Sidor ...

fredag 31 januari 2014

Ett, två, tre - gå...

Det är dags att gå nu. Det är dags att se att förändring inte är möjlig. Det är dags att se att det finns en dold agenda eller tyckanden som du inte känner till, men drabbas av. Du kan inte påverka dem. Du har inget att säga till om i andras tyckanden, i deras tankar & åsikter. Det någon säger till den ena, sägs på ett annat sätt till den andra. Det finns ingen gemensam plan. Det finns ingen vilja att se, förstå eller försona. Det finns ingen omsorg. Det finns bara dumheter.

Det är dags att gå nu.

Nu.

A..

lördag 25 januari 2014

Belinda Olsson

Vilken uppmärksamhet hon har skapat, den där Belinda Olsson. Och vilken fantastisk effekt på Feministiskt Initiativs medlemsmatrikel det har gett.

Det är rätt underbart, mitt i all kritik, säger jag som inte sett TV-programmen men tänker att frågorna kring feminism är viktiga. Hon har ju skapat ett under av uppmärksamhet för temat, även om många valt att kritisera henne istället för att tala om feminismen.

 - Men ändå, hur många gånger har ordet feminism sagts under de gångna veckorna? Är det inte fantastiskt, så säg. Jag hoppas ju ändå att det är frågorna kring ämnet som är det viktiga, inte om ett tv-program är bra eller dåligt.

A..





Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar  - FI - feminism - PolitometernFeministiskt Initiativ. GP. Metro. GP. Jämställdhetsfeministen. Svt. Svd. Expressen. Sydsvenskan. Norran.

Second Hand - Pingstkyrkan Norrtälje. Med beröm godkänt.

Med beröm godkänt, tänker jag, när jag hör orden från företrädare (Joy & Lennart) från Pingstkyrkans second-hand  i Norrtälje.

Verksamheten hjälper ett stort antal människor till ett drägligare liv, i olika grad och på olika sätt. De bidrar med insatser i Norrtälje kommun, men också i andra länder. Förutom detta bidrar de till arbetstillfällen och praktikplatser. De ger också oss alla en möjlighet att återanvända prylar, möbler, kläder, hemtextil, mm, genom sin försäljningen och genom sina låga priser. Det i sig, tillgängligheten och de låga priserna, bidrar till ett bättre återanvändande av saker. Det bidrar därmed också till en bättre miljö, med mindre slutlig förbrukning (släng) av saker.

De betonar att överskottet inte går till kyrkans verksamhet, utan istället till deras sociala verksamhet.Jag förstår att betoningen är viktig, eftersom givandet kan reduceras och ifrågasättandet kan öka om man tror att överskottet bara går till kyrkans grundverksamhet. Utan givare av återanvändbara prylar kan verksamheten inte bedrivas. Verksamhet, som skapar plus för så många. Den gör mig varm långt in i mitt hjärta. Jag blir nästan gråtfärdig när jag hör om det väl den gör.

Verksamheten ger, som sagt, återanvändning av användbara prylar. Prylar som därmed får ett nytt liv, ger ny glädje, för någon annan. Verksamheten ger arbetstillfällen och praktikplatser. Den ger en meningsfull plats att idka ideellt engagemang på. Den ger ett mervärde genom vänlighet och omsorg - genom att vara en bra arbetsplats. Och den ger ett relativt stort överskott som kan lämnas vidare till flera goda biståndsprojekt, dels i egen form eller genom förmedlande genom andra kvalificerade organisationer och dels i samarbete med PMU (Pingstmissionens Utvecklingssamarbete).

En stor stjärna i kanten till Pingstkyrkan i Norrtälje, för den kraft och glädje de lägger i detta projekt.

Anette Grinde




fredag 24 januari 2014

Reklam i brevlådan...

Jag får en hel del reklam i brevlådan. Det mesta åker i pappersinsamlingen. I går fick jag reklam från Vardia Försäkring. Adresskällan är; MIA, 08-692 75 10 (som jag inte är bekant med). Brevet är adresserat till mig.

Brevet börjar; Vill du spara pengar på din bilförsäkring? Vi hjälper dig.

Nej, tänker jag. Jag har ingen bil och ingen bilförsäkring. Jag tänker sålunda förpassa lappen till pappersinsamlingen i vanlig ordning, med tanken att det är synd om skogen.

- Jag tänker att registreringsnumret som står - stort - på pappret är vilket som helst, bara slumpmässigt framtaget. Plötsligt tänker jag, men nej - det är bekant. Jag frågar sambon om hans sista siffror på sin företagsbil och ja, så är det. Bilnumret på brevet tillhör min sambos företagsbil.

- Ok. Jag har fått en förfrågan från Vardia Försäkring om jag vill spara pengar. Jag skall alltså spara pengar på en bilförsäkring som jag inte har, för en bil som tillhör en annan person.

Förlåt mig, men jag finner detta en smula märkligt. Jag antar att jag tänker konstigt igen. Berätta grejen för mig.

A..


tisdag 21 januari 2014

Tystnad...

Människor är sociala varelser. Människor vill gärna lära sig nytt. Vad händer med människan som inte kan eller får ingå i det sociala nätverket. Som hamnar utanför, oavsett skäl.

Föreställ dig en arbetsplats där du är utanför. Där du har en arbetsuppgift och inte får rapporter om det som företaget gör. Du får bara göra de absolut nödvändigaste uppgifterna som tillhör din roll och du får inte information om annat i organisationen. Som om det bara är det absolut direkta som spelar roll. Du får inte del av beslut eller avtal. Du får inte del av samtal och diskussioner om glädjeämnen, problem och möjligheter för och inom organisationen. Du hör ströord genom väggarna, men du är inte en del. Dörrarna stängs och tystnaden är så kompakt - tydlig - så att den hörs.  Du är helt enkelt utanför.

Vad händer med människan som hamnar i en sådan situation?

Om helgens ord var förnekelse (se inlägg om Mötet), så är dagens ord; tystnad. Eller skall dagens ord istället vara konflikträdsla?

A..


lördag 18 januari 2014

Varför behöver männen inte ta ansvar för sina egna handlingar?

Så har det rapporterats om en våldtäkt i Indien. Igen. Denna gång är det en 51-årig dansk kvinna som råkat illa ut i New Delhi. Kvinnors situation i Indien är svår, deras utgångsläge är orättvist och fasansfullt. Det behövs många röster för förändring. Det behövs en avgörande förändring i landet, där många är involverade som aktiv kraft.

Vi hör också, dagligen och från olika håll, rapporter om våldtäkter och övergrepp här. Samma förändring behöver alltså här, i vårt eget land. Det land som sägs vara ett tryggt land för kvinnorna visar sig vara ett mycket otryggt land. Vi läser igen och igen om övergrepp och våldtäkter, där männen inte behöver stå sitt kast. Där signalen blir att det är ok att tvinga unga kvinnor till sexuella handlingar de inte vill vara med om. Männen blir ofta frikända i vårt rättssystem, som att det är ok att bruka våld och tilltvinga sig kvinnors kroppar utan konsekvenser.

Varje mor & far, liksom mor- & farföräldrar, behöver fostra sina barn & barnbarn i grundläggande mänskliga rättigheter. Det behöver också andra släktingar, vänner och skolan göra, liksom lagstiftning och media. De behöver berätta att kvinnorna äger sina egna kroppar och att männen inte på något sätt äger rätt att tilltvinga sig dessa. De behöver berätta att kvinnor och män har samma rättigheter. De behöver berätta för barn, ungdomar och vuxna att det inte i någon form är acceptabelt att någon får dela sin njutning med en annan människa, utan ett explicit och tydligt ja från den andra parten. De behöver berätta att det inte är acceptabelt att trakassera någon för sitt kön eller sin läggnings skull.

Kvinnor har rätt, liksom män, att själva bestämma hur de skall vara klädda, på vilka gator de vill vandra och under vilken tid på dygnet de vill vara ute. De - vi - skall kunna känna trygghet, inte rädsla, för de män vi möter. Det spelar inte någon roll hur vi är klädda eller vilken tid på dygnet vi är ute. Vi har fortfarande samma rätt till vår egen kropp. Ingen annan har rätt till den, utan ett tydligt och frivilligt frambringat ja.

