Sidor ...

fredag 24 juli 2015

Oslättfors - en resa i släktens spår.

22 - 24 juli 2015.

Vi åker från Norrtälje till Oslättfors, via Valbo kyrkogård och ett hejhej till farfar och gänget som vilar där. Vi parkerar oss ett stycke efter den lilla bruksorten Oslättfors, som inte var längre än en vindpust men var väldigt fin. De gamla bruksbostäderna står i en vacker rad längs bygatan. I byggnaden för brukskontoret skall det finnas ett museum. Den gamla herrgården, på brukstidens högtidsdagar belägen mitt emot den lilla kyrkan, är nedbrunnen och ersatt av andra byggnader.

Vid strandkanten ligger byns kyrka. Över porten står det 1825. Den drivs och vårdas av en privat stiftelse och ingår inte i någon församlings vård. Den ligger precis i strandkanten, inte mer än en decimeter eller så i höjd från vattnet. Det är förundrande att se närheten till vattnet. Hur är det möjligt?

Kyrkan är välvårdad, ser ut att vara precis nymålad. Det finns fortfarande vit färg på löven strax intill. Gräsmattan är klippt och midsommarstången står ännu kvar från sommarens dans. Hur vanligt är det med en midsommarstång på samma äng som en kyrka? Fint var det. Ja, fint är det.

Längst framme i kyrkan, som är enkel & fint, hängder två bilder. En på var sida. Till vänster hänger Lars Paul Esbjörn, brukspredikant i Oslättfors 1835-1949, och till höger hänger på bruksägaren August Lundeberg, alltså min farfars farfar. Släkten Lundeberg verkade i bygden mellan åren 1846-1900. Texten runt bilden är; Bruksegaren Aug. Lundeberg f. 1810 Ängsön, död 1885 Forsbacka. Ja, under sina år i Oslättfors lär August Lundeberg ha påverkat dem som valde att leva och bo här. Sannolikt skedde det med ett positivt minne eftersom han ännu får lov att hänga längst fram i den vackra kyrkan. Vi hittar ingen skola, så kanske fostrades ungarna i tidens skolkunskap i hemmen eller i någon lämplig samlingslokal.

Vi nyttjar tiden i bygden genom att njuta av skogsmarkerna, de vackra sjölandskapen och de fina skogsvägarna. Vi njuter några nävar blåbär och lite svamp. Bortsett från detta förundras vi av tiden, som den då kunde vara och som den nu är. Så olika, då och nu. Jag gläds åt de ideella krafterna som vårdar kyrkan och marken därikring. Den öppna kyrkan och välkomnandet med bänkar & bord därikring gör att byn känns välkomnanden. Brukskontorets museum hittar vi dock inte in till - det känns stängt och tomt.

Torsdagens springtur i omgivningarna blev 16 km och fredagens ungefär lika lång. 32 km på två dagar får ändå duga.

Anette Grinde


Bilderna nedan, från Valbo kyrka och från Oslättfors, kan göras större genom att du håller inne Ctrl-knappen och samtidigt trycker på plus-tangenten några gånger. Vill du istället ha bilden mindre håller du inne Ctrl-knappen och samtidigt trycker på minus-tangenten några gånger. 

Du kan också klicka på bilderna, för att visa dem i större format. 


Valbo kyrkogård - åhh, vilket tråkig skylt att mötas av här.

I familjegraven vilar syskonen Birger med sin fru Märta,
Lars med sin fru Doris, Knut med sin Rachel och syster Britt.

Den här stenen är en aning svårare att läsa och kanske behöver
den putsas & tvättas en aning, men här vilar fler i August Lundebergs led.

August Lundeberg (1810-1885), fru Mari Lundeberg f. Eckman, Edward Ericsson, 
fröken Julie Lundeberg, fru Brita Lundeberg f. Bratt, August Lundeberg (1849-1944), 
fru Else Pettersson f. Lundeberg, major Filip Lundeberg,
fru Alva Lundeberg f. Strömberg och fröken Maria Lundeberg. 

