ALS - Ice Bucket Challenge.

Så.
ALS.
Ice Bucket Challenge. Handlar det bara om att blöta ner sig och sända utmaningar till sina vänner? Handlar det om skratt och tokeri eller handlar det om något riktigt viktigt? Ja, visst handlar det om något riktigt viktigt.

Det handlar t ex om att en del av människorna inte längre klarar att göra sånt skratt och tokeri för att sjukdomen har tagit över deras kropp. Det handlar kort och gott om människor som drabbas av en fasansfull sjukdom som man vet alldeles för lite om. Som det behöver forskas mer om. Det behöver helt enkelt forskas kring varför och hur man botar, lindrar och stoppar fasan.

Känner du någon som drabbats? Det gör jag. Hjälplösheten är stor när man ser förloppet, konsekvenserna och hur familjen har det.

Så. Jag struntar i hinken, men jag vill uppmärksamma sjukdomen och jag sätter in en slant eller två till hjärnforskningen idag. Gör det du också. Både en stor och en liten gör skillnad - om/när vi är många som gör det.

Jag ber dig inte strunta i hinken eller tokeriet - fortsätt så. Livet måste också bestå av skratt och tokeri. I massor. Men, jag ber dig också ta ett eller ett par steg till. Uppmärksamhet är bra. Pengarna också. 

Hjärnfonden vet mer.

A..


Film om ALS. Hjärnfonden om ALS. Wikipedia om Ice Bucket Challenge. Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om ALS - Bloggare om ALS. Knuff om forskning. Knuff om Ice Bucket Challenge. 

Jag stöttar också Plan i deras arbete för att stoppa barnäktenskap. Det kan du också göra! Skriv under för henne http://www.plansverige.org/forhenne  #förhenne

Vackra Blå Jungfrun i Kalmarsund

Det var kav lugnt på havet. Ja, det gungade lite när vi lämnade kajen och gick i riktning mot Blå Jungfrun, men det var snarare av svall från andra båtar än av vind. Kl 1215 gick båten från Byxelkrok och stävade fram mot den vackra Blå Jungfrun. Båtfärden, som alltså var lugn, tog ca en timme. Jag var innerligt tacksam över den lugna färden, eftersom jag har en historia av att inte må så bra på båtar. Vi gick iland och började vår långsamma vandring runt ön. Den var, är, förundrande. Vacker, karg, hård, enkel, strävsam och ogenomtränglig. Det går bara att promenera på märkta leder/stigar. 

Barnvagnar och människor som har svårt att gå göre sig icke besvär. De kommer helt enkelt inte fram. Ön är inte tillrättalagd. Man får finna sig i dess begränsningar och otillgänglighet.  

Solen gassade. Jag tittade lite avundsjukt på människorna som satt på de mjukt rundade stenarna och åt sin medhavda matsäck. Pastasallad, pannkakor eller kanske överdådiga smörgåsar slinker ner tillsammans med lite svalkande dryck. Det är något visst med matsäck. Kanske är det romantiserat. Är det ändå bättre än att äta ordentligt hemma först?

Det var varmt, blåste bara väldigt milt. Det gick inga gäss på fjärden. Vi vandrade sakta på de små stigarna som går på ön. Från en plats till nästa, betraktar vi stenarna, grytorna, grottorna, höjderna, växtligheten och vidderna. Och begrundar historien förstås. För här har människor arbetat och slitit i sitt anletes svett, innan förbarmandets röst gav ön till folket och eftervärlden att förundras, vårdas och njutas. På himlen leker några av fåglarna med tvära kast, medan andra strävar fram i långa led. Det är nog inte flyttdags ännu. Kanske är det bara en flygövning för sen, när de skall dra vidare till varmare länder?

Ön är fantastiskt vacker, himlen är ljuvligt blå där fåglarna dansar så fint, sommaren är underbart varm, men havet är gyttrigt grönt. Det gör ont i mitt hjärta att se det övergödda havets gröna blomning, som i stora täckande stråk drar över den annars djupblå vackra ytan.

Blå Jungfrun är en av våra många, och fantastiskt vackra, nationalparker. Den är avsatt för att finnas tillgänglig för oss alla, månas om, värna särskilt för sin plats, sin historia, sina unika naturvärden och sin vikt i natursammanhang. Vi är innerligt glada att den finns. Är avsatt som nationalpark och att vi, gemensamt, månar om den fantastiska plats den är.

Anette Grinde

(Besökte Blå Jungfrun den 19 juli 2014)

Några bilder från vår tur hittar du här.

Blå Jungfrun. Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om Blå Jungfrun - Bloggare om Ölandsbladet. Knuff om Öland. 

Jag känner och är ...

Jag känner
att dagen är
här

att solen lyft
från kanten
värmt

skapat känslan
att jag av dagen
är

Anette Grinde
Sundbyberg 20140828

Nr 241. Redaktören har ordet.

Fotograf av den fina omslagsbilden
är Rune Larsson. Han är själv långlöpare
av riktig klass. 

Varje dag ger nya möjligheter. Ibland är de svåra att se, men de finns där ändå. Det gäller bara att vi försöker se dem. Inställningen är det viktigaste av allt.

Ett maraton utan rätt inställning blir plågsamt istället för njutbart. Samma kropp med eller utan rätt laddning och inställning ger ett helt annat resultat. Skador, tid, välmående och eftersmak blir helt annorlunda, beroende av hur vi förhåller oss till oss själva, till vår
omgivning och till vår uppgift. När knappen vrids mot start och ställs på grönt istället för på rött, så blir det en stor skillnad. Sol eller mörka moln i sinnet spelar roll.

Hur gör vi för att hjälpa någon som har mörka moln i sinnet, i stället för sol? Kanske kan vi göra skillnad när någon drabbats av ett inställningsfel? Ja, visst kan vi möta dem med glädje och tillförsikt.

Inställningen spelar också roll i många andra frågor. När någon söker svar, motionerar, frågar eller vill samtala blir det ofta svårt när denne utmanar de gängse tankarna.Jag vill uppmana er alla som har något ni vill ändra, här eller i andra forum, att fråga, utmana och diskutera. En fråga, en motion eller något annat, trängtar efter svar, förbättring eller förändring. Bara ett nej, är mycket sällan ett fullgott svar. En förklaring eller en diskussion rätar ut frågetecknen, eller ger anledning till fler. Samtalet är viktigt.

Med välmående steg kan ultrafolket prestera 100 miles utan att blinka. Jag såg bilderna susa förbi i mitt facebookflöde när TEC gick av stapeln i april. Man gläds bara av att titta på dem. De är helt fantastiska, tycker jag. Vilken inställning de måste ha, de där ultralöparna, som kan prestera dessa enastående resultat. De inspirerar i sin hänförelse.

Sommaren vandrar vidare. Loppen är många och vi kan välja hur vi tillbringar vår tid. Träning, tävling, aktivitet, samvaro och glädje spelar roll. Det präglar vår vardag och hur vi mår. Det gör också föreningslivet och de göranden vi där har.

En förening som denna har ett ansvar att utvecklas. Hur den skall utvecklas avgör medlemmarna genom sin styrelse. Om styrelsen är de enda som äger rätten och om de inte använder den framåt, så utvecklas inte föreningen. Då stannar den, står stilla och kanske t o m dör. Även här spelar inställningen roll. Om vi vill att det skall vara som det alltid har varit, så sitter man stillsamt tyst.

Själv vill jag gärna se en förändring. Jag vill gärna se en förbättring, där vi syns och hörs mer och där föreningen säger ja till de som vill och gör.

Vad vill du - och hur tänker du att du skall lyckas göra din röst hörd? Hör gärna av dig till mig om detta.

Med detta nummer ber jag att få tacka för mig. Att vara redaktör har varit ett fantastiskt uppdrag, men kräver väldigt mycket tid, glöd och engagemang. Nu skall jag bara njuta av mitt medlemskap, min rörelse och min aktivitet. Jag skall plocka russinen ur kakan, som man säger.

Må ni andra göra det också, njuta med lust och glädje stor.

Anette Grinde
Redaktör Marathonlöparen
Svenska Marathonsällskapet





Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - Marathonsällskapet - Löparnaprapaten. Införs i Marathonlöparen nr 3/2014 - Mer om Marathonlöparen i denna blogg.

Jag stöttar Plan i deras arbete för att stoppa barnäktenskap. Det kan du också göra! Skriv under för henne http://www.plansverige.org/forhenne  #förhenne

Nyfiken på; PMU (Pingstmissionens utvecklingssamarbete).

Jag är nyfiken på PMUs verksamhet och ger mig i kast med att läsa några av deras handlingar. Det gör mig glad. De bedriver, vad jag kan se, en viktig och god verksamhet med människan i fokus. Som vanligt är Jonas Gran (PWC) revisor, vilket också gör mig glad. Han kan de ideella föreningarnas värld, han är kompetens och seriös och han kan reglerna kring biståndet. Jag har träffat andra revisorer som granskar bidrag och bistånd och inte alls blivit nöjd med deras inställning och deras granskning. Samtalet där fokus ligger på sakfrågorna, känslan av korrekthet och hög kunskap står högt i kurs hos mig.

Under 2012 har Pingströrelsen drivit sin biståndsverksamhet i riksföreningen Pingst - Fria församlingar i samverkan. PMU InterLife har inte haft någon verksamhet i den årsredovisning som finns bifogad för 2012.

Mitt intresse har fokus på Pingströrelsens biståndsverksamhet, varför det är detta som jag lägger min granskning på. Vid läsningen av årsredovisningen konstaterar jag att administrationens arbete under 2012 har fokuserats på ekonomistyrning, effektivisering och kvalitetshöjande arbete liksom att varje verksamhet numera har en bättre överblick över sina kostnader. Det glädjer mig att läsa eftersom det är en grundläggande förutsättning för att kunna använda medlem på bästa möjliga sätt. Utan god kontroll och möjlighet att följa pengarna kan vi inte göra det bästa med dem. Det glädjer mig att Pingströrelsen ser detta.

Det som inte glädjer mig i denna läsning är att riksföreningens styrelse besår av 2 kvinnor och 9 män. Styrelsens sammansättning är oerhört viktig och präglar den verksamhet de bedriver. Jag ser att ordförandena i de olika styrelserna/styrgrupperna automatiskt är styrelseledamot i Riksföreningens styrelse, vilket naturligtvis ger en följdverkan på styrelsens sammansättning. Eftersom den här driver en mycket stor verksamhet är det av stor betydelse att sammansättningen är väl genomtänkt. Kvinnorna saknas. Det gör mig ont.

Den, här och nu och för mig, mest intressanta verksamheten är PMU (Pingstmissionens utvecklingssamarbete). Jag vill se hur organisationen arbetar och vilka som är dess grundläggande värden. PMUs uppdrag är att leda och utveckla svenska pingstförsamlingarnas gemensamma biståndsarbete. Det handlar där om såväl humanitära projekt som långsiktiga utvecklingsinsatser. Finansieringen sker t ex genom SIDA, ECHO (EUs humanitära avdelning), egna insamlingar och Radiohjälpen. Det jag ser nästan dagligen  av Pingstkyrkan och PMU ligger närmast i secondhandförsäljningen i Norrtälje. Där bedrivs en mycket glädjande och positiv verksamhet, som jag gärna ser, bidrar till och uppmärksammar. De bidrar t ex dels till positiva arbetstillfällen, dels till medel för bistånd genom t ex PMU och dels till lokala sociala projekt. Ja, de bidrar också till en positiv återanvändning av många materiella ting som annars skulle slängas och kräva nyköp istället för återanvändning av fungerande prylar. Jag ser secondhandbutikerna, vars överskott går till social verksamhet eller bistånd, som ett mycket viktigt och positivt samhällsengagemang.

I Riksföreningen Pingst - fria församlingar i samverkans årsredovisning för 2012 framgår att PMUs uppdrag är att bekämpa fattigdom och att vara en röst för de röstlösa. Uppdraget är också att generera resurser för att fördjupa engagemanget för rättvisa och upprättelse. Nyckelord i arbetet är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang. Det är viktiga ord, tänker jag, som ser detta arbete som väldigt viktigt.