Det kan aldrig vara en kvinnas fel om en man inte kan kontrollera sig. En kvinnas klädsel eller hennes val av plats saknar betydelse. Ja, visst kan det vara bra med ett visst mått av självbevarelsedrift, från kvinnans synvinkel. Alltså en insikt om att det finns män som saknar insikt om att de inte har rätt att kräva tillgång till en kvinnas kropp. Och att det kan vara att utmana ödet att klä sig alltför vackert eller att vandra på ensliga platser. Det är ändå inte en kvinnas fel om en man, eller flera tillsammans, inte kan kontrollera sig.

Förklaringar, undanflykter, beskyllningar som lägger skuld på en kvinna som utsatts för våld, sexuella övergrepp, våldtäkter, mm - med andemeningen att kvinnan får skylla sig själv för att hon vandrat på fel plats eller varit klädd på ett visst vis berättar att männen inte behöver ta ansvar för sina egna handlingar. Män får inte frestas av kvinnan, för män klarar inte att förhålla sig till sina egna reaktioner.

Hur kan en kvinna lastas för en mans övergrepp? Varför behöver männen inte ta ansvar för sina egna handlingar? Varför skall jag och mina medsystrar i världen behöva vara rädda för våld och övergrepp?

Varför?
 
A..


Aftonbladet. Svd. DN. DNExpressen. Svd. SvtDet är dags för en samtyckelagMer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar  - Belinda Olsson -  Mänskliga rättigheter - Aftonbladet Åsa Linderborg - Aftonbladet. Expressen. Dn. Roks. Dn. Svd. Politometern. FI.

fredag 17 januari 2014

Högbo bruk, strax norr om Sandviken...

Skidåkaren säger att Högbo bruk, strax norr om Sandviken, har fina skidspår. Då åker vi dit, svarar jag utan tvekan i tonen. Det känns ju lite roligt att besöka en plats som tidigare varit i en släktings ägo (även om uppgifterna verkar gå isär något om när ägandet låg i tiden). Skidåkaren får skida på de nya skidorna, i de iordningställda spåren och jag får väl ta med mig springskorna för en runda i kvarteren. 

HÖGBO BRUK
Berättelse av Länsmuseet Gävleborg (saxat från http://www.platsr.se)

På platsen anlades 1634 en stångjärnshammare. År 1659 fick Olof Larsson och Jakob Andersson Höök från Gävle privilegier för en ny hammare för tysksmide samt för en masugn, som uppfördes vid Edsken, västerut, vid gränsen mot Dalarna. 

Systrarna Bröms ägde bruket fram till 1736 då det övergick till Hans Hierta. Hans maka Katarina Cederström blev tidigt änka och övertog då ledarskapet. 1856 såldes egendomarna till Gävlefirman Elfstrand & Co. En av delägarna var konsuln Göran Fredrik Göransson, som vid Edskens masugn år 1858 lyckades utförda världens första bessemerblåsning i industriell skala. År 1862 bildades Högbo Stål- och Jernverks Aktiebolag, för att utveckla ståltillverkningen vid det nya järnverket i Sandviken. Några år därefter såldes Högbo bruk till August Lundeberg som skötte det från sitt säte i Forsbacka. 1913 köptes det av dåvarande disponenten vid Sandvikens Jernverk. Sandviken stad övertog bruket 1945. Idag utgör Högbo bruk en välbesökt kulturhistorisk fritids- och rekreationsmiljö.

A..


söndag 12 januari 2014

Det snöar idag, minsann

Det snöar idag, minsann. Det glädjer eftersom det ger snö till skidåkaren som börjar fasa för Vasaloppets Öppet spår som närmar sig med stormsteg. Snön behövs för skidåkarträning, kan man tro. Snön ger också ett vackrare landskap till oss andra. I går kom den första snön för året och den ligger ännu kvar.

- 8 grader, snö på vägen och snö i luften tillsammans med behagligt lite trafik gav goda förutsättningar för en skön springtur för mig idag. Det blev tillförande sköna 16 km runt om i bygden. Ja, det blev en riktigt fin tur.

A..



Labacken (St Eriks Gilles hembygdsgård)
20140112

  • Ord & bild om Labacken i denna blogg hittar du här.

Tröskning (Indien)

Tröskning är processen där man skiljer kärnan från axet i till exempel spannmål, (eller andra grödor) rensas från höljet (agnar) som omger den. Tröskning är första steget efter skörden där säden bearbetas före skakverket och vindsiktningen, som skiljer stråna och agnarna från kärnan. Det skedde förr genom att säden blev slagen med en slaga på en loge. En annan traditionell metod för tröskning var att låta åsnor, hästar eller oxar gå i cirklar på säden utlagd på en hård yta. I utvecklade områden sker den mesta tröskningen mekaniskt, vanligen i form av en skördetröska, som skördar, tröskar och vindsiktar säden på fältet. Golven i trösklogarna gjordes täta och släta, så att inga korn skulle gå till spillo, eller ligga kvar och dra till sig möss. Golven lämpade sig således för logdans. (Wikipedia)


Foto; Anette Grinde - 20130223 Orissa, Indien.
Tröskning av ris.

Foto; Anette Grinde - 20130203 Andhra Pradesh, Indien.
Tröskning av kryddor.







Foto; Anette Grinde - 20130216 Andhra Pradesh, Indien.
Tröskning av kryddor.
















Foto; Anette Grinde - 20130303 West Bengal, Indien.
Tröskning av ris.









































Ja, vi kan konstatera att våra världar är helt olika. Det som hände här för många decennier sedan händer nu i andra delar av världen. Utvecklingen i Indien står inte i paritet med utvecklingen hos oss, åtminstone inte för alla. Det finns många som sliter med människo- och handkraft, utan maskiner och verktyg. Vi lever i samma värld, men med helt olika förutsättningar.

Tröskningen kan ske på olika vis, ser vi när vi reser i Indien. Längs den östra kusten ser vi t ex när de slår riset mot en träställning, ett tidsödande och fysiskt krävande arbete. Vi ser också när de med man/kvinnokraft aktivt drar runt i det som skördats för att få loss kryddhöljena på den presenningen som ligger under eller när en traktor eller oxkärra drar runt i detta, för att på samma vis skilja ut det värdefulla i grödan.

Ett annat sätt är att lägga grödan på vägen och låta trafiken sköta tröskningen. Trafiken kör över grödan, som sedan samlas upp av kvinnor och män vid vägkanten. Det sopas, vänds och samlas allteftersom i säckar och tas om hand. Jag tycker själv att det känns vanskligt att köra över detta, men det är själva meningen med att det ligger på vägen. Det är sålunda dumt att där cykla eller köra i kanten i stället för tvärs över.

Ja, det är oerhört intressant att se skillnaderna mellan våra länder. Hur olika våra förutsättningar är och hur mycket jag har att lära genom att besöka andra länder. Det ger onekligen nya perspektiv.

Anette Grinde
Förundrad Indienresenär



Länkar & sånt;  
Intressant.  Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seBlogger.comKnuff bloggar.  Knuff om Indien -  Wikipedia - NE - 

lördag 11 januari 2014

Stadion Marathon Sthlm

Start, mål, energidepå, tidtagningskoll och varvning, allt på ett och samma ställe. Det gör arrangemanget genomförbart på rätt få funktionärer. Stadion Marathon Sthlm och Halvmarathon gick av stapeln idag, lördag 11 januari 2014. På en bana som mätte 2* 750 meter fick löparna springa några varv (14 respektive 28 rundor). Jag blir glad av att se att det är förhållandevis "lätt" att arrangera ett lopp, att det finns kunnigt och intresserat arrangörsfolk och att det finns en hel drös intresserade löpare som vill och kan denna första vintervita Stockholmslördag 2014. Jag möttes av glada miner och inspirerande löpsteg. Det glädjer stort! Heja, heja!

Arrangörsinbjudan.
Liveresultat från Jogg.se
Facebookinbjudan

Resultat 2014

Vinterns första snö. Några grader kallt. Halkigt före. Tävlingsansvarig Reima Hartikainen.

Foto; Anette Grinde

Start, mål, energidepå, tidtagningskoll och varvning
Var och en väljer själv vilken klädsel som
passar till dagens temperatur.
Startnr 4 David Sundvall.
Halvmarathon.


