God morgon.

God morgon.

Jag vaknar med ett tungt huvud. Det är instängt i rummet. Persiennerna är neddragna och jag kan inte avgöra vad klockan är. Genom persiennerna ser jag att det är ljust. Det ser molnigt ut, av vad jag kan avgöra av ljuset. Jag ligger kvar en god stund. Jag lyckas inte ansamla tillräcklig kraft för att göra morgonen till dag. Min tanke går till gårdagens möte. Styrelsemötet, där samtalen går från ekonomi, till verksamhet, vidare till människor och juridisk problematik i olika riktning. Människorna i rummet visar sin personlighet. Jag gläds över mötena och människornas engagemang.

Vi var 13 personer i rummet. Ordföranden leder mötet. Verksamhetschefen håller i frågorna, har förberett agendan och underlagen. Ibland känns det som informationspunkter, trots att de behöver diskuteras. Och ibland tvärtom. Så är det när vi är olika som människor, men hittar ändå i något mått formellt rätt. Det gäller att vara vaken, när ordföranden svingar klubban lite hastigt. Då tar vi beslut på det hör jag sägas innan vi har talat klart. Nej, tänker jag, det gör vi inte. Vi talar klart för att se var vi står. Två har talat. Det är då 11 kvar, kan man tänka, men alla vill inte orda. Vill inte eller kan inte, för att de inte kan frågorna eller för att de inte törs tala i rummet. Därför är det viktigt att jag, Krixx eller Joxx kan. Eller någon av dem som nu är alldeles tysta. Det är också särskilt viktigt att ordföranden ser att alla får orda och att de nya får plats.

Jag lade krut på att leta efter handlingar och vara förberedd innan mötet. Det visade sig att jag hittade en del av handlingarna men inte alla. De låg i olika mappar i en struktur som inte är min. Jag missade förberedelsen till en del av mötet och fick därmed stå mitt kast. Det var en obehaglig känsla att känna att jag missat en del läsning. 

Av de 13 personerna i rummet är det 4-5 som ordar och resten är tysta. En ordar högt och bestämt. Hans ton styr tydligt. Han tar för sig av ord och uppgifter. Han styr ordningen, takten och riktningen tänker jag sen. Hans omdömen om människor som berörs blir regel, utan att vi andra ifrågasätter. Hur kommer det sig att det blir så, tänker jag nu. Ja, det krävs mod och engagemang för att ge andra perspektiv när bestämda personer finns i rummet.

När jag idag summerar känslan från igår tänker jag att vi kan bättre. Och att det beror på vad var och en gör. Om jag skall kunna se och fånga frågorna på rätt sätt behöver jag få en klar bild över helheten. Jag behöver fånga den, ta del av den, läsa in mig på den och begrunda den. Personalen och ordföranden, eller föredraganden, behöver ge mig den på ett allsidigt sätt. Det som gäller mig gällser förstås också de övriga som finns i rummet, eller de som borde vara i rummet.

Vi behöver spela bättre tillsammans för att kunna spela i den högsta divisionen. För bra spel krävs mycket övning. Vi har övningstid kvar, så kanske når vi högre höjder sen.

Jag undrar om jag behöver notera i protokollet att alla regler skall följas eller om det faktiskt är helt självklart.

Anette Grinde

Föreningsaktiv föreningsutbildare med föreningsglädje i sinnet

Knuff – Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Bloggportalen.se. Knuff om föreningskunskap – stadgarna - Bloggare om konstituerande styrelsemöte  – utbildning - årsmöte - Blogger.com. Mer föreningsprat i denna blogg.