Vi åker vidare till Oslättfors, som ligger ett par mil norr om Gävle
i Hille församling. Byn ligger bortom allmän väg. I Oslättfors drev 
August Lundeberg (1810-1885) ett bruk under en del av sin livstid. 
Oslättfors är en liten by, där flera av bruksbostäderna finns kvar och 
ett museum drivs av en privat stiftelse i det gamla brukskontoret.  
En informationstavla som berättar om brukstiden finns i anslutning 
till Testeboåns naturreservat i utkanten av byn.
Bruksbostäderna i byn nyttjas än i dag - kanske bor
några permanent & några för fritidsboende. 

Oslättfors kyrka, byggd 1825. Den ligger centralt i Oslättfors, precis i vatten-
kanten. Stiger vattnet bara en aning ligger den under vattenkanten. Kyrkan
tillhör ingen församling - den drivs & vårdas av en privat stiftelse, som
ser till att den hålls vårdad, öppen och tillgänglig för att besöka eller 

på annat sätt nyttja kyrkan i bygden. Den är vacker, väldigt vacker.
På informationstavlan i närheten står följande om kyrkan; Det första kapellet uppfördes 1742 men ersattes 1796 av en ny kyrkobyggnad. År 1825 flyttades kyrkan till den nuvarande platsen på Kyrkudden och samtidigt byggdes ett torn till i söder. Kyrkan kom att tillsammans med herrgården bilda en rät axel, som avslutade bruksgatan i väster. 


Det finns gott om vatten runt omkring i området. Här finns därför också
god vård om fåglar - och fågelskyddsområden att ta hänsyn till. 

Vi bodde nära en sjö, strax utanför Oslättsfors.
En vacker vy. En vacker kväll. En trivsam plats.
 

Oslättfors kyrka var liten, enkel och vacker. Längst fram till vänster hänger
ett porträtt av brukspredikanten Lars Paul Esbjörn och längst fram till höger
hänger ett porträtt av "bruksegaren" August Lundeberg. 

Texten runt bilden är; 
Bruksegaren August Lundeberg, f 1810 Ängsön - död 1885 Forsbacka.
Detta är alltså min farfars farfar. Denna bild hänger längst fram, 
till höger, i den vackra lilla kyrkan. Enkelt & fint.

Det hänger på frivilliga i Oslättfors kyrka, står det i tidningsurklippet som
hänger i kyrkan. Kyrkan drivs och vårdas av en privat stiftelse, som är
beroende av glada ideella krafter som gärna bistår. Det är glädjande att se. 

I den gamla kvarnen är det nu ett loppis. Här kan vi tänkas oss att annat har
funnits i den tid som tidigare varit här. Vattennivån mellan sjön och vatten-
draget nedanför skapar energi i ett litet hus vid sidan om. Nivåskillnaden
kan man tänka sig att det har nyttjats även i gammal tid. 

Vägen genom den lilla bruksbyn och en god bit bort bär namnet Oslättforsvägen.

I utkanten av byn, i anslutning till Testeboåns naturreservat, hittar vi en
informationstavla om Oslättfors bruk.  "Från 1846 ägdes 
Oslättfors bruk
av familjen Lundeberg. Spiktillverkningen hade successivt expanderat
och 1860 fanns sex spikhammare med tillhörande härdar."
Kyrkan ser du längst upp av de markerade platserna, med en etta.
Herrgården ligger till vänster - mitt emot kyrkan, över vägen.
Bruksbostäderna längst till höger i bild. 
Vattnet bubblar av det häftiga regnet - samtidigt som
solen skiner strax intill. Väder är vackert.


Bilderna kan göras större genom att du håller inne Ctrl-knappen och samtidigt trycker på plus-tangenten några gånger. Vill du istället ha bilden mindre håller du inne Ctrl-knappen och samtidigt trycker på minus-tangenten några gånger. Du kan också klicka på bilderna, för att visa dem i större format. 

Ord & bild av Anette Grinde

Mer släktforskning i denna blogg hittar du här.

Länkar om Oslättfors & trakten runt omkring; 

1 kommentar:

  1. Hej

    Har läst din resa i släktens spår, till din farfarsfarfar. Jag kan nämna att det är min farfarsfar, Carl Johan Dyfverman, som gjort medaljongen på honom. Han gjorde en hel del sådant, plus skulpturer - många i snö!
    Går att läsa mer på cjdyfverman.se
    Bästa hälsningar
    Martin Dyfverman

    SvaraRadera