Boel de Geer. Ultralöperska. Jag minns hennes nätta steg när
vi sprang på samma bana i Växjö 2013. Helmarathon.

Startnr 76 Christer Svensson, Växjö
Utmärkelseansvarig i Svenska
Marathonsällskapet.
Helmarathon.
Startnr 20 Ulla Lembke.
Ja, var och en väljer själv vilken klädsel
som passar till dagens temperatur.
Halvmarathon
Startnr 22 Annika Johansson;
Med glädje i steget. Halvmarathon
Startnr 49; Krister Hällgren 3:30
Helmarathon.
Startnr 23 Bernhard Hirschauer;
Ja, med glädje skall det vara!
Halvmarathon.



Startnr 50 Annika Askengren Berg. Helmarathon. 4:32
Jag & Annika stog på samma prispall i
Ölands Marathon 2013!

Thomas Svensson & Magdalena Stagreus
Halvmarathon.

Startnr 90 Jan Paraniak. Helmarathon. 4:26

438 dagar

438 dagar – vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar.
Johan Persson & Martin Schibbye
Förlag; Offside Press Ab - Filter
2013

Det tog tid innan jag lyckades komma igenom de första femtio sidorna i boken, men sedan blev jag fast. Helt fast. Fångad av orden, av Johan och Martins berättelse, tvangs jag läsa till de sista orden var sagda och de var ute och hemma igen även i boken. Jag lider med Linnea likväl som jag lider med Johan och Martin. Jag undrar om de nu, en rätt lång tid senare, har tagit sig ur våndan av vistelsen och berättelsen och hittat nya sätt att kanalisera sin längtan till ord och bild från viktiga områden på. Kanske har det nu blivit svårare för dem att åka till denna typ av länder, när de skapats en sådan enorm uppmärksamhet kring deras vistelse och förehavanden. 

Det som började som en allvarsam reportageresa, som inte gav den utveckling som tänkt, skapade många diplomatiska förvecklingar och en mycket stor uppmärksamhet gentemot ett land som tar journalister till fånga för att hindra ordet och bilden från att höras eller synas. Ordet och bilden, det som gör att världen har en möjlighet att bli bättre. Det som kan sätta oegentligheter och möjligheter i ljuset. Ja, det finns fler journalister som sitter fängslade för sina ord och bilder just här, men också på många andra platser i världen. Det finns många som inte har samma uppmärksamhet och fokus från anhöriga och media eller kompetenta ambassadörer i sin närhet. Alltför många sitter kvar, utan särskilt ljusa framtidsutsikter. Johan och Martins bok är en mycket viktig källa för reflektion ur flera pespektiv; hur viktig journalistiken är, hur planeringen kan slå fel, hur människor har det i andra länder, hur diplomatin spelar sitt spel, hur rättsväsendet ser ut, hur fängelset fungerar, hur vakterna utvecklas, hur pengar och makt påverkar människor, hur människor fungerar i fångenskap, hur viktig sammanhållningen är och att vi inte skall ge upp. Det är viktigt att se hur frånvaron av demokratigrunden – yttrandefrihet – påverkar människorna och vår frihet. Och hur den skapar rädsla.

Å ena sidan tycker jag att det är viktigt att vi följer varje lands lagstiftning, å andra sidan är det oerhört viktigt att berättelserna kan sättas på pränt. Det är viktigt att berättelserna kan berättas, så objektivt det är möjligt. Och nej, inte till vilket pris som helst. Men ja, de måste kunna berättas. Det måste finnas journalister som kan, vill och vågar, även när det ter sig hopplöst och juridiken säger nej. Hur blir vår värld annars?

Jag finner denna bok vara viktig. Läsvärd och viktig. Det är en bok som skapar frustration, nya tankar och uppmärksamhet. Jag kan naturligtvis inte ta ställning för om det var rätt eller fel av dem att åka dit  – det var deras önskan att berätta viktiga historier, deras beslut och deras kunskap som förde dem dit. Det var deras önskan, och förmåga att inte ge upp, som till slut också tog dem ut därifrån, tack också vare mycket god hjälp av t ex Jens Odlander.

