väg - Civil olydnad som teori och praktik

Mina ögon faller på Motståndets väg – civil olydnad som teori och praktik, av Pelle Strindlund och Stellan Vinthagen, när jag vandrar genom biblioteket. Det här är en bok att läsa, tänker jag som försöker lära mig mer om ickevåld. Strindlund och Vinthagen är kända figurer i ickevåldsrörelsen och har tänkt och ordat en hel del i frågan, både i det offentliga och sig emellan. I ickevåldsbegreppet ingår civil olydnad, som en del av många, där vi också får chansen att diskutera våld mot människor, lagbrott och våld mot materiella ting. Just diskussionen och argumenten för och emot är ett viktigt inslag i lärandet. Det gör mig medveten. 

Våld mot människor ingår inte i ickevåldet, vare sig fysiskt eller psykiskt. Ibland är det svårt veta var gränsen går, även om det kan tyckas självklart och enkelt. Våld är ju våld, men visst finns det gränser även här? Och hur är det med våld mot saker, andras egendom? Var går gränsen där? Vad är skyddat och vad är inte?

Civil olydnad har funnits länge. Alltså, där någon har brutit mot lagen i syfte att uppmärksamma lagstiftaren och samhället på en felaktighet, där förövaren står sitt kast, gör det öppet och också tar sitt straff. Det innebär också att det kommer att föras många samtal om frågan i den rättsliga processen. Fler kommer att få frågan på sitt bord och än fler kommer vrida och vända på rätt och fel. 

Det finns många gräsrötter som använder civil olydnad som medel för att kunna nå sina mål. Målen är olika. Ibland är det att skapa debatt, ibland är det att åstadkomma riktig förändring, ibland är det att påpeka absurditeter, ibland är det att aktivt hindra felaktigheter, osv.  Poängen är att fler måste se och att det inte räcker med bara ord.

Det svenska nätverket Ofog arbetar med civil olydnad och opinionsbildning för att den svenska vapenexporten skall upphör och militären avvecklas, säger Strindlund och Vinthagen i kapitlet om olydnadens ansikten. De berättar, anser, också att Ship to Gaza har gjort mer för Gaza än tiotusen raketer. Jag är ju benägen att hålla med dem, eftersom våld och raketer inte leder fredsprocessen framåt och människorna i området inte får det lättare med hjälp av raketerna som förstör både liv och materiel. 

Det finns också miljökämpar, trädgårdsgerilla, funktionshindrade aktivister, feminister, djurräddare, klimataktivister, vapeninspektörer, plogbillsrörelsen, m m. Det är människor som tror att ickevåld gör skillnad, att det spelar roll att de engagerar sig och att de tar till kontroversiella metoder – eftersom samtal, debattartiklar, tillståndsgivna demonstrationer eller andra okontroversiella åtgärder inte verkar hjälpa. Civil olydnad är ett sätt att visa – tydligare – att det räcker.  Att det är dags att ändra lagen och förhållningssättet.

En viktig del i förhållningssättet när vi – de – bryter mot lagen är dels att poängtera felaktigheten, alltså vad de gör och varför, men också att bekräfta människorna de möter. Demonstrationen är inte en personlig aggression mot ägarna eller arbetskraften i organisationen de protesterar mot. Protesterna vänder sig mot frågan, som våldet, vapnen, orättfärdigheten, konsekvenserna – men inte mot människorna. De, människorna, skall inte mötas av eller med våld. De skall mötas med vänlighet. Därför bjuder civila olydnadsaktivister ofta på mild vänlighet, sång, mm förutom att de också ofta bjuder på t ex kakor, choklad eller motsvarande när de blir arresterade eller när de möts av personal eller andra som ogillar eller hindrar deras aktivitet. Vänlighet, istället för motstånd, sålunda. De avstår (oftast) från aktivt motstånd.

Jag uppmärksammades nyligen på organisationen Tomma burar, som släppt fångna djur fria. De har bl a befriat en lax från en laxodling i Uppland (augusti 2015). Aktionen uppmärksammades av Norrtälje tidning i ett reportage, ledarskribenten Reidar Carlsson på tidningen kritiserade aktionen och två medlemmar från Tomma burar bemötte kritiken. En grundfråga i debatten är demokratin, som är en viktig del av olydnadstanken. Carlsson ansåg att aktionen kunde bli ett hot mot demokratin genom att inspirerar andra att ta lagen i egna händer, medan Tomma burars skribenter och olydnadstanken i sig, anser detta vara en viktig del av demokratins möjligheter – att kunna ifrågasätta felaktigheter. Carlsson ordar också till förmån för ägaren och ja, det torde också Tomma burar kunna skriva under på i något mått, frågan lär ha diskuterats innan aktionen. Men, det är inte ägaren som är konfliktfrågan även om det är hen som drabbas. Frågan är helt enkelt något helt annat, och i detta fall djurens frihet och människornas ickerätt att välja om (eller snarare att) djuren skall behöva dö för vår skull. Jag själv känner att jag behöver fråga Tomma burar om deras aktion, för att själv kunna fatta beslut i hur jag upplever aktionen – släppte de ut EN lax? Vad, vilket materiel, förstörde de för näringsidkaren? Är det rätt att förstöra för andra – helgar målet medlen här? Hur hade de planerat sin aktion? Jag behöver sålunda lära mig mer om aktivisternas resonemang, för att kunna begrunda innebörden av aktionen.

Ickevåld – och civil olydnad – används för att skapa skillnad, skapa debatt och uppmärksamma lagstiftare, samhälle och beslutsfattare om tokiga regler i vårt samhälle. Det tillhör demokratin att kunna påtala felaktigheterna. Vid civil olydnad ingår också i spelets regler att stå sitt kast. Det är sålunda viktigt att stå för vad man har gjort, alltså utsätta sig för möjligheten – eller risken – att arresteras och ställas inför en rättegång. Man får helt enkelt vara beredd att stå ut med straffet som lagöverträdelsen stipulerar.

Jag fortsätter att läsa Motståndets väg, civil olydnad som teori och praktik, av Pelle Strindlund och Stellan Vinthagen, och lär återkomma till frågorna som berörs i boken. Den är högst läsvärd och kan sålunda rekommenderas.

Anette Grinde

Motståndets väg - Civil olydnad som teori och praktik, av Pelle Strindlund & Stellan Vinthagen. Isbn 978-91-85703-74-6. Karneval förlag, 2011.

Länkar;

Karneval förlag – Adlibris – Bokus – Tomma burar – Ofog – Ship to Gaza - Kyrkans tidning.