Centrala resultatområden, för att genom ett stärkt civilsamhälle kunna bekämpa fattigdom, är alfabetisering, hiv och aids, folkbildning, jämställdhet och breda byutvecklingsinitiativ. Allt syftar till att ge människor redskap och möjligheter att själva ta sig ur fattigdom. Huvudprincipen har varit att stödja lokala samarbetspartners i den verksamhet de bedriver för att bekämpa fattigdom, men PMU har också drivit vissa insatser i egen regi.

Samma typ av information når mig i 2013 års årsredovisning. Det framgår här också att det av Sida tidigare initierade bedömningar (systemrevision, relevansstudie samt ramkriteriebedömning) finns behov av fortsatt utveckling, även om den till stora delar är god. PMU har under 2013 fortsatt arbeta med att förbättra sina system för intern styrning och kontroll liksom resultatredovisning. Revisorer och externa konsulter har bekräftat förbättringarna. Det är står tydligt för mig att PMU och Pingstorganisationen i stort står för en vilja att använda medlen på bästa möjliga sätt. Och att revisorerna bekräftar att så är fallet, alltså att så sker.

Jag läser också i deras projektmanual med tillhörande bilagor. Fattigdomsbekämpning, demokrati, miljö, jämställdhet, fred och försoning, mm, är viktiga frågor. Det gör mig varm i hjärtat när biståndsorganisationerna bidrar till människors väl, i syfte att de sedan skall skapa en bättre värld för sig själva. Det gör mig riktigt glad. Ja, det finns mycket att läsa och att begrunda. Värdet av det jag läser är mycket stort. Det visar att det finns hopp, glöd och engagemang i världen. Det tillför glädje till min dag.

A.. 

Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om bistånd - Bloggare om PMU. Dagen. Sida. Världen idag. Dagen. Kyrkans Tidning.

De ber om vårt stöd, om vår medkänsla och om en liten slant.

Hon sitter utanför den stora Ica-butiken. En frände sitter utanför Systembolaget. Byter jag stad är det samma syn där. De sitter i korsning efter korsning, längs husväggar eller utanför butiker. De sitter på knä med ödmjukt nedfälld blick. De ber om en slant. De sitter tysta. Ibland har de en bild av sin familj. Ibland har de bara en mugg, ibland tom och ibland med en liten slant i. De ber om vårt stöd, om vår medkänsla och om en liten slant.

Jag är född i Sverige, av svenska föräldrar. Jag har haft tur i lotteriet. Jag har tak över huvudet, mat på bordet och åtminstone någon form av trygghet i mitt liv. Om jag blir sjuk kommer vårt trygghetssystem att i något mått ta hand om mig. Ja, det är inte säkert att jag får någon sjukersättning eftersom det är svårt med den saken för småföretagare, men hamnar jag på sjukhus så blir jag åtminstone omvårdad. Sannolikheten är relativt liten att jag skall stå helt och hållet på bar backe eller lämnas helt åt mitt öde. Samma sak gäller alla jag känner här i Sverige. Det gäller helt enkelt för dem flesta som har sin hemvist här.

Det är inte säkert att detta gäller för alla de kvinnor och män som numera sitter på knä i våra mindre och större städer och ber om hjälp. Alltså att det är en relativt liten sannolikhet för att de lämnas utanför det sociala systemet. Jag har förstått att det sociala skyddet inte finns på samma sätt i andra länder, att man där tvingas betala för sin sjukvård direkt i kassan och om man inte kan, så blir det ingen vård. Det är ju rätt krasst när ungar, syskon, föräldrar eller en själv blir sjuk och pengarna fattas. Särskilt när det rör sig om något mer än bara ett förkylningssymptom.

De ber om vårt stöd, om vår medkänsla och om en liten slant. De flesta av oss bemödar sig inte ens med en blick. Vårt obehag eller vår okunskap om hur man ser på våra likar som söker vår blick och vårt stöd är rätt märklig. De flesta passerar dessa människor som om de vore ett patrask, någon vi verkligen inte vill ha. Ja, så kan det ju vara, att vi inte vill ha tiggarna här, men nu är de här. De, vanliga människor som fötts i ett annat land, som inte haft den tur i livslotteriet som du och jag har haft, utan som (av skäl vi inte känner till i varje enskilt fall) får ta till tiggeriet som brödföda. För någon form av brödföda måste ju var och en ordna, eller hur?

Om du inte vill bidra till din medmänniskas väl genom en slant, skulle du inte kunna dela med dig av ett vänligt anletsdrag när du vänder ditt ansikte mot dem? För visst vänder du ditt ansikte mot dem och ger dem något av din styrka? Ett leende mot en medmänniska ger energi till denne. Det kostar dig inget alls, men ger den som får rätt mycket. Eller kanske kan du köpa en frukt när du går in i affären, för att ge till den som sitter utanför? En frukt eller kanske en förpackning färdigblandad juice med en mugg att dricka ur? Om du inte tror att du kan göra gott för den personen, för att den är snärjd av en liga och bara är här för att lura oss, så kanske du ändå, någon eller några gånger per vecka kan bidra med en frukt till någon eller några av dem? Om du gör detta så höjer du värdet stort för den som får din gåva. Den vanliga människan. Hon eller han som sitter där, på knä och ber om vårt stöd.

Jag har tidigare kategoriskt tänkt att att jag inte skall ge, för jag vill ge och göra i organiserad form. För att jag vill se en förändring och en förbättring. Jag har gjort som många andra, nästan låtsats som att de inte finns. Men så är det inte. De finns. De är människor. Unga, gamla, friska, sjuka men sannolikt rätt fattiga - fantastiska människor som försöker göra det absolut bästa med sitt liv. Vi kan ha åsikter om att detta - tiggeriet - inte är det bästa, men för dem är det det bästa alternativet just nu. Det är det alternativ de har eller det bästa som de ser. Låt oss inte göra livet svårare för dem, än vad det redan är. Låt oss bidra, i stort och i smått, med det vi, var och en, faktiskt kan. Någon kanske kan ordna ett jobb, så gör då det. Kan du inte det så duger ett leende, en frukt eller kanske lite juice. Och en liten slant på det. Ja, även det lilla gör skillnad. En rätt stor skillnad.

Jag har bytt inställning. Jag ser dem nu. Tittar på dem, med ett vänligt leende. Jag ger dem också gärna en frukt eller en slant om jag har någon på mig. Ja, jag köper en extra frukt när jag går in i butiken. Den omsorgen kan jag gärna kosta på mig. Ja, visst behöver de mer. Men om jag gör något litet och du gör det också, så är vi ändå en ganska god bit på väg. Det handlar ju egentligen bara om att dela med sig av ett uns av medkänsla och vänlighet. Inte att jag skall ge massor till alla och allt jag har.

Kan vi enas om att vi skall möta alla våra medmänniskor med vänlighet och värdighet?

A..


Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om tiggeri - Bloggare om Norrtelje Tidning. Centerpartiet. Folkpartiet. Moderaterna. Kristdemokraterna. Socialdemokraterna. Folkpartiet Ntje. Svenska kyrkan. Kyrkans Tidning. Centerpartiet om tiggeri. Expressen. DN. Jönköpings-Posten. Politometern om tiggare. Göran Lambertz UNT.

Jag stöttar Plan i deras arbete för att stoppa barnäktenskap. Det kan du också göra! Skriv under för henne http://www.plansverige.org/forhenne  #förhenne

Löttorp - en fantastisk framtidsbygd.

Löttorp är en tätort i Borgholms kommun i Kalmar län. Löttorp ligger i Högby socken på norra Öland och är Borgholms kommuns tredje största tätort, efter Borgholm-Köpingsvik, och den enda tätorten på nordligaste Öland. Ortnamnet består av leden löt (besläktat med luta) som betyder 'betesmark', ursprungligen 'sluttning', och ordet torp. Namnet omnämns 1535 som Löthetorp. Orten växte under 1900-talets början upp till ett stationssamhälle längs med den smalspåriga järnvägen Borgholm-Böda Järnväg, vilken senare blev del av Ölands Järnvägar. Löttorp kom med tiden att fungera som centrum för nordligaste Öland och blev den plats vartill affärs- och samhällsservice koncentrerades. Orten har idag vuxit ihop med Högby, vilken under lång tid var den dominerande kyrkbyn på norra Öland med Ölands största kyrka, Högby kyrka. Löttorp var fram till och med kommunreformen 1971 största ort i Ölands-Åkerbo landskommun och mellan 1971 till 1974 centralort i Ölands-Åkerbo kommun, innan denna kommun inlemmades i Borgholms kommun 1974.

Norra Ölands ställning som semesterresmål gör att Löttorp med omnejd under sommarmånaderna får en mångdubbling av antalet invånare, vilket även medför att affärslivet i Löttorp är väl utbyggt i förhållande till ortens storlek. Affärslivet lever till stora delar på sommarturismen men bedrivs till stora delar året om. Orten har även en del småindustri. Löttorp har en skola med klasser från förskola till högstadium, skolans uppsamlingsområde omfattar stora delar av nordligaste Öland. Många fastboende arbetspendlar till Borgholm och Kalmar. (Utdrag från Wikipedia 2014-08-24)

I Löttorp/Högby-området finns t ex matbutik, Systembolag, bank, postutlämning i butik, flera små fina butiker, blomsterträdgård, bensinstation, kiosk, bageri, café och flera restauranger. Några av dessa företag verkar sommartid och några under hela året. Pensionat, bed & breakfast-boenden liksom närliggande campingplatser finns att tillgå för dem som söker tillfälligt boende. I Löttorp/ Högby med omnejd finns också en aktiv församling, en aktiv idrottsförening med en omsorgsfullt utbyggd idrottsplats, färgaffär, brädgård, el- och vvs-företagare och andra hantverkare, turistinformation, simhall, bibliotek, mm. Det finns gott om människor som söker sin utkomst i egna företag, själva eller tillsammans med andra, förutom den allmänna service som kommun och myndigheter bidrar med. Småföretagandet ger arbetstillfällen till andra och ger bygden en möjlighet att leva och utvecklas under hela året.

Det finns också ett aktivt föreningsliv. Idrottsföreningen, Högby IF, skapar hälsa och mången fysisk aktivitet för såväl barn, ungdomar som för vuxna. De ger god uppmärksamhet till bygden. Röda korset har en Kupan-butik, som bemannas av ideell kraft och bidrar till meningsfull sysselsättning, engagemang och medel till olika typer av hjälp/social verksamhet. Hembygds-föreningarna i Böda, Högby, Källa, Persnäs och Föra driver en stor och viktig verksamhet som genererar kunskap och bevarande av kultur och viktig historia. Utan dessa, och alla de människor som däri verkar, skulle vi förlora mången kunskap om vårt arv.  De samlar sig också årligen, genom Åkerbo Hembygdskrets, i skriften Öländsk Bygd, som 2013 gavs ut i den 64e utgåvan. Tidskriften samlar berättelser om det som är och det som har varit. Den ger oss en bild om hur människor har haft det genom tiden, vilka företag som finns och funnits och hur de har skapat eller funnit sig i det som landat på deras lott.

I bygden finns också aktiva pensionärsföreningar som skapar aktiviteter, föreläsningar, mm, för samkväm med sina medlemmar. Bion i Löttorp har också en självklar plats, där man aktivt har sökt stöd i bygden för att kunna digitalisera denna och därför kunnat hänga med i utvecklingen. Människorna tar ansvar för service, mm, och folkopinionen gör sitt när kommunen eller andra myndigheter försöker lägga ner olika servicedelar eller när kultur och idrott behöver utvecklas. Bygdens folk visade sitt intresse t ex när bion och idrottsplatsen behövde utvecklas. Då ställde de upp med intresse, engagemang och resurser. Sjukvård, service, omsorg, skola, mm, är viktigt för att området skall kunna utvecklas och finnas kvar som en aktiv och livskraftig bygd. Eftersom ön är lång är det viktigt att de mindre orter som ligger några mil ifrån huvudorten Borgholm inte berövas sin service. Då avfolkas trakten och det blir svårare för var och en att söka sin utkomst där. Det är därför mycket viktigt att all service finns kvar.

