Hon har sprungit maraton. Njutit, stretat, skrattat och haft sig. Hon fick frågan om att skriva en artikel om detta. Hon blev glad och skrev. Efter ett tag frågade jag hur det gick. Manusstopptid var passerad. Hon skrev ännu, fick jag till svar. Hon tyckte att det var så mycket att skriva ca 4 500 tecken. Oj, tänkte jag, men om du tycker att det är mycket, så går det bra att skriva mindre. Också 2 500 går bra, säger jag. Det går ännu ett tag och sedan får jag artikeln i min mail. Den innefattar då oerhört mycket mer än sagt och det visar sig att skribenten räknat ord istället för tecken.
Underbara människor, tänker jag, och så svårt det är med tecken och ord, tänker jag också. Så svårt det är att vara tydlig, få tanken rätt, men ändå få texten bra. Ord är viktigt, men ibland alldeles omöjliga. Visst kan man le, men det är ju också rätt allvarsamt. Texten måste in. Skribenten skall vara nöjd. Och redaktören likaså.
Jag är redaktör. Jag skall få in rätt text, i kvalité, i antal, i ordning och i form, på alla sidor. Jag kan inte skriva allt, jag skall egentligen skriva rätt lite. Men andra måste då. Andra måste ta ansvar, dela sin glädje och hjälpa mig att fylla. Fylla tidningen från start till mål; med lust, med glädje och med inspirerande njutning.
En artikel, som jag kan lägga på en sida skall vara ca 4 500 tecken. Då ryms det också en bild och lite luft mellan styckena. Det behövs det för att det skall bli bra. Är det 5 000 tecken blir det lite trängre, men det kan kanske ändå bli bra. Det är bra med flera artiklar, hellre än bara några få. Det går också bra med kortare artiklar, typ med 2 500 tecken. De är bra för formen, för mervärdet i texten, för alternativ att fylla tidningen med och för att fler skall våga skriva. Det behöver inte vara så mycket måste, från var och en, men det måste ändå bli bra när det är summerat och klart. Det är också roligt med artiklar ibland som är uppåt 6-7 000 tecken, kanske tom 8 000 tecken, där det ryms lite mer kring staden, landet, resan och så. Lite mer om och omkring, och lite mer om det som annars inte får plats. Så, hur mycket du skall skriva beror på. Det beror på när jag får texten, ställt i relation till manusstopp. Det beror på hur och vad du skriver. Det beror på när du skriver, ställt i relation till när loppet har gått. Och det beror på vad andra har skrivit. Och kommer att skriva.
Kommer texten för sent, hinner den inte in i detta nummer eller också måste jag möblera om i det som redan har kommit och gjorts. Gäller texten ett gammalt lopp, kommer den inte in för att sidorna formas i kronologisk ordning. Alltså rätt tid allteftersom. Är texten för kort eller för lång kommer den inte in för att den inte ryms. Vad som ryms vet jag när all text är inne, inte i samtal med var och en.
Jag sänder nog flera hundra mail och facebookmeddelande med bön om text, bild och resultat, och med samtal kring form, mm, inför och i samband med varje nr av vår tidning. Frågar, ber, frågar igen, ber om bilder, ber om info om fotograf och ber om bekräftelse på att den får publiceras utan krav. Och fyller på med frågor om bildtexter och så. Alltså vem är med på bilden och kanske också varför. Med mera, med mera. Mitt ansvar är en fylld och bra tidning.
Så. Ja, skriv gärna. Skriv och fotografera gärna. Ge mig en kort eller lång text, en bra text. Ge mig en text som glöder och är. Bilder, ja. Fina, roliga, tydliga och inte suddigt och mörkt eller murrigt. Minst nära 1 000 kilobyte - alltså bildmässigt tungt. För att det skall bli bra i tryck.
Om du frågar, så säger jag att 4 500 tecken ryms på en sida och att vi sätter av en sida per lopp. Jag inser att jag tänker, men inte säger, att det går lika bra med en halv. - Ibland går det också bra med det dubbla. Det beror på vad andra gör. Det vet jag inte förrän sen, när jag ordat och ordat, frågat och frågat och med sömnsvårigheter och vånda till slut fått tryckfilen till tryck.