Jag hoppas att Johan Persson och Martin Schibbye fortsätter vandra på frihetens väg. Friheten för ordet och bilden, friheten för människorna, friheten för att sätta besvärligheter i tryck – ja, att de  använder sin förmåga till att beskriva viktiga situationer i ord och bild även fortsättningsvis.

En bra bok. Läsvärd. En sådan som skapar många nya tankar.

Anette Grinde



   

onsdag 8 januari 2014

Mer träning är nyckeln.

Gympa skall vara ett bra komplement till springet, eller hur? Lite annat, lite mer och lite pina. Man kan undra hur man kan vara så vek i vissa muskler och klara andra galant - eller också kan man bara fatta att man måste träna sina muskler, oavsett var de behagar sitta, för att man skall orka. Fatta och göra. Inte mesa och skylla på något som inte är relevant.

Orka med vad? Ett maraton lite då och då, sin sambo, sina ungar, sina syskon och föräldrar, sitt jobb/arbetskamrater och kanske några av alla de andra man möter från tid till annan. Om man mesar till för mycket kanske ungarna eller mor klår en på Tjejmilen i september eller syster Ulrika i Paris Marathon i april. Det vill man ju inte.

Mer träning är nyckeln.

A..

måndag 6 januari 2014

Nationalparker i Sverige (29 st)

Bilden lånad av Naturvårdsverket

Sverige har 29 nationalparker på totalt 731 589 hektar, skriver Naturvårdsverket. Nationalparkerna rymmer en mängd olika naturtyper – fjäll, urskogar, myrar, skärgårdar, äldre odlingslandskap, med mera.

Ja, några av dessa har jag besökt, men jag ser att jag har många kvar. 

29 nationalparker kanske är för många för att hinna med under ett år, men kan jag klara fem (5)?

Hittills har jag besökt och aktiverat mig i; 

A..









Övriga länkar & sånt;  *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. *  Blogger.com  * Läs även andra bloggares åsikter om  - Ängsö nationalpark - smultronställen - Turistbyrån - kultur - Norrtälje. * Knuff bloggar. * Knuff om  smultronställen - besöksmål Norrtälje  * Isbn 9789174242638. * Turistbyrån i Norrtälje. * Norrtälje kommun. Naturvårdsverkets karta över nationalparker. Länsstyrelsen. Mer om.... NorrtäljeUpplev SverigeAdlibris om Sveriges Nationalparker av Claes Grundsten. Bokus. Isbn 978 91 71261304

söndag 5 januari 2014

Besökta länder och viktiga listor. :)

Mina besökta länder (när vi begrundande detta vid nyår 2011/2012) var Cypern, Spanien, Frankrike, Polen, Tyskland, Belgien, Holland, Danmark, Norge, Luxemburg, Ungern, Österrike, Schweiz, Indien, USA, Grekland, Italien, Finland, Estland, Kina, Thailand, Malta, England, Portugal och Sverige (25 st). Av dessa hade 16 besökts tillsammans med Leif.

Under 2012 besökte vi tydligen bara tidigare besökta länder, men under 2013 tillkom två nya till listan; Island (Reykjavik Marathon) och Turkiet (Istanbul Marathon). Jag är därmed uppe i 27 länder.

Jag har också 18 genomförda maraton (varav ett ultra) på min långspringarlista där några företagits i dessa nybesökta länder, men några har krävt återkomst till tidigare besökta platser (vilket inte är fy skam). Besök i andra länder och långspringaraktiviteter tillför gott till upplevelsebanken i livet. Den vill jag gärna spara mer i.

Så hur många nya länder kan det bli under 2014, tro? Och hur många långlopp - eller motsvarande typ av aktiviteter?

A..

Uppland (löpning)

Sverige har 25 landskap, varav Uppland är ett. Uppsala, Stockholms och Västmanlands län står att återfinna inom landskapet. Landskapet har ungefär 1500 000 invånare.

För mig, som bor i Sthlms län och i landskapet Uppland, är det förstås inte så svårt att kunna springa i just detta landskap - men min fråga till mig själv blir; hur många landskap kan du få till en ordentlig löparrunda i under 2014?  

Hittills (2014) har jag sprungit på Öland och i Uppland. Vad blir härnäst?

A..


Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  - Marathonlöparen -  Kungliga biblioteket. - Mer om Marathonlöparen i denna blogg

Maraton & ultra 2014


Så. Nu skall alla våra medlemmar ha fått Marathonlöparen nr 5/2013 i sin brevlåda. Den gör mig glad och jag hoppas innerligt att också ni blir glada och inspirerade av läsningen. 

Det är nu hög tid att betala in medlemsavgiften för 2014. Belopp, plusgiro och sån´t hittar du på baksidan av tidningen (och på bifogad bild här till vänster för dig som ännu inte är medlem). Varför inte också ge bort ett medlemskap till en maraton/ultravän eller någon som tänker sig genomföra sitt första maraton/ultra under 2014?

Vi vill gärna bli fler - hjälp oss gärna genom att peppa (minst) en av dina vänner att bli medlem i föreningen. Ju fler vi är, desto bättre kan vi orda om sporten, desto mer artiklar kan vi få till tidningen, desto mer kan vi uppmärksamma alla små (& stora) lopp, desto större bredd kan vi få i medlemsengagemanget, desto mer rabatter kan vi jobba in till medlemmarna - och desto bättre kan vi bli.

Allt Gott
hälsar redaktören






Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  - Marathonlöparen -  Kungliga biblioteket. - Mer om Marathonlöparen i denna blogg

lördag 4 januari 2014

Ord & bild om en resa - (17 mars 2014)

Vi färdas per cykel i ett land som är väldigt annorlunda jämfört med vårt eget. Per cykel kommer man nära och människorna förundras över vårt tilltag. Färden runt årsskiftet 2011/2012 gick  längs den västra kusten och sträckan blev ca 190 mil i ett fantastiskt landskap och med mängder av underbara möten. 2013 cyklade vi längs den östra kusten. Det blev då 220 mil med en helt annan kultur och känsla än året innan. Så olika det kan vara i ett och samma land.

Föreläsningen handlar om våra resor, varför vi reser, hur man kan resa trots – eller tack vare – vår ålder (50+ och 60+), och om hur Indien är (ur vårt perspektiv).  Den ger många nya bilder på näthinnan och skapar en hel del nya tankar.

Just denna föreläsning sätter ett särskilt fokus kring resan längs den östra indiska kusten och det som vi särskilt uppmärksammade där. Det blev en helt annan resa än den som företogs längs den västra kusten. 220 mil längs östra kusten innebar t ex en nästan helt platt väg, även om landskapet i sig inte var helt platt.

När; Måndag den 17 mars 2014 (kl 1900)
Var; Sockenstugan, Drottningdal/Roslagsbro (Norrtälje)
Arrangör; Roslagsbro Hembygdsförening – St Eriks Gille

Vill du att jag håller en föreläsning hos din församling, i ditt företag eller i din förening? 

Hör då av dig till; Anette Grinde tfn 0708 905 731 – anette.grinde (snabel-a) foretagshuset.net


Väl mött!

A..




Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  -   -  -  -  -  ...

Jordhamns skurkvarn har skadats av vinden

Jordhamns skurkvarn
den 1/1 2014 - med en vinge kort
Jordhamns skurkvarn har skadats av vinden. Den ihärdigt starka urkraften har onekligen ett visst övertag.

Kvarnen har nyligen renoverats av ihärdiga hembygdskrafter, som nu får ta omtag och renovera igen. En av de fyra vingarna har blåst sönder, där den står på den västra stenkusten strax norr om Sandvik.

Säkert är den snart komplett igen, men med en del vånda och frustration bland det ideellt arbetande hembygdsfolket. Vad vore de gamla kvarnarna utan dem? - Och hur många är det som fortfarande kan och vill arbeta ideellt med dessa fantastiska gamla tingestar?

A..








Länkar & sånt; Intressant . Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Blogger.com. Knuff om Jordhamn - Öland  - skurkvarn. Bloggare om Jordhamn - Öland.  Isbn 978 91 534 3249 4. Mer om Upplev Sverige  i denna blogg. Isbn 9789174242638 -  Wikipedia om skurverk. Mer om norra Öland i denna blogg. Länsstyrelsen ger oss goda tips.