Turismen är en viktig källa till inkomst på Öland. Turismen gör att många verksamheter bara finns sommartid, under de aktiva veckor när svenskar, danskar, tyskar, holländare och andra världsmedborgare förlägger sina semestrar på ön. Löttorp/Högby gör sitt yttersta för att vara en del i detta och det finns många verksamheter som genererar mer till bygden. Människor behöver bo, äta och roas i olika mått, oavsett skäl till att de befinner sig i trakten, vilket genererar mer också till andra verksamheter. Lådbilslandet, Lammet & Grisen, restaurang Kalk, butiken Snäckan, campingplatserna längs den ljuvliga kusten är exempel på platser och aktiviteter som drar mycket människor till sig och som också ger mervärden till andra yrkeskategorier. Inom turismen ryms också alla fritidsboende, som har egna hus i området. Också de behöver den allmänna service som de fastboende är beroende av, som t ex mataffär, bank, post, sim/idrottsanläggningar, bibliotek, bygg- och hantverksföretag, övriga butiker, mm. De önskar också ta del av all kultur och andra aktiviteter som finns i området. Det är alltså mycket viktigt att de fastboende lyckas etablera livskraftiga företag i sin hembygd.

Under sommaren infaller den absoluta högsäsongen för nästan all verksamhet. De inkomster som skapas under denna period skall skapa livskraft också för resterande del av året. Då gäller det också att vädrets makter håller sig på god fot med området. Det kan göra stor skillnad för intäkterna under perioden.

Förutom sommarmånaderna är Ölands Skördefest viktig för inkomsterna på ön. Den har funnits under ett flertal år och drar många människor till Öland igen, när hösten närmar sig. Under en kort och mycket intensiv långhelg i slutet av september varje år, kommer fritidsfolk och turister tillbaka till ön och njuter av ett smörgåsbord av aktiviteter bestående av mat, hantverk, kultur och annat som erbjuds i syfte att visa allt det vackra och att förlänga turistsäsongen som annars är mycket kort och intensiv. Under senare år har också aktiva försök gjorts med en liknande helg under våren. Öland spirar, som den sprudlande våraktiviteten döpts till,  syftar bl a till att visa öns spirande under våren, där blomster, marknader, kultur och trädgårdar öppnar allas hjärtan inför en ny säsong. Dessa gemensamma aktiviteter placerar Öland på mångas aktivitetskarta och lotsar nya besökare till ön. Löttorp & Högby har många deltagande företagare i båda dessa Ölandshöjande aktiviteter, där bygden i stort drar nytta av den stora marknadsföringen.

Löttorp har också dragit stor fördel av Ölands allmänna inställning kring cykelleder. Att göra Öland till en cykelvänlig ö har pågått under flera år och vi har sett att fokus på detta har hållit i sig. Det finns många och fantastiskt vackra leder på ön, vilket gör att cykelturister och övriga som färdas med detta vänliga transportmedel inte behöver cykla på den stora vägen. Under 2014 har en ytterligare pusselbit i detta lagts till Löttorps förmån när en god bit av den gamla järnvägen har asfalterats och gjorts till en mycket fin gång- och cykelled. Den mynnar mitt i centrala Löttorp och har, tillsammans med övriga cykelleder, gjort det lättare för många att ta sig till centralorten utan att behöva åka längs den högt trafikerade huvudvägen. De många cykelvägarna bidrar också till att cykel-, löpnings- och vandringsturismen kan utvecklas mer i kommunen. Norra Öland har här, med sina många och fina sidovägar, sin fantastiska natur och sina aktiva turistföretag stor potential för denna typ av turism.  

Vi vill se Löttorp som ett framtidsbygd. Som en plats där framtidstron är djupt förankrad i myllan, där var och en vill se landskapet, företagen och människorna utvecklas och där var och en drar sitt strå till stacken. Där mer och fler ger mer för alla. Just för att glädje, framtidstro och glödande engagemang ger ringar på vattnet.

A..


Länkar & sånt;
Öland. Cykla på Öland. Allemansrätten. Öländsk bygd. Högby socken. Nordölands församling. Stockholms stadsbibliotek. Knuff om Löttorp. Bloggare om Högby. Intressant, eller hur?

Upp till tramp, upp till kamp för livets väg!

Lennart Jansson NT 6/8 2014

Anette Grinde NT 12/8 2014

Bengt Eriksson NT 20/8 2014

Ja, vi verkar rätt eniga, Lennart Jansson, Bengt Eriksson och jag. Cykelbanor är grejen. Mer sånt, tycker vi alla, tycker jag mig se. :)





Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Norrtelje Tidning. Centerpartiet. Folkpartiet. Moderaterna. Kristdemokraterna. Socialdemokraterna. Ulrika Falk (s). Bino Drummond (m). Folkpartiet Ntje. 

Jag har min rätt - och den skall jag utöva!

- Jag har rätt. Jag har min rätt och den skall jag utöva. Om det skadar någon bryr jag mig inte om. Jag vill att företaget, föreningen, skall förstå att jag skall ha mitt. Hela organisationen skall veta och alla skall involveras. Den anställde insisterar på sin rätt. Kräver.

Han hänvisar till företaget, föreningen - alltså den juridiska personen. I föreningen finns en anställd, som inte alls har frågan på sitt bord. Hon involveras och informeras, så att hon noga vet att han tycker att föreningen gör fel för hans räkning. För hon måste veta att allt är skit. Så att tonen och känslan håller i sig.

Den som känner till frågan bäst, och bäst hjälper till, har slutat. Hon får mail, där han kräver. Med krav och utsatt tid.

Ytterligare en person, en styrelsemedlem, får information och krav. - Jag kräver att få svar inom en vecka. Styrelsen är ansvarig, ja, men normalt sett inte involverad i detaljfrågor. Styrelsen är ideell, alltså en person som med lust och glädje arbetar utan ersättning. Ton, krav och utsatt tid, blir särskilt hårt hos människor som slutat och som arbetar ideellt.

Ja, visst har du rätt. Och visst vill vi att du skall få rätt. Vi vill dig väl. Men, kan du också försöka förstå att du gör oss ont. Du yrkar skadestånd, du kräver att vi skall göra på vår tid. Vi, som gärna vill att det skall vara rätt. Vi, som sörjer att du yrkar skadestånd för ditt eget väl. Vi, som är vanliga människor. Vi, som finns i föreningen.

Vi är fysiska personer, som vill ha det bra, som du. Vi har sorg och glädje i vårt hjärta. Det är vi som är den juridiska personer. Det är den, oss, du kräver av. Vi, vanliga små människor, gör vårt yttersta för att göra rätt.

Är det oss alla du är förbannad på, så ok. Är det någon enskild du är förbannad på, så lägg det inte på oss andra. Jag vet att det är svårt att gå till källan för ilskan, att nå fram. Men, nu får andra klä skott, ilskan drivs vidare och fler dras in. Vill vi ha det så? Inte jag. Vill du?

Jag - vi - vill dig väl.

A.. 

Blå Jungfrun (nationalpark i Kalmarsund)

Blå Jungfrun besöktes den 19 juli 2014. Vi tog båten från Byxelkrok, på norra Öland, till Blå Jungfrun och njöt ön i ett fantastiskt väder. Den är onekligen väl värd ett besök.

Sveriges nationalparker

Blå Jungfrun. Långlopp. Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om Blå Jungfrun - Bloggare om Ölandsbladet. Knuff om Öland. 

Heja, Jan Björklund. Heja, heja!

Heja, Jan Björklund.

Heja, heja, tänker jag när jag läser om att regeringen vill öka antalet idrottstimmar. Fler idrottstimmar till eleverna skall ge bättre kunskap, bättre hälsa och mer framgång i skolarbetet. Bra tänkt. Kör på!

Låt ungarna röra på sig i gympasalen, i naturen, i idrottshallen, på idrottsplatsen, i slalombacken, på ridskolan, i vattendragen, i simhallen, på fotbollsplanen, på golfbanan och på andra platser där aktiv idrott utövas. Det ger mervärden ur många perspektiv.

Heja, heja!






Långlopp. Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Norrtelje Tidning. Knuff om Jan Björklund. DN. 

Fler cykelbanor till folket! :)

Lennart Janssons artikel
i NT 20140806

Ja, Lennart Jansson. Fler cykelbanor är önskvärt. Jag läser din insändare i NT den 6 augusti 2014 med glädje och håller med dig. Säkra cykelbanor, fria från bilar och andra motordrivna fordon, vore lycka för många. Det vore innerligt skönt att kunna cykla utan hjärtat i halsgropen. Att cykla är fantastiskt. Det skapar hälsa och välmående när man kan nyttja cykeln för hälsans väl, men det kan också skapa rädsla och skador om det vill sig illa. Det är verkligen synd att det är så i Norrtälje.

Vi är just hemkomna från en cykeltur i vårt eget och i främmande länder, där vi följt fantastiska leder till vissa delar, tvingats ut på stora lastbilsstråk utan vägren på andra platser och njutit av underbar bilfri landsbygd på andra håll. Det är väldigt olika från plats till plats. Ibland blir man rent salig och ibland blir det en skräckfylld upplevelse.

På Öland finns en gammal nedlagd järnväg. Den har de, på många platser, iordningställt till cykelled. Man behöver aldrig färdas på den förskräckligt trafiktäta huvudleden utan kan i godan ro njuta av stillhet och landsbygd mil efter mil. Det avlånga Öland är en riktigt god förebild vad gäller cykelleder. De bygger på allteftersom och de har sitt fokus klart; tillgänglig natur per fot och cykel borta från huvudleden. Många av de bofasta och mängder av turister nyttjar lederna och njuter av det fantastiska färdmedlet och kommer nära naturen. Det är en fröjd att färdas där.

Publicerad i NT 20140812

Vi har också färdats per cykel genom Polen, Litauen, Lettland och Estland. Det har tett sig lite olika, men Estland fick ett mycket stort plus för sin syn på cykelturism. En stor del av den estniska västra kusten har underbart vackra och väl begrundade cykelleder. Där finns rastplatser, mycket marginell biltrafik och fantastisk natur. Lederna lotsar oss på fantastiska stråk. Ja, vi har också fina cykelleder från norr till söder genom vårt land, men jag vill verkligen uppmärksamma de vackra cykelstråk som fanns längs den estniska kusten. Cykelbanor finns också, nästan alltid, i och i anslutning till städer och samhällen, där de delas mellan fotgängare och cyklister. Ofta, oftare än här hemma, får vi oss en säker och väl avdelad plats. Det glädjer och känns rätt bra att slippa lastbilar och bilister, särskilt när vägen är smal och saknar vägren. Som vägen till Lunda i vårt Norrtälje gör.

Ja, Lennart Jansson. Jag håller med. Det är verkligen på tiden att kommunens politiker tänker om. Roslagens vackra Norrtälje är en kommun för bofasta och för fantastiskt inbjudande turism. Vi välkomnar människor av alla de slag till vår vackra bygd. Cykeln är för alla, där hälsa, säkerhet och enkelhet står högt i kurs. Det är rent, alltså icke naturförstörande. Den är tillgänglig och möjlig att nyttja för i princip alla. Det är en hälsobefrämjande aktivitet. Det är ren livsluft. Så att inte se, göra och utveckla detta i vår vackra kommun är en allvarsam brist. Det bör, såklart, skyndsamt ställas till rätta.

Det är hög tid nu.

Anette Grinde

Långfärdscyklist & långlöpare.

Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Norrtelje Tidning 

- Vilket härligt liv du ser till att du har, Anette!

- Vilket härligt liv du ser till att du har, Anette!   - säger den aktiva kvinnan till mig, när hon hör om vår senaste cykelresa. Hennes enkla, men viktiga, kommentar gör mig glad. Hon är själv aktiv, cyklar och åker skidor med elegant stuns och är mycket framgångsrik. Hon ger inspiration genom sin solskensglädje, sina fantastiska tävlingsframgångar och mycket fina resultat i sin ålderskategori. Hon visar att det är möjligt, även när åren börjar bli fler än få. Jag når inte hennes tävlingsresultat, men blir innerligt glad av att se hennes framfart.

För mig är den aktiva rörelsen viktig. För mig är "äventyren" viktiga. För mig är utmaningarna viktiga. De tillför lust och glädje till min dag. Löpningen, cyklingen och äventyren (resorna) ingår förstås där. Livet i stort borde förstås också ingår där - alltså att göra livet i sin helhet till ett aktivt äventyr.

Ja, kanske är det så - eller visst är det så - att man själv ser till att få det liv man vill ha. Och att man får anstränga sig en aning för att det skall bli som man vill ha det. Det är viktigt att se att ingen annan någonsin gör det åt en, att det är bara en själv som kan föra det framåt.

A..

Jag vill vara lycklig, men vad är lycka och hur går det till?

Läs här! 

2 augusti - 6 augusti 2014. Per cykel i Lettland & Estland

2 augusti 2014. Sniedzes, Ogre (Lettland) - Salaspils - Riga - Jaunciems - Kalngale - Camikava - Lilaste - Saulkrasti, Lettland. 102 km (enligt Google-maps) + virrande i Riga.

Sen landning igår ger sen start idag. Vaknar till regn. Frukost i sol. Iväg framåt 0930. Vi hoppas på en regnfri dag.

Åkrarna i Lettland är hittills inte så mycket brukas, som det var i Polen och Litauen. Där var det mycket stora arealer som brukades. Så långt ögat nådde i brukad mark. Här är det annat. Är det EU-stödet som är olika här? Varför brukar de inte?

Campingen (Sniedzes) var fin, med härliga stora stugor, nära vatten och ett stort boningshus. Det skulle vara en perfekt anläggning för mig (även om det är för lite folk i faggorna).

Dagens rutt går från Ogres södra strand via Salaspils till Riga och sedan vidare längs kusten till någonstans nära, strax norr om, Saulkrasti. Det gick trögt under dagen. Matletande (restaurang) och camping gick vi ordentligt bet på. Camping är verkligen inte letternas melodi. Scoutrörelsen eller en friluftsturistförening skulle behöva göra insatser i Lettland.

Riga tog vi oss bara mest rakt igenom. Där fanns inga skyltar alls, så det var svårt att veta var vi skulle åka. Med solen som riktning tog vi oss rätt. Kusten upp skulle innehålla flera campingar, men alla var nedlagda eller hade bara stugor eller annat för boende. En man från trakten hjälpte oss länge att leta. Klockan blev ordentligt sen innan vi hittade en strandplats för matlagning och en finfin tältplats i skogen, strax norr om Salukrasti. Klara för sömn framåt 2330. Vi väcktes senare av att någon smällde smällare mitt i natten. Obehagligt, men det slutade rätt snabbt. Det kändes som om det var precis utanför tältet, men det var det nog inte.

Här bodde vi riktigt fint, nära en sandstrand, i en finfin tallskog. Vi hade aldrig hittat hit utan mannen som cyklade med oss länge, länge. Förundrande och fantastiskt vänligt.

Lettlands flagga.
Röd - vit - röd.

3 augusti 2014. Saulkrasti, Lettland - Stiene - Limbazi - Päle - Korgene - Salacgriva - Alnazi (gränsstad mellan Lettland & Estland) - Treimani (Estland). 107 km (enligt Google-maps).

Sovit gott på mycket fin plats. Morgondopp på ljuvlig sandstrand. Sen start. Riktning norrut.

Limbazi i lunchtid. En fantastisk människoström möter oss. De har blomster, hinkar, spade, mm och är på väg till begravningsplatsen i utkanten av staden. Kyrkan, som ligger på annan plats efter vägen, är öppen, men människorna går till begravningsplatsen någon km därifrån. Det är som om alla går dit. Vägen utanför är kantad av mängder av bilar. Strax intill kyrkan ligger en annan stor kyrkobyggnad. Detta är en särskild stad. Det märks.

Här i Lettland är åkrarna sällan odlade. En del grusväg får vi nöta och asfalten är ibland mycket dålig. Vädret är fantastiskt också idag. Vi har det himla gott.

Restaurangmiddag i Alnazi, strax innan gränsen mot Estland. Gott och trevligt. En löpare, som satt på restaurangen, börjar tala med oss. Han var maratonlöpare, sprungit veteran-VM-tävlingar och var glad över vår bedrift och samtalen. Han och en vän hade uppenbart just då varit och sprungit en tävling i närheten (Riga?). Vi blev glada av samtalet.

Efter maten trampade vi vidare en liten stund tills vi, på den estniska sidan hittade en gratis finfin camping (Treimani). En fin tallbacke med finfin sandstrand hade iordningställts för allmän camping. Eget ansvar, toaletter, grillar, vattenpumpar, mm. Där var fantastiskt fint. Vi fick oss ett kvällsdopp innan vi knöt oss för dagen. En finfin dag.

Estlands flagga.
Blå - svart - vit.

4 augusti 2014. Treimani, Estland - Häädemeeste - Pärnu - Audru - Lindi - Ojako, Estland. 90 km (enligt Google-maps) + virrande i Pärnu.

Himlen är blå. Solen är vaken. Vi ar ett morgondopp i ett soligt och lugnt hav, äter frukost och packar ihop för vidare färd. Vi trampar mot Pärnu. Vägen går först längs en fin enslig väg, men byts sen mot den stora vägen. Någon liten står ej till buds. Det är många lastbilar som passerar. I Pärnu blir vi rådvilla. Skall vi hasta och gina rakt upp till Tallin eller skall vi runda ytterkusten. Vi beslutar oss för kustvägen.

Estland är fint. Här är välutvecklat och väl ordnat. Mest likt
Sverige.

Dagen avslutas med camping på Ojako gård. Det är en fin stor går, bara vi som campar. Toa/dusch i huvudhuset, en stor gräsplan för camping (tom, förutom vi). Det ser ut som en hästgård som gjorts om till en fin turistanläggning - med väldigt dålig skyltning.

När vi letade camping i slutet av dagen stötte vi på en kvinna som satt och åt glass på en stenmur med sin lilla son. Det visade sig att hon, estniska, talade svenska efter att ha arbetat i Sverige i 5 år. Hon berättade om Ojako gård, annars hade vi inte hittat platsen och inte en finfin plats för natten, som det verkade när vi fortsatte nästa dag. Det är viktigt och finfint när man träffar rätt person vid rätt tid. Sådana som hjälper, sådana som gärna talar och sådana som vill bidra. Man blir glad av sånt.

Polen; många, små butiker längs vägen. Stora arealer/åkrar, kulligt böljande landskap. Fantastiskt bördigt. Fantastisk strand/skogssträcka mellan Gdynia - Gdansk. Hyfsat många kor. Välbefolkat.

Litauen; grusvägar, stora arealer brukade. Inga människor. Fattigt. Ej iordningställda hus (ej målade, etc). Många har sannolikt inte vatten i husen på landsbygden. Hushållsko, några getter - i ett rep på gården eller äng. Lösa skällande hundar på landsbygden. Många bandhundar.

Lettland; ej brukade åkrar, mer skogslandskap än tidigare. Rikare än Litauen.

Polen + Litauen + Lettland = många storkar.
Lettland + Estland = Euro.
Polen + Litauen = egen valuta. Billigare.
Mycket öl i alla länder. Billigt + tillgängligt = många a-lagare tydliga i "alla" byar.

5 augusti 2014. Ojako gård, Estland - Töstamaa - Varbla - Helmküla - Vapi - Vatla - Lihula - Haapsalu. 140 km. 

En blåsig natt gjorde det svårt att sova. Dusch och toa låst i morse, så frukost och lägerrivning fick ske först. Så småningom låste de upp. Sol, lugnt och fint. Allt torrt (bra med nattblåsten). Vi mår väl.

Här tar de vara på höet. "Traktorägg", med & utan plast, men för övrigt är det oodlat det vi ser i Estland. Många, många hö-rullar, både plastade och oplastade.

Vi har en mycket fin cykelsträcka sydväst om Pärnu och sen vidare norrut. Vi har också sol & fint, som vi haft i princip hela vägen.

De sista 52 km idag blev en lång spurt. Sträckan gick i bra fart, träningsläger snarare än simpel cykelresa.

Haapsalu nås framåt kvällen. Vi tar en pizza och njuter en öl på Pizza Grande. De har godare pizzor här än
hemma. Dagens sträcka är ca 14 mil, inklusive de sista 2*4 km när vi cyklade ut från staden i sökande efter tältplats. Vi återvände sen och bodde på en egen badstrand nära staden. Pizzorna är goda här (hela resan). De är mer som Pizza-Hut-pizzor. Riktigt gott.

5/8 2014. Leif längs fina cykelleder
i vackra Estland.

Alla människor försvinner från vår strand när solen har gått ner. Solnedgångstid (alltså efter) blir ensamtid.

Dagens cykling var lång och fin. Estland har fina vägar, fina cykelleder och bra ordnat kring dessa. Vi har haft en dålig Estlandskarta, men kommer framåt ändå. Det finns många ytor kvar att på på i alla dessa länder. Det verkar verkligen inte överbefolkade,(särskilt inte Litauen).

6 augusti 2014. Haapsalu - Tuksi - Növa - Harju-Risti - Padise - Paldiski. 111 km. 

Vi vaknar i soluppgångstid vid en strand i Haapsalu. Kvällsdopp och morgondopp på mycket grunt vatten. Iväg ca 0815 - ovanligt tidigt. Vi följer cykelleden längs kusten. Efter drygt 4 mil viker leden in på en grusväg. Den är riktigt fint. Vi stannar på en finfin rastplats (naturreservat) där ett stort och fint vindskydd finns, liksom grill, toa och soptunna. Fint, städat och ordentligt. Estland har fina cykelledsarrangemang, fina bord, vindskydd, mm efter vägen. De har verkligen tänkt till och ger en mycket positiv bild. Hit kommer vi gärna tillbaka. Tillgänglig natur, även om de inte har vår fantastiska allemansrätt. Det går att hitta "statlig" mark att vara på. Vi trivs väl här.

Längs denna kust finns också en svenskbygd. Vägskyltarna är, under någon mil, skrivna både på estniska och svenska.

Vi cyklar längs en fantastisk led genom
ett underbart skogsområde.

Vi kan mycket varmt rekommendera att cykla längs Estlands kust, att följa deras utmärkta cykelleder.

Vi når Paldiski efter en fin dags cykling, längs fina vägar och bland annat genom ett underbart skogsområde, med karg natur (sand & mossa) med vackra tallar. Området var sannolikt en nationalpark, eller åtminstone ett naturreservat. Underbart ljuvligt vacker. Jag var lyrisk när vi cyklade genom området.

Bokning av färjebiljetter i Paldiski går som en dans och vi får ca 4 timmar att fördriva på en fluginvaderad stenstrand i närheten av färjeläget. Båten är en lastbils/transport båt som packas med millimeter-precision. Jag står förundrad och betraktar hur många lastbilar som går på denna båt och undrar hur det är möjligt att lasta dessa utan olyckor. Helt förundrande.

6/8 2014. Leif - med fyra timmar
att fördriva blir en liter öl
& en korv som lycka
för somliga.

Vi äter middag på båten (som avgår en god stund efter fastlagd avgångstid 23,55) och somnar så småningom, rätt obekvämt, i varsin vilstol.

7 augusti 2014. Kapellskär - Gräddö - Södersvik - Vreta - Harka - Björnö - Norrtälje - Söderby. Ca 5 mil.

Vi landar i Kapellskär framåt lunchtid och trampar till Norrtälje via Gräddö och Södersvik och sedan längs den stora vägen till Vreta. Sen vidare på den lilla vägen mot Björnö till Norrtälje. Lunchsallad framåt 1430 på Norrtälje Pizzeria innan vi tar de sista tramptagen hem.

Vi har haft en fantastiskt fin resa från Korpskog/Öland till Karlskrona, för båtfärd till Gdynia - vidare genom Polen och runda den lilla ryska enklaven, vidare norrut genom Litauen, Lettland och längs Estlands västra kust för att sedan ta båten hem från Paldiski till Kapellskär, för cykelfärd den sista biten hem. Vi har i princip bara haft varmt och sol hela resan (utom tre timmars dundrande åska och regn). Vi har haft det riktigt, riktigt bra.

Sammantaget har cykelresan omfattat ca 170 mil. Vi är mycket nöjda och glada över denna fina resa. Det har inte funnits någon rädsla eller oro, inga incidenter och inga obehagligheter (mer än smällarna då, kanske). Det har genomgående känts tryggt och säkert att färdas i dessa länder.


Anette Grinde

6/8 2014. Anette Grinde, någonstans nära Növa (nordvästra Estland) -
i ett fantastiskt skogsområde (nationalpark/naturreservat).
Det var ett fantastiskt vackert område.

Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Polen  -  Blogger.com. Långfärdscykling fb-grupp. Polen - wikipedia. Litauen - wikipedia. Lettland - wikipedia. Estland - wikipedia. Bloggare om långfärdscykling. Bloggare om Estland.