Anette Grinde
Redaktör Marathonlöparen
Svenska Marathonsällskapet
Tfn 078 905 731
marathonloparen (snabel-a) marathonsallskapet.se
Underbara människor, tänker jag, och så svårt det är med tecken och ord, tänker jag också. Så svårt det är att vara tydlig, få tanken rätt, men ändå få texten bra. Ord är viktigt, men ibland alldeles omöjliga. Visst kan man le, men det är ju också rätt allvarsamt. Texten måste in. Skribenten skall vara nöjd. Och redaktören likaså.
Jag är redaktör. Jag skall få in rätt text, i kvalité, i antal, i ordning och i form, på alla sidor. Jag kan inte skriva allt, jag skall egentligen skriva rätt lite. Men andra måste då. Andra måste ta ansvar, dela sin glädje och hjälpa mig att fylla. Fylla tidningen från start till mål; med lust, med glädje och med inspirerande njutning.
En artikel, som jag kan lägga på en sida skall vara ca 4 500 tecken. Då ryms det också en bild och lite luft mellan styckena. Det behövs det för att det skall bli bra. Är det 5 000 tecken blir det lite trängre, men det kan kanske ändå bli bra. Det är bra med flera artiklar, hellre än bara några få. Det går också bra med kortare artiklar, typ med 2 500 tecken. De är bra för formen, för mervärdet i texten, för alternativ att fylla tidningen med och för att fler skall våga skriva. Det behöver inte vara så mycket måste, från var och en, men det måste ändå bli bra när det är summerat och klart. Det är också roligt med artiklar ibland som är uppåt 6-7 000 tecken, kanske tom 8 000 tecken, där det ryms lite mer kring staden, landet, resan och så. Lite mer om och omkring, och lite mer om det som annars inte får plats. Så, hur mycket du skall skriva beror på. Det beror på när jag får texten, ställt i relation till manusstopp. Det beror på hur och vad du skriver. Det beror på när du skriver, ställt i relation till när loppet har gått. Och det beror på vad andra har skrivit. Och kommer att skriva.
Kommer texten för sent, hinner den inte in i detta nummer eller också måste jag möblera om i det som redan har kommit och gjorts. Gäller texten ett gammalt lopp, kommer den inte in för att sidorna formas i kronologisk ordning. Alltså rätt tid allteftersom. Är texten för kort eller för lång kommer den inte in för att den inte ryms. Vad som ryms vet jag när all text är inne, inte i samtal med var och en.
Jag sänder nog flera hundra mail och facebookmeddelande med bön om text, bild och resultat, och med samtal kring form, mm, inför och i samband med varje nr av vår tidning. Frågar, ber, frågar igen, ber om bilder, ber om info om fotograf och ber om bekräftelse på att den får publiceras utan krav. Och fyller på med frågor om bildtexter och så. Alltså vem är med på bilden och kanske också varför. Med mera, med mera. Mitt ansvar är en fylld och bra tidning.
Så. Ja, skriv gärna. Skriv och fotografera gärna. Ge mig en kort eller lång text, en bra text. Ge mig en text som glöder och är. Bilder, ja. Fina, roliga, tydliga och inte suddigt och mörkt eller murrigt. Minst nära 1 000 kilobyte - alltså bildmässigt tungt. För att det skall bli bra i tryck.
Om du frågar, så säger jag att 4 500 tecken ryms på en sida och att vi sätter av en sida per lopp. Jag inser att jag tänker, men inte säger, att det går lika bra med en halv. - Ibland går det också bra med det dubbla. Det beror på vad andra gör. Det vet jag inte förrän sen, när jag ordat och ordat, frågat och frågat och med sömnsvårigheter och vånda till slut fått tryckfilen till tryck.
Anette Grinde
Redaktör Marathonlöparen
Svenska Marathonsällskapet
Tfn 078 905 731
marathonloparen (snabel-a) marathonsallskapet.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar